I stor omfattning har psykisk ohälsa sedan mitten av 1900 talet ökat bland barn och unga. Unga med återkommande psykosomatiska symtom har fördubblats varav förskrivningen av depressiva läkemedel har haft en kraftig ökning. Syftet med studien är således att få större kunskap för skolkuratorers syn på psykisk ohälsa bland grundskoleelever och hur skolkuratorer arbetar kring problemet i förebyggande syfte. Studiens teoretiska utgångspunkter stödjer sig på Svenssons m.fl. (2013) definition av handlingsutrymme och teoretiska verktyg: möte och bemötande, interaktion och kommunikation, roller och relationer. Studiens metodologiska utgångspunkt är en kvalitativ metod som understödjer avsikten att forma nyanserad kunskap om skolkuratorers syn på och preventiva arbete för psykisk ohälsa. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har 5 semistrukturerade intervjuer genomförts med skolkuratorer från 5 olika grundskolor. Resultatet visar att psykisk ohälsa kan beskrivas på flertal olika sätt. Bortsett från dess psykosomatiska besvär, beskrivs psykisk ohälsa som ett hinder i den enskilda individens vardag. Det förebyggande arbetet rör sig således på individ-, grupp- och organisatorisk nivå och utförs delvis genom samarbetes och bemötande aspekter samt uppföljningsinsatser.

Personer som lever med en demenssjukdom blir allt fler och är en utsatt grupp i samhället på grund av att de har svårare att göra sig delaktiga och föra sin talan. Det är därför av intresse att studera hur socialtjänstlagens krav om brukardelaktighet tas tillvara vid bedömningsmöten samt vad som sker vid dessa möten för att bidra med kunskap och förståelse. Syftet med studien är att undersöka hur biståndshandläggare inom den kommunala äldreomsorgen resonerar kring vilka utmaningar som kan uppstå vid bedömningsmöten med demenssjuka personer samt hur utmaningarna hanteras i arbetet. Vidare är syftet att undersöka hur biståndshandläggare resonerar utifrån sitt handlingsutrymme i förhållande till socialtjänstlagens krav på brukardelaktighet för personer med demenssjukdom. För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta biståndshandläggare från fyra olika kommuner i Sverige. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys som resulterade i fyra olika teman; etiska utmaningar, strategier för samtycke, möjligheter och begränsningar till brukardelaktighet och handlingsutrymme. Resultatet har diskuterats utifrån tidigare forskning och de teoretiska infallsvinklarna; handlingsutrymme, empowerment och äkta dilemman. Det framkommer att biståndshandläggarna möts av olika utmaningar i form av att den demenssjuka personen motsätter sig insats som beror på personens bristande kommunikationsförmåga och sjukdomsinsikt. För att hantera dessa utmaningar använder biståndshandläggarna olika strategier i form av bland annat övertalning, täta besök, konkluderat samtycke och anhöriga för att förebygga självförsummelse. Dessa strategier bidrar till både möjligheter och begränsningar till brukardelaktighet. Vidare är en slutsats att brukardelaktighet inte alltid kan säkerställas på grund av demenssjukdomen samt biståndshandläggarens arbetssätt. / An increasing number of people are living with dementia who risk exclusion from society due to their reduced capacity to take part in everyday life and difficulties with pleading their cause. It is therefore of interest to study how the criterion of end user involvement in the Swedish social services act (Socialtjänstlagen) is observed during assessment meetings as well as observing what happens during these meetings to promote knowledge and understanding. The purpose of this study is to investigate how case managers in the municipal elderly care reason with regards to which challenges can arise during assessment meetings with dementia people and how these challenges can be met in the field. Furthermore, the purpose was to investigate how case managers reason with regards to their discretion under the provision of end user involvement of dementia people in the social services act. To preserve the purpose of the study and the framing of the question eight qualitative semi-structured interviews with case managers from four Swedish municipalities were conducted. The empirical material was thematically analyzed and resulted in four themes: ethical challenges, strategies for consent, possibilities and limitations of end user involvement and discretion. The results have been discussed based on previous research and the theoretical approaches: discretion, empowerment, and true dilemmas. It appears that the case managers are faced with different ethical challenges in the form of opposition to suggested measures rooted in the dementia people diminished communicative capacity and awareness of their own illness. To face these challenges the study shows that the case managers use different strategies, notably persuasion, frequent visits, concluded consent and next of kin to prevent self-neglect. These strategies present both possibilities for, and obstacles to, end user involvement. A further conclusion is that end user involvement can not always be ensured due to the people’s dementia and the methods of the case managers.

