<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Syftet med vår studie var att undersöka arbetsmetoden hälsoombud/hälsoinspiratörer för att se hur den tillämpades på två olika avdelningar inom samma företag, samt att ta reda på om medarbetarna var medvetna om att det fanns ett hälsofrämjande arbete på deras arbetsplats och vad detta innebar.</p><p>Våra frågeställningar var:</p><p>-         Hur är arbetsmetoden hälsoombud och hälsoinspiratörer i det hälsofrämjande arbetet utformad på detta företag?</p><p>-         Når det hälsofrämjande arbetet ut till medarbetarna och i sådant fall hur?</p><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Vi undersökte två hälso- och arbetsmiljökommittéer, vilka vi kom i kontakt med genom företagshälsovården som samarbetar med företaget. Personliga intervjuer gjordes med två hälsoombud från dessa kommittéer och därtill fem hälsoinspiratörer. Vi skickade även enkäter till medarbetarna för att få svar på om det hälsofrämjande arbetet når ut.</p><p> </p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Trots att företaget hade strukturer för hälsoarbetet som gällde för hela företaget visade våra resultat att avdelningarna skiljde sig åt. Faktorer som visade sig viktiga för ett framgångsrikt hälsoarbete var bl.a. utbildning, stöd från företagshälsovård och närmaste chef, tydliga riktlinjer i organisationen för hur arbetet skulle bedrivas, samt kommunikation i alla riktningar. Av resultaten från enkäterna kunde vi konstatera att en stor del av medarbetarna hade dålig eller ingen kännedom om företagets hälsoarbete och därmed hälsoinspiratörernas arbete på den egna avdelningen. Resultaten skiljde sig dock åt mellan avdelningarna, då medarbetarna på den ena avdelningen hade större insyn i hälsoarbetet.</p><p> </p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Arbetsmetoden med hälsoombud och hälsoinspiratörer är ett bra sätt att arbeta hälsofrämjande på en arbetsplats, då man effektivt når alla medarbetare. En förutsättning för detta är dock att arbetet är bra strukturerat och att det finns ansvariga personer på arbetsplatsen som är insatta och engagerade. En annan viktig faktor är att det finns en väl fungerande kommunikation inom organisationen.  </p>

<p>Aim.</p><p>The purpose of this paper was to investigate physical activity questionnaires, and to examine studies of their reliability and validity, focusing on the variable frequency. The research questions were following:</p><p>1. What are the methods and the results of the investigated questionnaires’ validity and reproducibility studies?</p><p>2. How is the frequency of physical activity assessed and validated in different PA questionnaires?</p><p>Method.</p><p>The 16 (out of 24) first questionnaires concerning individuals from 18-69 years were selected from a collection of physical activity questionnaires. The topical International Physical Activity Questionnaire (IPAQ), both the long and the short version were also included in the investigation. Additional searches for articles were done in PubMed. Information about the design of the in total 18 questionnaires were structured in a scheme toclarify similarities and differences. How the frequency of physical activity (PA) was assessed was of particular interest. To evaluate methods and statistics the first validity and reliability study from each questionnaire’s reference list was selected and reviewed. This based on certain statistical criteria, regarding within-subject variation, test-retest, changes of mean, linear regression analysis, and criterion/construct methods for the validation.</p><p>Results.</p><p>The common approach is to compute correlation coefficients (n=18). One validity study out of 18 investigates systematic changes. No study presents results of changes of mean. In many studies, within-subject variation is calculated (n=14). Common validity measures areVO2 max (n=8), PA record (n=7), accelerometer (n=9) and to validate the questionnaire against other questionnaires (n=7). The correlation coefficient is at best r =0.30. Direct assessment of accuracy of reported frequency of PA was not measured in any study. One questionnaire assesses seasonal variations of physical activity.</p><p>Conclusions.</p><p>The accuracy of the investigated PA questionnaires is low. There are areas for improvements in the construct and administration of PA questionnaires, and the assessment of PA will need a combination of measurement instruments to cover all aspects of PA. Reliability and validity studies must focus on detecting the order effect and the systematic error of the questionnaire. Until then interpretations of reported physical activity data will be misleading. Current physical activity recommendations may have to be redesigned.</p>

