The aim was to gain knowledge of young people's physical status and physical activity, and to further the understanding of the role of school physical education in a salutogenic public health perspective. Two studies were performed in southern Sweden. Study 1 was performed in 1996 among 301 adolescents aged 16-19 in upper secondary school. It comprised three parts: a questionnaire, seven physical tests, anthropometrical measures and information on every student's grades. Study 2, with a longitudinal design and annual measurements, was performed in 2000-2003 (n=205- 275) among children aged 6-12 in two primary schools, one intervention school with expanded physical education lessons, and one norm school which followed the stipulated curricular time. The study comprised a questionnaire, eleven physical tests and anthropometrical measures. In Study 1, students in practical education for occupations such as industrial and building workers, mechanics, assistant nurses and hairdressers, all of which are occupations involving physical effort, had lower physical capacity than students in theoretical education among both boys and girls. A correlation was found between physical capacity and grades. An interrelation between Sense of Coherence (SOC) and attitudes to physical education was found, indicating that past experiences of physical activity and physical education could contribute to the development of SOC, and actual levels of SOC could influence the persistent attitudes to physical education and be important for lifelong physical activity. Study 2 showed high self perceived competence in physical education among children to be associated with high physical performance, male gender, low age, living with both parents, high self perceived physical fitness and enjoying physical education. Children who followed an expanded physical education programme during the three-year follow up showed positive changes in physical performance compared to children in the norm school. The number of children with increasing body mass index (BMI) rose in both schools, but a lower increase in BMI could be seen in the intervention school. In both Study 1 and 2, the highest physical capacity was found among children and adolescents who reported a high level of physical activity in leisure time. This thesis shows it is possible to achieve improvement in physical status among young people with an increase of physical education lessons in school. Differences in physical capacity between prospective blue-collar and white-collar workers already in adolescence during education emphasize the need for early interventions to increase physical activity and capacity in young people. Physical education in the school setting could be seen as an important arena for improving physical capacity, positive self-perceptions and positive attitudes to physical activity, which could be important for public health. / Diss. Lund : Lunds universitet, 2006 S. 1-76: sammanfattning, s. 77-126: 4 uppsatser

Syfte och frågeställningar Vårt syfte är att undersöka och följa upp utvalda hälsokomponenter hos deltagarna i VillGott-projektet i Solna Stad våren 2008. Frågeställningar: 1. Hur ser den upplevda kroppsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna fysisk aktivitet och sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)? 2. Hur ser den upplevda själsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna kontroll i vardagen och socialt nätverk? 3. Hur ser den fysiska aktiviteten ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variabeln sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)? 4. Hur ser den upplevda kontrollen av vardagen, det sociala nätverket och sömnvanorna (utvilad och en god nattsömn) ut vid de tre mättillfällena? Metod Detta är en longitudinell kvantitativ studie baserad på enkäter, en uppföljning av VillGott-projektet som genomfördes våren 2008 i Solna. De deltagare som deltog i två mättillfällen under projektet fick förfrågan om att vara med i en uppföljning där de skulle fylla i en likadan enkät (GIH´s hälsoenkät) som vid de två tidigare mättillfällena. Datainsamlingen skedde under två dagar vid en bestämd mötesplats och de som inte hade möjlighet att ansluta vid de tillfällena erbjöds att fylla i enkäten per post. Sammanställningen och analysen av data utfördes i statistikprogrammet SPSS. Studiens svarsfrekvens är 89 procent. Resultat De respondenter som upplevde en bra kroppsliga hälsa var vid första mättillfället 50,8 procent, vid andra mättillfället 59,4 procent och vid tredje mättillfället 68,8 procent. Den själsliga hälsan upplevs nästan lika bra vid samtliga mättillfällena; vid 1:a tillfället 79 procent, vid 2:a tillfället 78,7 procent och vid 3:e tillfället 75 procent. Respondenternas frekvens på fysisk aktivitet är indelad i två grupper, "aktiv" och "inaktiv", där 42,6 procent är aktiva vid första mättillfället, 63,5 procent vid andra tillfället och 50 procent vid tredje tillfället. Slutsats Vår slutsats blir att VillGott-projektet bidrog till att öka deltagarnas fysiska aktivitetsvanor, även sex månader efter träningsperiodens slut, vilket i sin tur bidrog till en bättre upplevd kroppslig hälsa. Med stöd från forskning vet vi att den upplevda hälsan utgör en indikator på den faktiska hälsan.

