Objective: The aim of this thesis is to examine and compare the maternal mortality in three different countries; Malawi, India and United Kingdom, as well as highlighting the attributing factors and preventive steps that would reduce the maternal mortality in these countries. Methods and material: The studied design that was chosen is an ecological study which means to study the relationship between aggregated health data and exposing factors, for example a geographical area and time period. The reason of choosing this study can be seen in the relationship and the factors that contribute to maternal mortality in Malawi, India and the United Kingdom. In order to attain the objective of the thesis a variety of sources were utilized to find data, statistics and scientific articles concerning maternal mortality in all three countries.Results and conclusion: Maternal mortality is the highest in Malawi and India, while it is very low in the United Kingdom when compared with these two countries. The result shows among other things that the maternal mortality is mainly caused by direct causes both in Malawi and India and in the United Kingdom the maternal mortality is mainly from indirect causes. It is also shown that the maternal mortality in these countries have been changed over the years. It is also shown that preventive steps such as family planning, skilled attendance, obstetric emergency care and antenatal care can significantly reduce the maternal mortality rate.

Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie var att undersöka arbetsmetoden hälsoombud/hälsoinspiratörer för att se hur den tillämpades på två olika avdelningar inom samma företag, samt att ta reda på om medarbetarna var medvetna om att det fanns ett hälsofrämjande arbete på deras arbetsplats och vad detta innebar. Våra frågeställningar var: -         Hur är arbetsmetoden hälsoombud och hälsoinspiratörer i det hälsofrämjande arbetet utformad på detta företag? -         Når det hälsofrämjande arbetet ut till medarbetarna och i sådant fall hur?   Metod Vi undersökte två hälso- och arbetsmiljökommittéer, vilka vi kom i kontakt med genom företagshälsovården som samarbetar med företaget. Personliga intervjuer gjordes med två hälsoombud från dessa kommittéer och därtill fem hälsoinspiratörer. Vi skickade även enkäter till medarbetarna för att få svar på om det hälsofrämjande arbetet når ut.   Resultat Trots att företaget hade strukturer för hälsoarbetet som gällde för hela företaget visade våra resultat att avdelningarna skiljde sig åt. Faktorer som visade sig viktiga för ett framgångsrikt hälsoarbete var bl.a. utbildning, stöd från företagshälsovård och närmaste chef, tydliga riktlinjer i organisationen för hur arbetet skulle bedrivas, samt kommunikation i alla riktningar. Av resultaten från enkäterna kunde vi konstatera att en stor del av medarbetarna hade dålig eller ingen kännedom om företagets hälsoarbete och därmed hälsoinspiratörernas arbete på den egna avdelningen. Resultaten skiljde sig dock åt mellan avdelningarna, då medarbetarna på den ena avdelningen hade större insyn i hälsoarbetet.   Slutsats Arbetsmetoden med hälsoombud och hälsoinspiratörer är ett bra sätt att arbeta hälsofrämjande på en arbetsplats, då man effektivt når alla medarbetare. En förutsättning för detta är dock att arbetet är bra strukturerat och att det finns ansvariga personer på arbetsplatsen som är insatta och engagerade. En annan viktig faktor är att det finns en väl fungerande kommunikation inom organisationen.

