Ombord på fartyg är det inte önskvärt att få strömavbrott, en så kallad blackout. Examensarbetet har undersökt i vilken utsträckning det är möjligt att utföra jämförande och förebyggande studier med haverirapporter från europeiska flaggstater som underlag. Detta för att undersöka återkommande brister, på fartyg eller i arbetet ombord som har orsakat blackout. Dessutom har även möjligheterna till att kunna kategorisera fallen undersökts. Kategorierna var tekniskt fel, operativt fel och organisationsfel. I ungefär häften av fallen gick det inte att kategorisera en blackout till ett fel, eftersom det annars var en kombination av fel. Däremot finns återkommande fel där händelseförloppen är väldigt lika. Till exempel var heta ytor inte korrekt isolerade, vilket resulterade i brand vid bränsleläckage. Undersökningen visar att det finns en bristfällig symmetri i rapporteringen av haveri med avseende på språk, struktur, omfattning och publiceringsform. Brister fanns även på sökfunktionerna i databaserna. / On board vessels it is not desirable to have a power failure, a so-called blackout. The thesis has investigated to what extent it is feasible to perform comparative and preventive studies with the accident reports from European flag states as a basis. This in order to investigate recurring shortcomings, of the vessels or in the work on board that has caused the blackout. In addition the possibility to categorize the cases was investigated. The categories were technical errors, operational errors and organization errors. Roughly half of the cases show that a single category of fault could not be identified due to a combination of faults leading to the blackout. However there are recurring cases with almost identical scenarios. For example unsatisfactory insulation caused fires due to leaking fuel hitting the hot surfaces. The survey shows that there is a lack of symmetry regarding the language used, structure, scope and form of publication. It also showed faults in the search engines of the databases.

This study has investigated factors that contribute to the rise of accidents in the Swedish Armed Forces. Through investigation of six accident reports human factors have been identified, classi-fied and compiled. The aim has been to seek answers to the question: Which human factors cause accidents in the Swedish Armed Forces' activities at sea? In the context of a case study the content of six accident reports, which were linked to the Swedish Armed Forces, was analysed. Documentary research was used to collect data. The analysis of collected accident reports was carried out with content analysis. A total of 134 human factors were identified in this study, compiled from 31 unique human factors. The results drawn from studying the survey concluded that human factors which appear most frequently in the accident reports are routine deviation, judgment, knowledge, sudden event development and communica-tion/information. The results also show that of all the 31 units of human factors identified, no single factor is represented in all accident reports. However, the human factors routine deviation, judgment, communication/information, education, job description and safeguard were repre-sented in five of six reports.

Bränder ombord på fartyg till sjöss är en mycket allvarlig händelse då besättningen ombord måste förlita sig på sin egen kompentens och den begränsade tillgängliga utrustningen när branden skall bekämpas. Bränderna kan snabbt gå överstyr då det finns stora mängder bränsle och i många fall är även lasten brännbar. Detta arbete har som syfte att belysa de platser ombord som det är vanligast att bränder startar på för att öka medvetenheten hos besättningen så att brand kan undvikas eller bekämpas effektivare. Resultatet nåddes genom att sammanställa haverirapporter från nordeuropeiska länder med fartyg längre än 100m. Slutsatsen som drogs var att det utrymmet som är mest drabbat av bränder är maskinutrymmet. De vanligaste orsakerna till brand är läckage av brännbara vätskor och elektriskt fel. / Fires onboard a seagoing vessel is a very serious accident since you can not rely on shorebased firefighers. The only resource available is the crew and their ability to tackle the situation. Fires can quickly get uncontrollable since there is large amounts of fueloil and even the cargo might be flammable. The purpose with this thesis is to highlight those places onboard that have the greatest risk of fire. So that the crew can either awoid fire or be better prepared if a fire starts. The result is based upon data taken from incidentreports from Northern European countries and vessels with length greater than 100m. The conclusion that was made is that the engineroom area was the most common place for fires. The most common reasons for the fire to start was a leakage of flammable liquid  or electrical failiures.

Fartygets beredskapsbåt är en viktig del i sjöräddningsarbetet för att till exempel rädda en nödställd person ur vattnet, men dessvärre sker olyckor i samband med användandet av denna. Syftet med detta arbete var att undersöka varför olyckor med beredskapsbåtar inträffar, genom att analysera haverirapporter om beredskapsbåtsolyckor ombord på fartyg med anknytning till Europa. 13 rapporter analyserades med hjälp av HFACS-MA-modellen. Metoden kategoriserar orsaker till olyckor och har givit en bild av vilka faktorer som varit de mest frekvent bidragande i de undersökta olycksfallen. Resultatet visade att fel och brister i konstruktionen (av till exempel dävert, krok och säkerhetsbrytare), otillräcklig eller obefintlig dokumentation inom organisationen (checklistor, manualer och instruktioner) och den fysiska arbetsplatsen (hur arbetsplatsen var utformad) var de främsta orsakerna till att olyckor med beredskapsbåtar inträffade. Av resultatet framgick även att kategorin förutsättningar, som till exempel yttre miljö och kommunikation, var en stor bidragande faktor. / The ship's rescue boat is an important part of search and rescue, for example to rescue a person in distress from the water, but unfortunately accidents happen in conjunction with the use of the boat. The purpose of this essay was to investigate why accidents with rescue boats occur by analyzing accident reports involving rescue boat accidents on ships with a connection to Europe. 13 reports were analyzed with the HFACS-MA model. The method categorizes the causes of accidents and has provided a picture of the factors that have been most contributory in the investigated accidents. The result showed that deficiencies in the design (for example davit, hook and breaker), insufficient or nonexistent documentation within the organization (checklists, manuals and instructions) and the function of the physical workplace, were the main reasons for why accidents involving rescue boats occur. The result also showed that the category preconditions, such as the external environment and communication, was a major contributing factor.

Antalet haverier som är orsakade av den mänskliga faktorn minskar inte. En del av den mänskliga faktorn ligger i kommunikation mellan olika parter inom sjöfarten, både sjö- och landbaserade. Denna studie är en litteraturstudie vars syfte är att undersöka hur den verbala kommunikationen har praktiserats och vilken betydelse den haft vid kollisioner och grundstötningar. Studien är baserad på haverirapporter från Statens Haveri-kommission som har analyserats med hjälp av ett verktyg specifikt framtaget för denna studie. Resultatet visar på en kommunikationsbrist i en betydande majoritet av de analyserade haverierna. Ofta brister det i kommunikationen mellan VTS och fartyg samt mellan lots och befälhavare. Vanligt förekommande är även språkförbistring där inte alla parter förstått det språket som använts vid kommunikationen.  Med hjälp av ett mer utbrett utövande av redan kända kommunikationstekniker skulle antalet olyckor och tillbud kunna minskas. / The number of marine accidents caused by the human error does not decrease. A part of the human error is in the communication between different agents within the maritime cluster, at sea and also in the landbased sector. This study is a literature study whose purpose is to investigate how the verbal communication has been practiced and what significance it has had in collisions and groundings. The study is based on reports from the Swedish Accident Investigation Authority with a tool specifically developed for this particular study. The result shows a communication gap in a decisive majority of the analyzed accidents. There is often a lack of communication between VTS and vessels as well as between pilots and commanders. Common prevalence is also language problem where not all parties understand the language used in the communication. With the help of a more widespread practice of already known communication technologies, the number of accidents could be reduced.