Övervikt och fetma blir ett allt vanligare problem bland barn och ungdomar. Syftet med denna studie var att studera vilka effekter psykologisk rådgivning kan ha på individer som lider av övervikt/fetma samt att studera hur den psykologiska rådgivningen används i interventioner. Studien var en litteraturstudie och litteraturen är hämtad från databasen PubMed. Multidisciplinära behandlingar framstod som mest effektiva och psykologisk behandling utgjorde en viktig del. Barn och ungdomar behöver tidig vård för att övervikten och eventuell medföljande psykisk ohälsa inte ska bäras med in i vuxen ålder med ytterligare följdsjukdomar som resultat. / Overweight and obesity is an increasing problem among children and adolescents. The purpose of this study was to examine the positive effects psychological counselling may have on individuals with this health status. This study is a literature study and the result is gathered from the database PubMed.  Multidisciplinary treatment seems to be the most effective and psychological treatment is an important part of that. Children and adolescents needs early care so that this health state will not increase and be carried on in to adulthood with further health implications as a result.

I dagens samhälle sprids budskap om hälsa och en hälsosam livsstil genom en mängd olika informationskanaler, där kanske den största är media. Då mediavärlden kan ses som en stark trendsättare och då de flesta människor på ett eller annat sätt kommer i kontakt med media och dess budskap, var syftet med denna studie att undersöka hur individen upplever att medias budskap om hälsa påverkar livsstilen gällande kostvanor och fysisk aktivitet. Vilka mediabudskap rörande kost och fysisk aktivitet nås individen av? Hur stämmer dessa överens med officiella rekommendationer och hur upplever individen att livsstilsval påverkas av dessa budskap? Studiedesignen var empirisk, kvalitativ av deskriptiv karaktär. Sammanlagt har nitton semistrukturerade intervjuer genomförts, med tre män och sexton kvinnor. Åldersfördelningen varierade mellan arton och femtiosju år. Det insamlade intervjumaterialet analyserades genom en innehållsanalys som visade att mediabudskap påverkade informanterna olika beroende på ålder, intresse och livssituation samt yrke. Bland de yngre informanterna relaterades kost och fysisk aktivitet i hög grad till utseendet. Medias budskap kunde även upplevas som en press, där en smal kroppsbyggnad bland de yngre kvinnorna var förknippad med bättre självförtroende och psykiskt välbefinnande. Vad gällde kosthållning kunde stressen i vardagen vara en avgörande faktor, men där även media och samhället hade en avgörande roll och var viktiga trendsättare. Bland de äldre informanterna fick riskbudskap om livsmedel, livsmedels ursprung och innehåll större utrymme, och manade till eftertanke i högre utsträckning än andra mediabudskap. Kroppens åldrande och vikten av att hålla igång för att slippa värk var i högre grad motiverande för träning och fysisk aktivitet än medias budskap om ett vackrare utseende. Majoriteten av informanternas mål med hälsa och livsstil var att må bra, träna mer och ta hand om sig själva. Flertalet hävdade också att mediabudskap inte helt gick att lita på. Bland de yngre informanterna fanns en hög grad av medvetenhet kring hur media förvränger och omvandlar budskap om kroppsideal och utseende, varpå påverkan upplevdes ske medvetet, trots att full förståelse fanns för att budskapen varken var sanningsenliga eller verklighetstrogna. / In today's society messages about health and healthy lifestyles are spread through a variety of information channels, where perhaps the biggest is the media. Since the media world can be seen as a strong trend setter, the purpose of this study was to investigate how the individual experiences that media`s messages about health affect the lifestyle regarding diet and physical activity. What types of media messages reach the individual? Do the individuals perceive these to be consistent with official recommendations and how do individuals experience that lifestyle choices are affected by these messages? The study design was empirical, qualitative and of a descriptive character. A total of nineteen semi-structured interviews have been conducted, with three men and sixteen women. The gathered data was analyzed through a content analysis. The main results showed that media messages affect informants differently depending on age, interest, lifestyle and profession. Among the younger informants, diet and physical activity were more related to appearance than among the older informants and media impact was experienced to occur consciously. Among the older informants risk messages were given more consideration and old age was considered a motivation to increase exercise and physical activity.