Bakgrund   Vår utgångspunkt, att en hälsosam livsstil är gynnsamt i relation till yrkeslivet, innebär att vi ser hälsa som en resurs - hälsa kan utnyttjas i positiv bemärkelse för att marknadsföra sig själv. Syfte och frågeställningar   Studien ämnar skapa insikt i huruvida hälsofrämjande faktorer efterfrågas av arbetsgivare i dagsläget, om efterfrågan kommer att förändras i framtiden samt hur arbetssökande presenterar sin livsstil gentemot arbetsgivare. Frågeställningarna är: - Efterfrågar arbetsgivare hälsofrämjande faktorer vid rekrytering av personal? - På vilket sätt presenterar arbetssökande sin livsstil för att marknadsföra sig mot arbetsgivare? Metod   Kartläggning av registrerade CV:n upplagda på Arbetsförmedlingens webbplats, insända CV:n till en utlyst tjänst samt genomgång av platsannonser. Detta har kompletterats med intervjuer av två yrkesverksamma rekryterare. Resultat   Det råder en ojämnvikt mellan tillgång och efterfrågan. Arbetsgivare efterfrågade faktorer som berör livsstilen i låg grad samtidigt som 68 % av de undersökta arbetssökandena nämnde sin livsstil i sitt CV/ansökan. Fritidsintressen var den vanligaste livsstilfrämjande faktorn att lyfta fram av männen och sociala faktorer var vanligast hos kvinnorna. Slutsatser   Det man väljer att lyfta fram i sin livsstil återger vilka värderingar/värdegrund individen har, som i sin tur skapar det personliga varumärket. Värdegrunden eller de värderingar en person har fungerar som en katalysator mellan livsstilen och det personliga varumärket. Personlig marknadsföring kommer att bli mer vanligt förekommande i framtiden, både i teorin och i praktiken. Även företag kommer att behöva stärka sitt varumärke. Ur hälsosynpunkt kan detta i sin tur leda till att de företag som satsar aktivt på hälsoarbete kan komma att påverka den framtida rekryteringsprocessen.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Det primära syftet med denna studie är att belysa hur piloter upplever att kommunikationen i cockpit påverkas av trötthet. Vårt sekundära syfte är att ge exempel på vad piloterna gör för att motverka trötthet under arbetet.  Hur påverkas piloternas kommunikationsförmåga under trötthet? Hur påverkas kommunikationen mellan piloterna under trötthet? Vilka strategier använder piloterna för att minska tröttheten under flygningar; både förebyggande, livsstilsrelaterade strategier samt direkta åtgärder?   Metod För att få en nyanserad bild av hur piloterna upplever att tröttheten påverkar kommunika-tionen dem emellan samt vilka strategier de använder sig av för att minska tröttheten under flygningen ansågs en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer vara den lämpligaste datainsamlingsmetoden. Sex intervjuer med manliga piloter mellan 31 och 37 år genom-fördes. Resultat Studiens resultat följer det nuvarande forskningsläget. Samtliga piloter upplevde att tröttheten hade en negativ inverkan på kommunikationsförmågan samt kommunikationen dem emellan. Detta leder i sin tur till missförstånd och ökar risken för olyckor. Under flygningarna finns väl utarbetade strategier som piloterna använder sig av för att bli piggare. Den främsta förebyggande strategin är planering av vila. Däremot fanns ingen tydlig fokus på kost och fysisk aktivitet. Slutsats För att öka medvetenheten, möjligheten samt motivationen till en hälsosammare livsstil med syfte att minska tröttheten under arbetet, bör ett preventivt tankesätt först och främst grund-läggas inom flygbranschen. Ett första steg dit kan vara att ta de föreslagna schema-regleringarna från SubpartQ-utvärderingen på allvar. / Abstract Aim The primary aim with this study is to illustrate how communication in cockpit interacts with fatigue according to the pilots’ experience. The secondary aim with the study is to exemplify what the pilots do to prevent fatigue during work.  What effect does fatigue have on pilots’ ability to communicate? How does fatigue affect the communication between the pilots? Which strategies do the pilots use in order to decrease fatigue during flights; both preventive, lifestyle-related strategies and direct actions?   Method To get a nuanced picture of how fatigue affects communication and which strategies the pilots use in minimizing the effects of fatigue on communication, a qualitative method with semi-structured interviews was chosen as the most suitable method for the collection of data. Six interviews with male pilots between 31 and 37 years were carried out. Results The result of this study follows the current research situation. All pilots experienced that fatigue had a negative effect on the ability to communicate and having communication between them. This leads to miscommunication and increases the risk for accidents. Established strategies during flights exist for the pilots to use in order to stay alert. The main preventive strategy is planning the rest, but no clear focus on nutrition and physical activity could be found. Conclusions In order to increase awareness, possibility, and motivation for a healthier lifestyle with purpose to decrease fatigue during work, should a preventive attitude first of all be implemented in aviation. A first step could be taking the suggested regulations in scheduling from the SubpartQ-evaluation seriously.