Bakgrund: Med anledning av ökade komplexa behov, är en fungerande och effektiv samverkan mellan utförare på HVB-hem och handläggare på socialtjänsten viktig för klienten. Dels på grund av informationsutbyte både innan, under och efter placering på hemmet, dels för att skapa förutsättningar för en meningsfull vistelse och för att tillgodose en säker och korrekt vård/behandling för klienten under placeringen. Med innevarande bakgrund har det varit relevant att undersöka vilka erfarenheter utförare på HVB-hem har gällande samverkan mellan handläggare på socialtjänsten och hur det anses påverka klienten. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om betydelsen av samverkan mellan utförare på HVB-hem för vuxna samt handläggare på socialtjänsten och hur det anses påverkaklienten. Även vilka faktorer som anses främjande respektive hindrande för samverkan mellan utförare och handläggare presenteras. Metod: Studien grundar sig på en kvalitativ ansats. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med utförare på HVB-hem via Google teams. Det insamlande materialet har transkriberats och analyserats genom en tematisk analys. Vid analysen har den insamlade empirin kopplats till handlingsutrymmet som begrepp samt tidigare forskning. Resultat: I studiens resultat framkommer en del skillnader utav respondenternas erfarenheter av samverkan med handläggare och hur det anses påverka klienten. Det framkommer likaså faktorer som respondenterna anser främjande respektive hindrande för samverkan mellan utförare och handläggare.

2023 genomförde SVT en granskning av hem för vård eller boende, HVB-hem.Granskningen visade att verksamheterna idag måste prioritera ungdomarnas integritetoch självbestämmande före deras säkerhet, detta utifrån IVO:s nya tolkning avlagstiftningen. Både HVB-personal och IVO uttrycker dock enligt SVT att dagensregelverk inte är tillräckligt för att skydda eller vårda placerade ungdomar. Utifrånmediabevakning och tillika tidigare forskning väcktes frågan om personalen verkligenhar tillräckliga möjligheter att utföra sitt yrkesuppdrag i förhållande till lagstiftningen.Syftet med studien är sålunda att undersöka HVB-personalens upplevelse av sitthandlingsutrymme gällande att skydda och begränsa placerade ungdomar, samt hurlagstiftning och eventuella andra faktorer kan påverka detta. Studien genomfördes medsemistrukturerade intervjuer med fem HVB-personal. Intervjuerna har sedan tematiserasoch analyserats. Resultatet visade att rollen som ställföreträdande förälder kunde beskrivapersonalens arbete, men att intervjupersonerna upplevde att de inte fullt ut kunde utövaden på grund av begränsningar i lagstiftningen. Det framkom också att en godklientrelation gav personalen större mandat hos ungdomarna vid begränsande beslut.Slutligen sågs också att dagens ökade problematik på HVB:n härrörs från IVO:somtolkning av lagen, där samtycke, integritet och självbestämmanderätt prioriteras överungdomarnas behov av skydd. Samtliga intervjupersoner beskrev situationer därungdomar idag tillåts försätta sig själva i fara, men där personal inte tillåts agera trots sittskyddsuppdrag. Slutsatsen blev att intervjupersonerna förhöll sig accepterande inför sittbegränsade handlingsutrymme, då ett ökat handlingsutrymme i att skydda och begränsaockså skulle kunna öka risken för maktmissbruk. Det fanns heller inte utrymme iverksamheten för att ge den mängd kärlek som behövs för att ge ungdomarna rätt stöd.