<p><strong><em><p>Bakgrund</p></em></strong></p><p><em> </em></p><p>Vår utgångspunkt, att en hälsosam livsstil är gynnsamt i relation till yrkeslivet, innebär att vi ser hälsa som en resurs - hälsa kan utnyttjas i positiv bemärkelse för att marknadsföra sig själv.</p><p><strong><em><p>Syfte och frågeställningar</p></em></strong></p><p><em> </em></p><p>Studien ämnar skapa insikt i huruvida hälsofrämjande faktorer efterfrågas av arbetsgivare i dagsläget, om efterfrågan kommer att förändras i framtiden samt hur arbetssökande presenterar sin livsstil gentemot arbetsgivare.</p><p>Frågeställningarna är:</p><p>- Efterfrågar arbetsgivare hälsofrämjande faktorer vid rekrytering av personal?</p><p>- På vilket sätt presenterar arbetssökande sin livsstil för att marknadsföra sig mot arbetsgivare?</p><p><strong><em><p>Metod</p></em></strong></p><p><em> </em></p><p>Kartläggning av registrerade CV:n upplagda på Arbetsförmedlingens webbplats, insända CV:n till en utlyst tjänst samt genomgång av platsannonser. Detta har kompletterats med intervjuer av två yrkesverksamma rekryterare.</p><p><strong><em><p>Resultat</p></em></strong></p><p><em> </em></p><p>Det råder en ojämnvikt mellan tillgång och efterfrågan. Arbetsgivare efterfrågade faktorer som berör livsstilen i låg grad samtidigt som 68 % av de undersökta arbetssökandena nämnde sin livsstil i sitt CV/ansökan. Fritidsintressen var den vanligaste livsstilfrämjande faktorn att lyfta fram av männen och sociala faktorer var vanligast hos kvinnorna.</p><p><strong><em><p>Slutsatser</p></em></strong></p><p><em> </em></p><p>Det man väljer att lyfta fram i sin livsstil återger vilka värderingar/värdegrund individen har, som i sin tur skapar det personliga varumärket. Värdegrunden eller de värderingar en person har fungerar som en katalysator mellan livsstilen och det personliga varumärket. Personlig marknadsföring kommer att bli mer vanligt förekommande i framtiden, både i teorin och i praktiken. Även företag kommer att behöva stärka sitt varumärke. Ur hälsosynpunkt kan detta i sin tur leda till att de företag som satsar aktivt på hälsoarbete kan komma att påverka den framtida rekryteringsprocessen.</p>

<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p><p>Vårt syfte är att undersöka och följa upp utvalda hälsokomponenter hos deltagarna i <em>VillGott-projektet </em>i Solna Stad våren 2008. Frågeställningar:</p><p><p>1. Hur ser den upplevda kroppsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna fysisk aktivitet och sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)?</p><p>2. Hur ser den upplevda själsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna kontroll i vardagen och socialt nätverk?</p><p>3. Hur ser den fysiska aktiviteten ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variabeln sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)?</p><p>4. Hur ser den upplevda kontrollen av vardagen, det sociala nätverket och sömnvanorna (utvilad och en god nattsömn) ut vid de tre mättillfällena?</p></p><strong><p>Metod</p></strong><p>Detta är en longitudinell kvantitativ studie baserad på enkäter, en uppföljning av <em>VillGott-projektet </em>som genomfördes våren 2008 i Solna. De deltagare som deltog i två mättillfällen under projektet fick förfrågan om att vara med i en uppföljning där de skulle fylla i en likadan enkät (GIH´s hälsoenkät) som vid de två tidigare mättillfällena. Datainsamlingen skedde under två dagar vid en bestämd mötesplats och de som inte hade möjlighet att ansluta vid de tillfällena erbjöds att fylla i enkäten per post. Sammanställningen och analysen av data utfördes i statistikprogrammet SPSS. Studiens svarsfrekvens är 89 procent.</p><strong><p>Resultat</p></strong><p>De respondenter som upplevde en bra kroppsliga hälsa var vid första mättillfället 50,8 procent, vid andra mättillfället 59,4 procent och vid tredje mättillfället 68,8 procent. Den själsliga hälsan upplevs nästan lika bra vid samtliga mättillfällena; vid 1:a tillfället 79 procent, vid 2:a tillfället 78,7 procent och vid 3:e tillfället 75 procent. Respondenternas frekvens på fysisk aktivitet är indelad i två grupper, "aktiv" och "inaktiv", där 42,6 procent är aktiva vid första mättillfället, 63,5 procent vid andra tillfället och 50 procent vid tredje tillfället.</p><strong><p>Slutsats</p></strong><p>Vår slutsats blir att <em>VillGott-projektet </em>bidrog till att öka deltagarnas fysiska aktivitetsvanor, även sex månader efter träningsperiodens slut, vilket i sin tur bidrog till en bättre upplevd kroppslig hälsa. Med stöd från forskning vet vi att den upplevda hälsan utgör en indikator på den faktiska hälsan.</p></p><p><p> </p></p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong><em>Syfte och frågeställningar</em></strong><strong><em> </em></strong></p><p>Det primära syftet med denna studie är att belysa hur piloter upplever att kommunikationen i cockpit påverkas av trötthet. Vårt sekundära syfte är att ge exempel på vad piloterna gör för att motverka trötthet under arbetet. </p><ul><li>Hur påverkas piloternas kommunikationsförmåga under trötthet? </li><li>Hur påverkas kommunikationen mellan piloterna under trötthet?