Sexualitet är ett grundläggande behov hos människor och påverkar individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. Skolan fungerar som en viktig arena för att främja unga vuxnas sexuella hälsa och sex- och samlevnadsundervisningen i skolan kan ha stor betydelse för unga vuxnas utveckling. Sex- och samlevnadsundervisning har varit obligatorisk i svenska skolor sedan år 1955. Trots det visar en kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen i svenska skolor från år 1999 att kvaliteten på undervisningen är ojämn både mellan olika skolor och inom varje enskild skola. Syftet med denna studie var att studera hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i Sörmlands högstadie- och gymnasieskolor. En enkätundersökning har skickats ut till samtliga högstadie- och gymnasieskolor i Sörmland för att undersöka sex- och samlevnadsundervisningens omfattning, innehåll samt kvalitet. Resultatet visade att majoriteten av högstadie- och gymnasieskolorna bedriver sex- och samlevnadsundervisning och det vanligaste innehållet i undervisningen är STI, sexualitet, könsroller, relationer, kärlek samt preventivmedelsinformation. Hälften av skolorna samarbetar med en annan verksamhet i undervisningen och en tredjedel av skolorna har fastställda mål för hur sex- och samlevnadsundervisningen ska bedrivas. Slutsatsen är att undervisningen i vissa skolor bör utgå mer från ett främjande perspektiv och fler skolor behöver mål för sex- och samlevnadsundervisningen och utvärdera undervisningen i större utsträckning. / Sexuality is a fundamental need for humans and influences the individuals experience of health and well-being. The school serves as an important arena to promote adolescents sexual health and sex education in schools can have significant effects on adolescents` development. Sex education has been mandatory in Swedish schools since the year 1955. A quality review shows inequality in sex education in Swedish schools, both between schools and within each school. The aim of this study was to investigate how sex education is implemented in Sörmlands schools from grade seven to grade twelve. A questionnaire was sent out to all schools from grade seven to grade twelve in Sörmland to investigate sex educations extent, content and quality. The result showed that the majority of the investigated schools have sex education and the most common contents is STI, sexuality, gender roles, relationships, love and birth control information. Half of the schools collaborating with others in sex education and a third of the schools have set targets for the sex education. The conclusion is that sex education in some schools should be more of a promotion prospects and more schools need to set targets for the sex education and evaluate the sex education to a greater extent.

Barnmisshandel är ett globalt folkhälsoproblem som existerar världen över, oavsett kultur, etniskt ursprung, samhällsklass, utbildningsgrad och inkomst. Det bedrivs forskning både nationellt och internationellt i ämnet. Det har dock gjorts få kvalitativa studier. Syftet med denna studie har varit att belysa unga vuxnas tankar, känslor och attityder kring barnmisshandel. Datamaterialet var från den nationella kartläggningen som genomfördes av Kommittén mot barnmisshandel år 2000. Man genomförde en enkätundersökning om uppväxtförhållanden som sändes ut till 2 500 slumpmässigt utvalda tjugoåringar i Sverige. Det var 1 576 personer (63 procent) som besvarade postenkäten. I enkäten fanns en öppen fråga där respondenten fick möjlighet att fritt berätta om sina tankar och attityder kring barnmisshandel. Det var 358 personer som valde att skriva om sina tankar och erfarenheter vilket utgör det material som analyserats. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultatet genomsyrades av de fyra huvudkategorierna; barns rättigheter, barnmisshandelns konsekvenser, samhällets stöd och inverkan samt orsaker till misshandeln. Framförallt de respondenter som inte varit utsatta för barnmisshandel uttryckte starkt att barn har rätt till en trygg barndom utan någon form av aga samt uttryckte positiva attityder till strängare straff för brottet barnmisshandel. De respondenter som varit utsatta för någon typ av barnmisshandel beskrev sina erfarenheter och dess psykiska konsekvenser, såsom smärtsamma minnen, dålig självkänsla och depression. De som utsatts för sexuella övergrepp uttryckte också känslor av skam och skuld. Särskilt de unga männen uttryckte att de under barndomen inte hade berättat för någon om sina upplevelser. Många av dem som utsatts för misshandel beskrev den psykiska misshandeln som särskilt svår och att denna typ av misshandel bör uppmärksammas mer.