Att ha möjlighet till återhämtning är viktigt för hälsan. I denna studie är det återhämtning från arbetet efter arbetstidens slut som står i fokus, det vill säga den som företrädesvis sker på fritiden. Med fritid avser jag i denna intervjustudie den tid vi inte ägnar åt lönearbete. Fritidsintressen, föreningsliv, olika engagemang är aktiviteter som konkurrerar om vår tid. Det kan ibland vara ren återhämtning men ibland åtaganden som ökar stressen. Om utrymmet för återhämtning är ringa eller inte existerar finns en ökad risk för bland annat stressrelaterade besvär. Faktorer som är avgörande för vår återhämtning och fritid finns på individnivå, i vårt arbete, i vår psykosociala miljö och på samhällsnivå. Dagens folkhälsopolitik fokuserar på bestämningsfaktorer vilket är "faktorer i samhällsorganisationen och människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa eller ohälsa". Människor verkar inom olika ramar, har olika resurser och reagerar olika på stressorer vi ställs inför. Enligt Aaron Antonovskys så har individer olika motståndskraft, vissa förblir friska, klarar sig bra trots stora påfrestningar vilket hänger samman hur de hanterar sina motgångar och sin förmåga att göra tillvaron sammanhängande (KASAM, Känsla Av SAMmanhang). Syftet har varit att undersöka hur (dubbel)arbetande kvinnor upplever och skapar sina återhämtningsmöjligheter på fritiden. Vidare för att belysa och skapa reflektion kring situationer som, kanske till stor del i det dolda kan ge ohälsosamma effekter. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer i semistrukturerad form. Analysen visade att kvinnorna hade en medvetenhet om återhämtningens betydelse. Att kunna göra egna val och prioritera var viktigt för återhämtningen och gav dem en känsla av meningsfullhet och att de hade kontroll. Det som främst konkurrerade om utrymmet för återhämtning var arbetet och familjelivet, även om det sistnämnda också gav återhämtning. Det som upplevdes som återhämtande varierade och kunde vara allt från att vila till fysisk aktivitet. / To have a possibility to recover is important for a person's health. Here the focus is on the recovery from work after the working hours, in effect the one that generally happens at our time of leisure. With leisure I anticipate in this context the time that we don't spend working within payed labour. Leisure interests, association commitments, engagements and so forth are activities that compete for our time. It can sometimes be pure recovery but sometimes commitments that increase stress. If room for regeneration is poor or nonexistent there is an increased risk for among other things, stress related troubles. Factors that are decisive for how our recovery and our time of leisure will look, exists on an individual level, in our psychosocial and on a communal level. Today's public health politics focus on decision factors which are "factors in the organization of society and humans living concurrences and living habits that has an impact on good health or poor health". We have different frames to operate in, different resources and we meet and react differently to all kinds of stress factors. According to Aaron Antonovskys, individuals have different levels of resistance. Some remain healthy and manage themselves well, in spite of great demands which have to do with how we handle our obstacles and our ability to give our way of life continuity (SOC, sense of coherence).   The focus on this work is on the recovery and leisure of women, i.e the experience and management of the individual recovery abilities during the leisure time. The purpose with the assignment has been to clarify how (dual) working women experience and manage their recovery opportunities. This to illuminate and create reflection about life situations that maybe to large degree concealed can produce unhealthy outcomes.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad tio deltagare i ett rehabiliteringsprojekt med inriktning på natur, har för uppfattning av naturen och stadsmiljön utifrån en hälsoaspekt. Intervjuer valdes som metod då det ansågs att det var den mest lämpliga metoden för att svara på syftet. Med intervju som metod fanns möjlighet att fördjupa sig i individens syn och tankar kring området natur. Intervjuerna analyserades med inspiration från Steinar Kvales meningskategorisering. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna mår bra av att vistas i naturen och i dess omgivning bland växter och djur. Deltagarna upplever att stadsmiljön är en plats där stress och buller från trafik är framträdande men trots det ser många staden som sin naturliga miljö. Flertalet av respondenterna framhåller ett lugn i naturen och en möjlighet att koppla av samt en tystnad som inte finns i samma utsträckning som i staden. Det är inte ansträngande att vistas i naturen och där det finns möjlighet att hämta kraft för att klara av vardagen. / The purpose with this paper is to examine the view of nature and the urban environment from a health point of view, from ten individuals in a rehabilitation Program, with focus on nature. Interview was chosen as method due to it was considered to be the most appropriate method to respond to the purpose of the paper. Using interview as method made it possible to understand the insights and thoughts of the individuals about the nature. The interviews where analyzed with inspiration from Steinar Kvale and his “meningskategorisering”. The result showed that the majority of the individuals experienced wellbeing when visiting the nature and its environment among plants and animals. The individuals experienced that the urban environment is a place where stress and noise from traffic is frequent. Despite that, many individuals feel that the natural environment for them is the urban environment. Most of the individuals points out that there is calm in the nature and a possibility for relaxation that does not exist in the urban environment in the same extent. The individuals describe the possibility to cope with the everyday life through the strength they receive from the nature.