</li><li>Vilka strategier använder piloterna för att minska tröttheten under flygningar; både förebyggande, livsstilsrelaterade strategier samt direkta åtgärder?</li></ul><p><strong><em></em></strong> </p><p><strong><em>Metod</em></strong><strong><em> </em></strong></p><p>För att få en nyanserad bild av hur piloterna upplever att tröttheten påverkar kommunika-tionen dem emellan samt vilka strategier de använder sig av för att minska tröttheten under flygningen ansågs en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer vara den lämpligaste datainsamlingsmetoden. Sex intervjuer med manliga piloter mellan 31 och 37 år genom-fördes.</p><p><strong><em>Resultat</em></strong><strong><em> </em></strong></p><p>Studiens resultat följer det nuvarande forskningsläget. Samtliga piloter upplevde att tröttheten hade en negativ inverkan på kommunikationsförmågan samt kommunikationen dem emellan. Detta leder i sin tur till missförstånd och ökar risken för olyckor. Under flygningarna finns väl utarbetade strategier som piloterna använder sig av för att bli piggare. Den främsta förebyggande strategin är planering av vila. Däremot fanns ingen tydlig fokus på kost och fysisk aktivitet.</p><p><strong><em>Slutsats</em></strong><strong><em> </em></strong></p><p>För att öka medvetenheten, möjligheten samt motivationen till en hälsosammare livsstil med syfte att minska tröttheten under arbetet, bör ett preventivt tankesätt först och främst grund-läggas inom flygbranschen. Ett första steg dit kan vara att ta de föreslagna schema-regleringarna från SubpartQ-utvärderingen på allvar.</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p><strong><em>Aim</em></strong></p><p>The primary aim with this study is to illustrate how communication in cockpit interacts with fatigue according to the pilots’ experience. The secondary aim with the study is to exemplify what the pilots do to prevent fatigue during work. </p><ul><li>What effect does fatigue have on pilots’ ability to communicate?</li><li>How does fatigue affect the communication between the pilots?</li><li>Which strategies do the pilots use in order to decrease fatigue during flights; both preventive, lifestyle-related strategies and direct actions?</li></ul><p> </p><p><strong><em>Method</em></strong></p><p>To get a nuanced picture of how fatigue affects communication and which strategies the pilots use in minimizing the effects of fatigue on communication, a qualitative method with semi-structured interviews was chosen as the most suitable method for the collection of data. Six interviews with male pilots between 31 and 37 years were carried out.</p><p><strong><em>Results</em></strong></p><p>The result of this study follows the current research situation. All pilots experienced that fatigue had a negative effect on the ability to communicate and having communication between them. This leads to miscommunication and increases the risk for accidents. Established strategies during flights exist for the pilots to use in order to stay alert. The main preventive strategy is planning the rest, but no clear focus on nutrition and physical activity could be found.</p><p><strong><em>Conclusions</em></strong></p><p>In order to increase awareness, possibility, and motivation for a healthier lifestyle with purpose to decrease fatigue during work, should a preventive attitude first of all be implemented in aviation. A first step could be taking the suggested regulations in scheduling from the SubpartQ-evaluation seriously.</p>

Probiotika, nyttiga bakterier som är välgörande för människan, förekommer allt mer i olika produkter riktade till små barn – alltifrån droppar och kapslar till modersmjölksersättningar och grötar. Inom barnhälsovården saknar barnsjuksköterskan/ distriktssköterskan vägledning och riktlinjer angående probiotika i små barns kost. Syftet med litteraturstudien var att undersöka evidens angående probiotikas hälsoeffekter i preventivt syfte på friska små barn. Metoden var en litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i att probiotika var säkert att ge till friska små barn. Samtliga studier gav enhetligt resultat, att inga nackdelar fanns med att ge små barn probiotika. Inga negativa hälsoeffekter med probiotika kom fram i denna litteraturstudie. Positiva hälsoeffekter av stor betydelse fick barn som erhållit probiotika vid kolik, då snabb lindring inom en vecka framkom. Ett övervägande positivt resultat sågs vid användning av probiotika till små barn för att förebygga eksem. Probiotika minskade även frånvaron från dagis då infektionssjukdomar minskade hos barnen. Antibiotikaförskrivningen sjönk också hos de förskolebarn som fått probiotika. Probiotikas positiva hälsoeffekter kan användas till rådgivning och rekommenderas till små barn av barnsjuksköterskan/ distriktssköterskan inom barnhälsovården. Fördjupad forskning är önskvärd då utökad eller kombinationer av flera probiotiska bakteriestammar kan ge utökade hälsoeffekter. / Probiotics, beneficial