IDA-projektet

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som påverkar kvinnors hälsa och välbefinnande. Frågor om våld bör ställas till alla kvinnor som besöker sjukvården. Ett bra bemötande är av stor vikt för att kvinnan ska våga berätta om sin situation. Attityder och värderingar från sjukvårdspersonalen påverkar kvinnan och det är viktigt att beakta dessa. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors och barnmorskors bemötande samt uppfattning om våldsutsatta kvinnor inom primärvården. Metod: Studien var baserad på en kvalitativ metod och grundades på semistrukturerade intervjuer. Urvalet var fem barnmorskor och fem sjuksköterskor på två vårdcentraler inom Uppsala län Resultat: Sjuksköterskor och barnmorskor hade sparsamma uppfattningar om kvinnor som utsatts för våld. Däremot hade de fler uppfattningar av män som slår. Ett bra bemötande ansågs som viktigt av samtliga informatörer. Sjuksköterskor och barnmorskor frågade kvinnor om våld i olika utsträckning och angav att de hade olika erfarenheter i att ställa frågor om våld. Samtliga informatörer hade kunskap om var kvinnan skulle hänvisas däremot fanns brister i kännedom av handlingsplaner. Slutsats: Sjuksköterskor och barnmorskor frågade kvinnor om våld i olika utsträckning detta tror författarna kan vara relaterat med utbildning och erfarenhet. / Background: Violence against women is a serious societal problem that affects women’s health and well-being. All women who seek medical attention should be asked questions concerning violence. A good encounter is of great importance in order for women to dare give information concerning their situation. Attitudes and values held by nursing staff affect the woman and it is important that they are taken into consideration. Aim: The aim of the study was to elucidate primary care nurses’ and midwives’ encounters with and attitude towards women exposed to violence. Method: The study was based on a qualitative method of semi-structured interviews. The selection included five midwives and five nurses in an Uppsala County Council outpatients’ clinic. Results: Nurses’ and midwives’ reported perceptions of women exposed to violence were scanty. The informants’ reported perceptions of men who hit were more diversified. A good encounter was regarded as important by all informants. Nurses and midwives asked questions concerning violence to varying extents and reported that they had varying experiences of posing questions concerning violence. All informants possessed knowledge concerning where women should be further referred, whereas there were shortcomings concerning knowledge of plans of action. Conclusion: Nurses and midwives ask women questions concerning violence to varying extents, the authors believe it may be related to training and experience.

This thesis examines the different discourses on sexuality put forth by two prominent media-oriented HIV/AIDS awareness and prevention campaigns, Soul City and Love Life, in South Africa, and the ways in which they resonate with youth as they struggle to negotiate their own sexual identities in a rapidly changing society. It uses qualitative methods to consider the struggles of individuals in the personal, interpersonal, and larger social realms and how campaigns speak to them in different ways and, in turn, how youth negotiate their own identities. On the personal level, this thesis considers individual negotiations of knowledge and awareness of HIV/AIDS in the face of campaigns, particularly as they work within certain frameworks of morals and values. Then, on the interpersonal level, struggles concerning conflicting ideals and realities in love and relationships are considered, as are gender issues and the realities of exchange values and notions of responsibility in relationships. Building on personal and interpersonal struggles, larger social challenges involving the influence of traditional and modern values on sexual expression, as well as the influences of popular culture are discussed. In many ways this paper is a commentary on some of the major challenges of being young, but because of this it inherently lends itself to discussions of the challenges that campaigns face as they attempt to speak to youth about HIV/AIDS and where their good intentions might be failing. Furthermore, it also helps to understand the ways that the risk of HIV/AIDS has come to inform discourses on youth sexuality.

För att främja fysisk aktivitet finns det en arbetsmetod som heter Fysisk aktivitet på Recept (FaR). Det är ett konkret verktyg för hur hälso- och sjukvården, tillsammans med externa aktörer, kan främja fysisk aktivitet hos individer. Med hjälp av FaR kan kostnader för läkemedel reduceras, biverkningar av mediciner minskas och patienters rehabilitering ge snabbare resultat. Syftet med studien var att beskriva psykosociala upplevelser hos patienter som förskrivits FaR. För studien valdes en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades. Patienterna upplevde FaR antingen positivt eller negativt. Positiva upplevelser var bland annat ökad ork och en känsla av minskade krav som bildade en pol som benämndes ”Upplevd meningsfullhet”. Patienterna upplevde även att de efter förskrivningen kunde inspirera andra till att bli mer fysiskt aktiva och på så vis skapa en bredare umgängeskrets. Negativa upplevelser var exempelvis känsla av tristess och känsla av misslyckande och de bildade motpolen ”Upplevd otillfredsställelse”. Åldern var en viktig faktor för hur receptet upplevdes och därför önskade patienterna ett mer individanpassat recept. Trots att det enbart ingick fyra intervjuer i studien framkom det att det fanns brister när det gällde mervärden som patienterna förväntades vinna av FaR. Studien kan ses som en grund för fortsatt forskning inom området med fokus på individanpassat recept.