Introduktion: Frukt och grönsaksintaget har minskat i både rika och fattiga länder. Konsekvenserna av ett för lågt intag kan vara övervikt och fetma som i sin tur kan leda till hjärt- och kärl sjukdomar, cancer och diabetes typ 2. Det har visat sig att det finns flera olika faktorer i hemmet som gör att det har blivit ett minskat intag. I tidigare forskning finns det tydliga samband mellan familjen och ett minskat intag av frukt och grönsaker hos barn och ungdomar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer i familjen som påverkar barn och ungdomars intag av frukt och grönsaker. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie och de databaser som användes vid databassökning var Ebsco och Pubmed. Resultat: De tre faktorer som hade störst betydelse för frukt och grönsaksintaget var: Socioekonomisk status, Matkultur och Föräldrars som förebilder. En låg socioekonomisk status visade på ett mindre intag av frukt och grönsaker. I familjer med låg socioekonomisk var tillgängligheten och kunskapen om frukt och grönt lägre hos familjerna. Tidigare gjorda interventioner visar att det finns metoder för att öka intaget hos barn och ungdomar. Implikationer: Genom att höja kunskapen om betydelsen av frukt och grönsaker går det att förbygga problem med framtida hälsa.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur fysisk aktivitet påverkar individer med diagnosen fibromyalgi när det gäller upplevelsen av smärtsymptom, upplevelsen av sin förmåga att utföra vardagliga aktiviteter samt upplevelsen av deras humör. Studiens frågeställningar var följande: Hur upplever individer med diagnosen fibromyalgi att fysisk aktivitet kan påverka deras; Smärtsymptom Förmåga att utföra vardagliga aktiviteter Humör Uppsatsen byggdes på telefonintervjuer med sju kvinnor som alla är medlemmar i fibromyalgiförbund runt om i Sverige. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebar att samma frågor ställdes till intervjupersonerna. Frågorna hade öppna svarsmöjligheter och gav individerna lika chans att uttrycka sin åsikt. Kriterier för att ställa upp som intervjuperson var att de skulle haft diagnosen fibromyalgi i minst två år och upplevt symptom av sjukdomen under minst en femårsperiod. Individerna skulle även helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter, på en åtminstone måttlig intensitet. Resultatet av intervjuerna visade att individerna upplever att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på deras sjukdom. Alla intervjupersoner upplever att fysisk aktivitet lindrar deras smärta förutsatt att den utförs på, en för dem, lagom nivå. En del berättade att de inte känner av smärtan under aktiviteten och därför får tillfällig lindring, medan andra menade att fysisk aktivitet ger en tillfällig förvärring av värken. Förmågan att utföra vardagliga aktiviteter förbättras genom att de får ökad kondition, styrka, uthållighet och/eller förbättrad kroppsmedvetenhet med hjälp av fysisk aktivitet. Fibromyalgi innebär främst konstant muskelvärk och kronisk trötthet vilket leder till att humöret påverkas negativt. Då fysisk aktivitet lindrar värken så menade intervjupersonerna att de därav blir gladare och humöret höjs. Fibromyalgi i samband med fysisk aktivitet visade sig i vår studie ha övervägande positiva effekter och vi tror därför att det är en framgångsrik behandlingsmetod för sjukdomen.

Sammanfattning Studien handlar om seniorer och deras upplevda kunskaper inom hjärt- lungräddning.   Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att ta reda på om seniorer i Stockholms kommuner har den kunskap som krävs för att rädda en annan persons liv vid hjärtstopp. Vidare var syftet att beskriva de sorters begränsningar som upplevs av seniorer vid utförandet av hjärt- lungräddning. Studiens frågeställningar var: - Vilken kunskap har seniorer idag om hjärt- lungräddning? - Upplever seniorer att det finns begränsningar med att utföra hjärt- lungräddning?   Metod För att kunna besvara frågeställningarna valdes en kvantitativ undersökning i form av en enkät där målpopulationen var seniorer över 65 år och sex av 26 Stockholms kommuner representerades. Telefonkontakt upprättades med föreningar och besök anordnades för enkätutlämning. Ett kvalitativt inslag i form av två intervjuer genomfördes för att få instruktörernas syn på seniorers kunskaper och begränsningar. Intervjufrågorna behandlade här samma ämnen som seniorerna haft i sin enkät.   Resultat Analysen av enkätsvaren visade att intresset för utbildning inte skiljer mellan könen. Män har dock en större tendens till att agera vid nödfall än kvinnor. Skillnader mellan åldersgrupper kunde ses då 70 % i åldern 65 till 75 år och 30 % av 75 till 85-åringarna var intresserade att gå en HLR-utbildning. Av 111 individer kunde 44,3 % se sig själva utföra hjärt- lungräddning vid en nödsituation och de är även medvetna om vikten att ringa 112 innan HLR påbörjas. Resterande del är rädda för att göra fel och ser åldern som ett handikapp. Vad åldern som handikapp betyder vet vi inte. Instruktörerna påpekade dock att de kan ha svårt för att utföra djupa bröstkompressioner under lång tid och att ta sig ner på golvet.   Slutsats Det vi kunde se på resultaten var att det fortfarande fanns en stor andel seniorer som inte kunde hjärt- lungräddning. Hur ska man då locka dessa individer till utbildningar… Kan en lösning vara att omforma utbildningarna till seniorernas fördel?