No description available.

SAMMANFATTNING Inledning: Trots gällande rekommendationer om minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag är många människor inte tillräckligt fysiskt aktiva. Endast 30 procent av kvinnorna och 23 procent av männen motionerar två gånger per vecka. Tidigare studier visar på vilka hinder som finns för regelbunden motion, även möjliggörande faktorer har studerats men inte i samma utsträckning.                               Syfte:   Att beskriva faktorer som möjliggör motion hos vuxna på en hälsofrämjande nivå. Metod:   Studien genomfördes som semistrukturerade intervjuer med sex personer. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat:   Fem subkategorier växte fram genom analys av det manifesta innehållet: "Har tidigare motionsvana", "Tillgång till socialt stöd", "Viktigt med tillgänglighet", "Önskan om självförbättring" och "Förmåga att prioritera träning". Dessa bildade sedan tre huvudkategorier "Tidigare motionsvana", "Yttre betingelser" samt "Inre betingelser". Konklusion:   Att ha varit fysiskt aktiv som barn eller tonåring är av stor betydelse när det gäller förmågan att motionera regelbundet i vuxen ålder. Socialt stöd, framför allt i form av en förstående familj, och egen vilja är två andra viktiga faktorer som framkom i studien. Studiens resultat tyder på att en stor del av det hälsofrämjande arbetet bör läggas på barn och tonåringar i skola och på fritiden.                                 SAMMANFATTNING Inledning:   Trots gällande rekommendationer om minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag är många människor inte tillräckligt fysiskt aktiva. Endast 30 procent av kvinnorna och 23 procent av männen motionerar två gånger per vecka. Tidigare studier visar på vilka hinder som finns för regelbunden motion, även möjliggörande faktorer har studerats men inte i samma utsträckning. Syfte:   Att beskriva faktorer som möjliggör motion hos vuxna på en hälsofrämjande nivå. Metod:   Studien genomfördes som semistrukturerade intervjuer med sex personer. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat:   Fem subkategorier växte fram genom analys av det manifesta innehållet: "Har tidigare motionsvana", "Tillgång till socialt stöd", "Viktigt med tillgänglighet", "Önskan om självförbättring" och "Förmåga att prioritera träning". Dessa bildade sedan tre huvudkategorier "Tidigare motionsvana", "Yttre betingelser" samt "Inre betingelser". Konklusion:   Att ha varit fysiskt aktiv som barn eller tonåring är av stor betydelse när det gäller förmågan att motionera regelbundet i vuxen ålder. Socialt stöd, framför allt i form av en förstående familj, och egen vilja är två andra viktiga faktorer som framkom i studien. Studiens resultat tyder på att en stor del av det hälsofrämjande arbetet bör läggas på barn och tonåringar i skola och på fritiden. / ABSTRACT Introduction:   Despite current recommendations of 30 minutes of daily physical activity many people are not physical active enough. Merely 30 percent of the women and 23 percent of the men exercise twice a week. Previous studies indicate barriers to exercise on a regular basis, facilitators have not been studied to the same extent. Aim:   To describe factors that enable regular exercise for adults on a health promoting level. Method:   The study was carried out as semi-structured interviews with six persons. The interviews were analysed recording to manifest content analysis research approach. Results:   Five subcategories evolved through analysis of the manifest content: "Previously habit of exercise", "Asset of social support", "Importance of accessibility", "Desire of self-improvement" and "Ability to prioritise exercise". These subcategories formed three categories; "Previously habit of exercise", "External stipulations" and "Internal stipulations". Conclusion:   To have been physical active as a child or teenager is of great importance when it comes to ability to exercise on a regular basis as an adult. Social support, especially when it comes to an understanding family, and one’s own will are two other important factors that emerged in this study. The results of the study indicate that a great part of health promoting activities ought to be put on children and teenagers in school and at their leisure time.