and useful bacterias for the human body, occur more often in different products targeted to small children – in everything from drops and capsules to formula and porridge. Within the child health care, the pediatric- and the district nurse lacks guidance and guidelines concerning probiotics in small children's diet. The aim with the literature review was to examine evidence concerning probiotics health effects in prevention, in small children. The method was a literature review based on 20 scientific articles. The analysis resulted in that probiotics were safe to give to healthy small children. All studies gave uniformly results and showed no disadvantages with giving small children probiotics. No negative health effects were detected in this literature review. Positive health effects of great importance have shown be beneficial within treatment of colic with probiotics given to infants since relief occurred within a week. A predominately positive result was seen in use of probiotics to small children in order to prevent eczemas came to light. Probiotics also decreased absence from day care centers since infection diseases were reduced among the children. Antibiotic prescriptions also decreased when probiotics were used to pre-school children. The positive health effects of probiotics can be used for health recommendations to small children within the child health care by the pediatric- and the district nurse. Extended research is desirable since increased or and combinations of several probiotic bacterium stutters can give increased health effects.

The aim of the study was to investigate secondary school students´ preferences and experiences towards HIV/AIDS- education. A cross- sectional study was carried out in Dodoma region on five different secondary schools. Data was collected by a self-administered questionnaire, which was completed by 380 informants. The sample was made from the independent variables; gender, school location and school ownership. The result showed that 93 % of the students thought they need more information about HIV/AIDS. Only 51 % of the students felt that they had enough knowledge about HIV/AIDS to protect themselves from being infected by the virus. Half of all the students felt that there is a lack of support from the school to students living with HIV/AIDS. The students selected teachers, parents and doctor or health worker as the key persons in the HIV/AIDS- education. The conclusion is that there is a need of more information about HIV/AIDS among secondary school students. To reach out with the message to the students, the key persons have to interact and struggle towards the same goal. Further research should have a qualitative approach to examine secondary school students´ preferences and experiences towards HIV/AIDS- education.

Bodling, S. &amp; Larsson, S. (2010). A descriptive study of how people with HIV/AIDS in Cambodia experience attitudes regarding the disease from people around them. Essay for bachelor degree in Public Health 15 hp, Department of Occupational and Public Health, University of Gävle. Cambodia is the most HIV-afflicted country in Southeast Asia. The level of knowledge about the virus among the people is low and because of the poor conditions few people have access to testing and treatment. The HIV/AIDS epidemic has been followed by a stigmatization against people living with the disease and negative attitudes are common. The aim of this study was to identify self-perceived attitudes experienced by people living with HIV/AIDS in Lvea Em, Cambodia. In this study, a qualitative interview method was used. Ten interviews were conducted with ten Cambodian men and women, aged 25-48 years. They lived in different villages in the district of Lvea Em, outside Phnom Penh. The contact-organization Asian Outreach Cambodia (AOC) provided us with the informants. Most interviews were conducted in the informant’s own homes. One of the staff from the AOC also worked as an interpreter during the interviews. Since HIV/AIDS can be a sensitive topic, particular consideration was given to ethical considerations. To evaluate the results from the study a content analysis was used. The results showed that there are several negative attitudes connected to people living with HIV/AIDS. The main reason for negative attitudes seems to be fear of contagion. The result also showed some positive attitudes that derive from having HIV, like the discovery of love and care from family members and strengthening of the relationship to them. The results indicate that it is important to target the main underlying causes for stigmatization against people living with HIV/AIDS, but also that it is necessary to focus on the positive attitudes that do exist towards them. We wish that this study may contribute a little in the future work to eliminate the stigma and negative attitudes and also in the work to bring forward and increase the positive attitudes.