Mycket forskning som finns av barns inflytande och delaktighet i förskolan är med utgångspunkt ipedagogers perspektiv och handlingar, samt pedagogers arbets- och förhållningsätt. Det finns mindre forskning om barns egen påverkan och inflytande på sin omgivning. Syftet med denna studie är att undersöka hur barn gör för att få inflytande i förskolan och hur barns aktörskap kan förstås utifrån detta. De frågeställningar som studien fokuserar på är, på vilka olika sätt försöker barn få inflytande i förskolans projekt och hur kan vi förstå barns uttryck för att få inflytande? Hur bemöts barns handlingar och strategier för att få inflytande av pedagogerna? Hur kan barns aktörskap förstås i relation till sina handlingar och hur bemöts deras handlingar av pedagogerna? Hur kan villkoren för barns inflytande och aktörskap förstås? Empirin samlades huvudsakligen in genom deltagande observationer med inspiration från etnografinsamt kompletterades med informella samtal med pedagoger och barn. Materialet bearbetades med en kombination av en tematisk och etnografisk analys. Genom denna bearbetning framträdde tre teman ur materialet, barns tolkningar och transformationer av uppgifter, barns strategier i relation till talutrymme och barns sekundära anpassningar. Resultatet visar att barn i stunden använder kreativa strategier, ofta med glimten i ögat när de försöker få inflytande i förskolans projektarbete. Barnen gör egna tolkningar av uppgifter och transformerar material som ett led att få inflytande. Barn försökerockså på olika sätta påverka och få inflytande genom att använda strategier i relation till sitt talutrymme. Exempelvis genom att använda humor och bus gör barn motstånd mot regler och villkor inom ramen för projektarbetet. Hur pedagoger bemöter barnens försök för att skapa inflytande är kopplat till pedagogers förmåga att inta barnens perspektiv och förstå barns uttryck för inflytande.Barns inflytande och aktörskap villkoras också utifrån pedagogiska målsättningar och vuxnas regler och normer. Resultatet och analysen visar att barns aktörskap är ett socialt, relationellt och situerat fenomen. Barns aktörskap kan därmed förstås förhandlas, skapas, möjliggöras och begränsas i interaktion med pedagoger och med andra barn

Med denna studie är vår ambition att undersöka hur omorganisationen av arbetet med modersmålet implementeras i Malmö stads förskolor och hur denna tas emot ute i verksamheten. Vi vill få syn på tanken bakom omorganisationen och vad det är för resurser som krävs för att lyckas med en implementering. Syftet med denna studie är att studera hur det fungerar när ett nytt projekt ska implementeras i förskoleverksamheten och hur detta tas emot av pedagogerna. Här kommer vi också studera förskolans traditioner närmre samt undersöka hur det pedagogiska samarbetet mellan förskolorna och språkutvecklarna fungerar ur pedagogernas perspektiv. Vi utgår ifrån följande frågeställningar:Hur fungerar samarbetet mellan förskolorna och språkutvecklarna?Hur påverkas pedagogerna av sin omgivning vid implementering i verksamheten?Vilka förutsättningar gynnar en framgångsrik implementering och verksamhet med barnen?När vi har analyserat vårt material har vi använt oss av teori om implementering. Inom implementeringsforskning förekommer två perspektiv nämligen "bottom-up" och "top-down". Det senare innebär att beslutsfattande sker uppifrån, från ledningen, och skall sedan föras ut till personalen som skall genomföra förändringen. "Bottom-up" betyder att de som arbetar i verksamheten, av Lipsky kallade närbyråkrater, är delaktiga i och eventuellt också initiativtagare till beslut om förändringar. Med stöd av dessa begrepp och perspektiv är våra sammanfattade resultat följande: för att en implementering ska bli lyckad i förskolan krävs pedagogernas delaktighet i planeringen och ett bra samarbete med föräldrarna. Andra aspekter som också är värdefulla är att det finns resurser i form av extra tid, fungerande digitala verktyg och utbildning.

Arbetet behandlar chefer i kommunal verksamhet och vad de ska ha fokus på i sitt chefskap för att öka uppfattningen hos sina medarbetare att de är bra chefer. Syftet med studien är att på ett överskådligt vis redogöra för hur stor betydelse olika delar av ledarskapet har för hur medarbetare uppfattar chefer som helhet. Den övergripande frågeställningen är: Vad ska chefer i kommunal verksamhet fokusera på för att ha nöjda medarbetare?För att besvara vår frågeställning har vi utgått från ett kvantitativt insamlat material som består av enkätundersökningar utförda i åtta svenska kommuner, mellan åren 2004 till 2006. Antalet svarande totalt sett är 30 318 personer, varav nära 2 300 är chefer. Redovisningen sker delvis i form av tabeller och diagram för att tydliggöra våra resultat. De huvudsakliga slutsatser vi drar handlar om hur dialogen mellan chef och medarbetare avgör nöjdheten med sin chef, samt vikten av en väl fungerande formell struktur i verksamheten.