Handledning av sjuksköterskestuderande är ett område som berör alla kliniskt arbetande sjuksköterskor. Det är ett område som tidigare mest varit en självklar del av sjuksköterskans arbetsuppgifter, men som inte varit direkt synligt. Syftet med denna studie var att undersöka vilka förutsättningar sjuksköterskor upplever att de behöver för att handleda studenter vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Metoden bygger på en systematisk litteraturstudie med 11 vetenskapliga artiklar som kritiskt granskats och analyserats. Studien identifierade tre huvudkategorier som var förutsättningar för sjuksköterskor vid handledning av studenter. Dessa handlar om: samverkan kunskap och kompetens organisatoriska förutsättningar och resursbehov Till dessa kategorier framkommer ett antal subkategorier som handlar om att det krävs samverkan mellan universitet, VFU-plats, handledare och student. Utbildning och förberedelse av handledare är nödvändigt för att öka kunskapen om metoder vid handledning. Vidare är handledarens motivation och intresse för handledning viktigt. För att bra handledning skall kunna genomföras måste sjuksköterskan utbildas, få kunskaper om handledningsstrategier, få stöd och tid för reflektion samt feedback och belöningar. Sjuksköterskans arbetsbelastning måste anpassas för att handledningen av studenter ska få den tid som behövs. / Nurses conditions when preceptoring students Preceptoring student-nurses is a field that concerns all clinical registered nurses. This field has been an obvious task for nurses but not been visible and acknowledged. The aim of this study is to explore what conditions nurses percept they need to precept student in clinical settings. Method used is a systematic literature study where 11 scientific articles been critically reviewed and analysed. The study identified three main categories to be important conditions for nurses when preceptoring students. They are about: cooperation knowledge and competence organizational conditions and resource requirement To these categories occur a number of sub-categories. They deal with the need of cooperation between university, clinical setting, preceptor and student. Education and preparation of the preceptor is necessary to increase the knowledge of methods when preceptoring. The preceptors' motivation and level of interest in preceptoring is important. To obtain a good quality on preceptorship- the nurse need to be educated, get knowledge about preceptor strategies, get support and time for reflection. They also need feedback and rewards. The workload for the nurse need to be adjusted when preceptoring students so it can take the time needed.

Introduction: Studies have shown that women are not always satisfied with the effects of contraception and that contraceptive advice is perceived as non-specific. Aim: The purpose of this study was to investigate what contraceptive women have chosen to use in the different phases of their reproductive lives, and what they felt had influenced their choice. Method: A retrospective cross-sectional comparative study with a quantitative approach. A survey with fixed and multiple-choice options was sent to five hundred 45-year old women. Result: The study shows that various birth controls are different in the normal reproductive life. The birth control pills , condoms and hormone coil were the contraceptive which women were most satisfied with through the reproductive life cycle, partially supported in previous research. The study also shows that the pill and condoms were most common contraceptives before pregnancy. Copper coil and hormone coil was the most common contraception after pregnancy. Condom was the most common contraceptive during several contraceptive reproductive phases. The women stated that the most common reason to discontinue a contraceptive was pregnancy desire followed by concerns about side effects. The study also shows that women have great integrity in the choice of contraception. Conclusion: The  practical significance of this study is that it can be used for counseling on contraceptive use through the life cycle. The scientific significance of the study is to promote women`s reproductive health by being able to provide such specific advice as possible.