Syftet med studien var att undersöka om studenter tror att deras fysiska aktivitetsnivå idag påverkats av ett medlemskap i en idrottsförening som barn, samt ta reda på deras egen upplevda aktivitetsnivå idag. Det är en kvalitativ deskriptiv undersökning och därför var intervjuer den mest lämpliga metoden att använda. Individuella intervjuer gjordes med tretton studenter på en högskola. Det framkom i resultatet att deltagarna hade inställningen att den fysiska aktivitetsnivån som äldre, kunde ha påverkats av ett medlemskap i en idrottsförening som barn och unga. Detta troddes bero på bland annat den positiva känsla som idrottande gav och som gjorde att fysisk aktivitet upplevdes som något bra och roligt. Även andra saker spelade in som sammanhållningen som fanns vid idrottande. Detta var i sin tur en orsak till att en positiv känslan för fysisk aktivitet infann sig. Det gick även att urskilja ett mönster mellan tidigare idrotter och hur deltagarna motionerade idag. De som till exempel spelat fotboll som yngre, använde det som en motionsform även idag, detta skedde både på eget organiserade träffar med vänner men också som träffar som var organiserade av utomstående. / The purpose of this study was to examine whether students' memberships in sports clubs has affected their attitudes towards physical activity and physical activity level. It was a qualitative descriptive survey based on individual interviews. Results showed that there was a pattern between the former sports membership and current patterns of physical activity.  For instance, those who liked playing football at a young age, continue to adopt the same type of exercise today. This pattern applies to other types of physical activity, with or without club membership. In addition, many respondents thought that a club membership at a young age could have an impact on their physical activity as adults. This was mainly due to the positive feeling that sportsmen perception, that physical activity was something good and fun. Social cohesion in sport was the one thing that many of those interviewed believed was a major reason why sports, was perceived as positive.

Syftet med denna intervjustudie är att studera examinerade hälsovetarstudenters övergång från studier till arbetsliv och deras uppfattningar om kunskap, studier och arbete idag. Vi har intervjuat 17 hälsovetare som gick Hälsovetarutbildningen på Högskolan Väst för ett flertal år sedan. Utifrån ett nutida perspektiv undersöker vi hur de har utvecklat sin yrkesroll övertid och vilken betydelse Hälsovetarutbildningen har haft för deras yrkesroll. I studien framkommer att hälsovetarna har en bred syn på kunskap och att det är vanligt att de förhåller sig till flera olika kunskapsinriktningar och pedagogiska teorier samtidigt. Det finns influenser av humanism, naturvetenskaplighet och flertalet pedagogiska inriktningar. Hälsovetarna ser kunskap som både objektiv faktakunskap och som en subjektiv process om vart annat, beroende på i vilka sammanhang de tas upp. Detta menar vi uppstår i och med att hälsovetarna förväntas leva upp till både en vetenskaplig profession (en slags ”hälsoexpert”) och en ödmjuk pedagog. En viktig förmåga för hälsovetarna blir därför att kunna balansera dessa olika kunskaper och synsätt, för att passa in i alla roller och situationer som krävs. Ett av de mest framträdande resultaten i studien är att hälsovetarna har tillägnat sig flera ”tysta” och anpassande förmågor. Yrkesrollen handlar om ledarskap, självständighet, tålamod, argumentation, förtroende, ödmjukhet, social kompetens och förståelse för olika lokala kulturer, strukturer och sociala koder i olika grupper med mera. Särskilt viktiga strategiska förmågor är till exempel att känna av när det är läge för vissa projekt och när människor är mogna för förändring. Hälsovetarna har till stor del ett livslångt perspektiv på kunskap och uppfattar de olika förhållningssätt som de fick med sig ifrån Hälsovetarutbildningen som mycket värdefulla i deras yrke. Själva inträdet på arbetsmarknaden upplevs olika beroende på yttre omständigheter som till exempel omorganisationer och tillgång till socialt stöd. Hälsovetarna upplever att det fanns en bra koppling mellan teori och praktik under Hälsovetarutbildningen, men att deras verklighetsuppfattning av arbetslivet inte alltid stämde överens med verkligheten. Yrkesrollen är mer strategisk än vad de kunde föreställa sig under utbildningen. Samtidigt är hälsovetarna övertygade om att de kunskaper som behövs i deras yrkesroll går att tillägna sig under resans gång.