Sexualitetens historia präglas av en stor ojämlikhet beträffande sexuellt handlingsutrymme mellan kvinnor och män. Med denna studie ämnar vi att utforska eventuella ojämlikheter mellan killar och tjejers sexuella handlingsutrymme i Sverige, världens fjärde mest jämställda land enligt World Economic Forum. Vår studie bygger på två fokusgrupper med totalt 13 deltagare i åldern 16-17 år. Empirin i vår studie har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Vår studie visar att samma handlingar och beteenden som ger killar status som kungar ger tjejer stämplar som horor. Studien påvisar de ideal som råder gällande hur en tjej och hur en kille ska vara. Tjejer förväntas kontrollera sin sexualitet och vara lagom, till skillnad från killar som förväntas ta större plats och få utlopp för sin sexualitet. Det framgår tydligt i vår studie att det finns stora ojämlikheter mellan tjejer och killars sexuella handlingsutrymme, där tjejers utrymme är betydligt mer begränsat än killars. / The human history of sexuality is characterized by vast inequalities regardingsexual maneuver between women and men. With this study, we intend to explorethe potential inequalities between boys and girls' sexual maneuver in Sweden, theworld's fourth most equal country. Our study is based on two focus groups with atotal of 13 participants in the age of 16-17 years old. The empirical data in ourstudy have been analyzed from a social constructivist perspective. Our studyshows that the same actions and behaviours that give boys the status of kingsgives girls rumours of being whores. Our study also demonstrates the ideals thatexists regarding how a girl and how a guy should be. Girls are expected to controltheir sexuality and not be “too much”. Boys on the other hand are expected to takemore space and act out their sexuality. Our study shows that there are greatdisparities between girls' and boys' sexual autonomy, where girls' space is muchmore limited than boys.

Barn spenderar en stor del av sin barndom i förskolan tillsammans med förskolepedagoger i verksamheten. Det är svårt att föreställa sig att barn far illa under sina vårdnadshavares omvårdnad, men det förekommer. Tidigare forskning visar en problematik kring att det inte finns någon specifik definition av vad begreppet barn som far illa innebär. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepedagoger resonerar kring och upplever förskolans anmälningsplikt när ett barn fara illa. Denna studie är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamlande av data från förskolepedagoger, främst förskollärare. Deltagarna i studien hade 1-37 års erfarenhet av att arbeta i förskolan. Resultatet av studien visar att kunskap kring barn som far illa i hög grad är något som förskolepedagogerna får genom erfarenhet. Det framgår även att de finns ett stort handlingsutrymme för förskolepedagoger i form av det utrymme för tolkning som finns av förskolans rådande styrdokument samt tolkning av begreppet barn som far illa. Denna studie bidrar med ett småskaligt material till en redan stor uppfattning av att kunskapen att lära sig upptäcka och agera kring barn som far illa är något som behöver behandlas mer i förskollärarutbildningen samt i större utsträckning vara en del av det pågående utvecklingsarbetet i förskolan. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

In this study, a case study is carried out regarding street-level bureaucrats in public sectors. We examine how street-level bureaucrats experience discretion, how they relate to it, use it and whether there are any differences in discretion. Further the perception of it within the profession, if so in what ways. This is then studied from a power perspective, where selected power phenomena are relational and institutional power. The study is conducted with 5 qualified interviews with police officers in external service in the police areas Älvsborg, Skaraborg and Gothenburg (City and South). Through selected theories such as Lipsky's theory of local bureaucrats and Foucault's theory of power perspective, the study captures important perspectives concerning the research area. Together with collected empirical data and selected theories it appears that street-level bureaucrats experience discretion relatively freely, however, in accordance with current regulations within the profession, which can sometimes contribute to them feeling limited. The study presents that street-level bureaucrats influence each other in their use of discretion through social interaction. Generally, they relate equivalently in their use of discretion due to the patterns of behavior within the profession. They perceive, experience and relate in the same way to discretion in general, regardless of police area - though there are differences presented in how street-level bureaucrats experience discretion, depending on the degree of position they hold within the profession, as well as minor internal differences between different police areas.