Syfte: Vi har valt att studera hur elever uppfattar delaktighet och inflytande i ett hälsofrämjande arbete. För att belysa detta tydligare har vi valt att arbeta utifrån två frågeställningar:  På vilket sätt uppfattar elever att de är delaktiga i hälsofrämjande skola?  Hur uppfattar elever deras inflytande i hälsofrämjande skola? Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper. Vi anser att metoden är den mest brukbara för oss då vi är ute efter elevers uppfattningar. Vi har sammanlagt haft sex stycken fokusgruppsintervjuer med sju deltagare i varje grupp. Eleverna som deltog var från årskurs 7 och 9. Vi har inspirerats av en fenomenografisk ansats vid analys av vårt empiriska material som går ut på att dela in materialet i kategorier. Resultat: Vi anser att vi har lyckats få en bild av hur den undersökta elevgruppen uppfattar delaktighet och inflytande. De kategorier som genom analys successivt trätt fram är följande:  Direktinflytande på individnivå – Uppfattningarna i denna kategori rör inflytande som rör en elev eller några i dennes närhet.  Aktiv delaktighet som förutsättning för elevinflytande – Denna kategori innefattar uppfattningar om olika sätt att påverka med förutsättning att eleverna är delaktiga på ett aktivt sätt.  Hierarki som begränsning för elevinflytande – I denna kategori ryms uppfattningar om hur den hierarkiska ordningen som råder på skolan begränsar elevinflytande.  Elevers uppfattning om delaktighet i mindre skala – Uppfattningar i denna kategori rör delaktighet i den form då elever exempelvis samarbetar och löser problem med förutsättning att alla är delaktiga.  Insatser för att främja delaktighet och inflytande i skolan – Denna kategori innefattar de insatser som vi tolkat främjar delaktighet och inflytande i skolan.

Det finns de individer som på grund av deras uthållighet och engagemang beskrivs som eldsjälar. De uppmärksammas ofta i samband med utvecklingsarbeten och framstår som nödvändiga för arbetets innovativa progression. Eldsjälarna uppfattas som betydelsefulla resurser för olika verksamheter men engagemanget har under senare år uppfattats kunna ha ett dyrbart pris. Vissa blir mer engagerade av att arbeta i motvind, men inte alla. Flera potentiella eldsjälar klarar inte av den långvariga stressen utan bränner ut sig. Studien syftar till att bidra med förståelse kring det sociala stödets påverkan på eldsjälars engagemang. Genom att arbeta utifrån en hermeneutisk narrativ metod söker vi redogöra för ett mönster för hur det sociala stödets direkta och indirekta effekter främjar engagemangets utvecklingsprocess. Studiens narrativa och därigenom socialkonstruktivistiska prägel har påverkat hela processen för hur det empiriska underlaget har inhämtats till hur resultatet har skildrats. Resultatet visar att socialt stöd med dess olika effekter främjar och i vissa fall även fungerar som en förutsättning för engagemangets utveckling.

Varje år omkommer cirka 500 personer i trafiken och runt 20 000 personer skadas. Betydande riskfaktorer till trafikolyckor är alkohol och droger som blivit allt vanligare förekommande. Det uppskattas att mellan 12 500 – 15 000 personer kör onyktra på landets vägar dagligen. Rattfylleristerna domineras av yngre och medelålders män och ungefär två tredjedelar av rattfylleristerna har ett alkoholproblem. Samhället arbetar aktivt för att minska rattfylleri och en arbetsmodell som haft positiva resultat är SMADIT (Samverken mot alkohol och droger i trafiken). Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheter av att arbeta med modellen SMADIT Västmanland bland polis och personer inom socialtjänsten i Västmanlands län. Till studien användes en kvalitativ metod i form av intervjuer och totalt intervjuades sex personer. Intervjuerna analyserades sedan genom en innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns en positiv inställning till arbetet och att det kändes meningsfullt. Det fanns dock vissa brister i modellen så som praktiska problem och bristande samverkan. Det efterlyses därför tätare nätverksträffar mellan aktörerna samt bättre återkoppling till polisen. Det finns en positiv inställning till SMADITS fortlevnad i framtiden och förhoppningen är att fler rattfyllerister tackar ja till erbjudandet om samtal med socialtjänsten. / Each year, approximately 500 people are killed in traffic and around 20 000 are injured. Significant risk factors for traffic accidents are alcohol and drug intake that have become increasingly prevalent. The daily estimate of people driving under influence of alcohol is between 12 500 - 15 000. Drunk drivers are dominated by young and middle-aged men and about two-thirds of drunk drivers have alcohol problems. The society is actively working to reduce drunken driving and a model that has had positive results is SMADIT (Cooperation against alcohol and drugs in traffic). The aim of this study was to examine the experience of working with SMADIT Västmanland among police and social workers in Västmanland County. For the study a qualitative approach was used in the form of interviews and totally six individuals were interwied. The interviews were analyzed through a content analysis. The results showed that there was a positive attitude to work with SMADIT and that the model felt meaningful. But there were some shortcomings in the model, like practical problems and difficulties in cooperating. It therefore calls for closer meetings and better feedback to the police. There is a positive attitude towards SMADIT in the future and the hope is that more drunk drivers take the opportunity to talk with the social services.

Arbetsmiljön är en av de viktigaste bestämningsfaktorerna för vår hälsa. Fysiskt ansträngande arbete så som tunga lyft, monotona rörelser samt exponeringar för olika kemiska ämnen kan leda till ökad risk för ohälsa. Brandmän har jämfört med många andra yrkesgrupper annorlunda förutsättningar i sitt arbete, förutom att bekämpa bränder rycker de ut även ut vid exempelvis vid bil- och kemikalieolyckor samt vid djurräddning. I deras arbetsmiljö blir de utsätta för bland annat psykiska, fysiska och kemiska hälsorisker exempelvis genom bränder, bil- och kemikalieolyckor, som kan leda till olika former av cancer och andra fysiska skador/sjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka hur brandmän upplever de hälsorisker som kan förekomma i deras arbetsmiljö. Kvalitativa intervjuer har genomförts med brandmän på brandstationer i Västerås och Kolbäck. De intervjuade brandmännen har en positiv syn på sin arbetsmiljö och har inte upplevt några hälsoproblem under deras tid som brandmän. De intervjuade anser att deras hälsa kommer att bli bättre och bättre i samband med den fysiska träning de bedriver för att klara arbetet de utför. Det finns en liten medvetenhet om de hälsorisker som kan förekomma och brandmännen försöker i den mån det är möjligt att följa de säkerhetsrutiner som finns. / Work environment is one of the key determinants of our health. Physically strenuous work such as heavy lifting, repetitive movements, and exposures to various chemicals can lead to increased risk of illness. Firefighters have compared to many other professions other prerequisites in their work. Except for fighting fires they also go out, in example for car- and chemical accidents as well as for animal rescue. They are in their work environment exposed, among other things, to mental, physical and chemical risks by, for example fires, car- and chemical accidents, which can lead to various forms of cancer and other physical injuries/diseases The aim of this study was to examine how firefighters perceive the health risks that may occur in their work. Qualitative interviews with firefighters at fire stations in Västerås and Kolbäck has been used as method for this study. The interviewed firefighters have a positive sight on their work environment and have not experienced any health problems during their time as firefighters. They believe that their health will be better and better related to the physical training they undertake in order to cope with the work they perform. There is small awareness of the health risks that may occur and the firefighters are trying as far as possible to comply with the existing security measures.