Syfte och frågeställning För att kunna utvärdera utbildningar inom Fysisk aktivitet på recept (FaR) och ur ett större perspektiv utveckla användandet av FaR som behandlingsmetod, är det av intresse att veta vilken inverkan specifik FaR-utbildning har på förskrivningen. Denna studie syftar till att undersöka detta med följande frågeställning: Vad har en specifik FaR-utbildning för kortsiktig effekt på förskrivningsfrekvensen av Fysisk aktivitet på recept? Metod Som studiedesign valdes kontrollerad interventionsstudie där den undersökta specifika FaR-utbildningen utgjorde interventionen. För att kunna mäta en effekt av den undersökta utbildningen studerades förändring av förskrivningsfrekvensen av FaR samt möjliga påverkansfaktorer. Enkätundersökning användes som datainsamlingsmetod och genomfördes, före och efter den undersökta utbildningen, på kursdeltagarna samt på en likvärdig kontrollgrupp. Antalet deltagare i studien var 9 i interventionsgruppen och 20 i kontrollgruppen. De frågor som togs upp i enkäten berörde kön, ålder, befattning, tidigare utbildning inom FaR, förskrivning av FaR, muntliga rekommendationer om fysisk aktivitet, egna fysiska aktivitetsvanor samt kunskaper om och inställning till FaR som behandlingsmetod. Enkäterna från den första mätningen samlades in manuellt medan de i den andra mätningen distribuerades via post. Resultatet analyserades statistiskt med hjälp av Chi-två test, Mann-Whitney U-test och linjär regression. Resultat Förändringen i FaR-förskrivning och antalet muntliga rekommendationer skiljde sig signifikant mellan grupperna. Kontrollerat för möjliga påverkansfaktorer som undersökts i enkäten kunde dock skillnaden mellan grupperna i förändring av FaR-förskrivning och antalet muntliga rekommendationer inte längre säkerställas statistiskt. Slutsats Den undersökta specifika FaR-utbildningen har sannolikt en kortsiktig effekt på förskrivningsfrekvensen av FaR. Dock krävs upprepade mätningar med fler deltagare för att bekräfta detta. Utbildning för förskrivande personal kan vara ett sätt att öka förskrivningen och vidare utveckla användandet av FaR-metoden.

<p> </p><p>Bakgrund:</p><p>Policybeslutet att införa Rökfri arbetstid i Motala kommun är ett led i kommunernas och de fackliga organisationernas strävan att skapa en hälsofrämjande miljö. Rökfri arbetstid innebär att ingen ska utsättas för tobaksrök på sitt arbete. I Motala kommun trädde detta beslut i kraft 2007-07-01 och mottogs med olika åsikter bland de kommunanställda. Tidigare forskning har visat samband med engagemang och delaktighet i beslut med empowerment hos de anställda. Syfte: Studiens syfte är att undersöka anställdas reaktioner till Rökfri arbetstid i Motala kommun. Metod: En kvantitativ undersökning i form av fler alternativa och öppna frågor i en enkät som delades ut bland rökande personal på olika enheter i Motala kommun. Även Motala kommuns intranät Kanalen användes, där information om enkäten lades ut och de som ville kunde ta del av den. Resultat: Rökfri arbetstid ger resultat i positiv bemärkelse, de anställda som rökte röker i dag 30 % mindre på arbetstid samt 16 % har slutat. För de som var positivt inställda av deltagarna när beslutet togs visar även en minskning i sitt rökande på fritiden. Då beslutet togs 2007-07-01 var 54 % negativa till detta, i dag är siffran på 32,5 %. Resultatet visar också en stor irritation över att; deltagarna inte fått varit med och tyckt till om Rökfri arbetstid, informationen till de anställda har inte varit bra, cheferna ger inga direktiv och verkar inte veta vilka regler som gäller. I dag följs reglerna olika på olika arbetsplatser. Fortfarande finns det många av studiens deltagare som röker på arbetstid även om de har minskat sin konsumtion. Deltagarna själva vill ha klara regler för vad som gäller när någon trotsar rökförbudet. Diskussion: Mer information, mer empowerment till de anställda i Motala kommun hade gett mer positiva resultat än vi ser idag Låt de rökande få vara med och diskutera fram hur regler ska följas på arbetsplatserna samt vilket stöd de förväntar sig få från kommunen. De anställda måste också ta på sig ansvaret att leta efter information.</p><p> </p> / <p> </p><p>Background</p><p>: The policy decision to introduce non smoking environment in the city of Motala is a part of the city and the unions’ efforts to create a healthy environment. Smoke-free working hours means that no one shall be subjected to tobacco smoke at work. The city of Motala took this decision in full force 2007-07-01 and it was received with different opinions from the city’s employees. Previous research has shown the commitment and involvement is greater if the employee feels empowerment at their work place. Purpose: The purpose of this study is to investigate the employee´s reaction to the decision to introduce non smoking environment in Motala. Method: A quantitative method was used. Questionnaire which included even open-ended questions was distributed among smoking employees in different work areas in the city of Motala. The questionnaire was also laid out on "kanalen" which is a communication platform within the city of Motala. Here could any employee take part of the survey. Results: Smoke free working environment delivers results in a positive way, people smoke 30% less at work and 16% have stopped smoking completely during working hours. For those who were in favor of the decision when it was taken can also show a reduction in their smoking in their free time. When the decision was made 2007-07-01 was 54% negative to this, today the figure is 32.5%. The results also show that irritation over this decision was; the employees had not been involved when it comes to decision around this subject, information has been lousy, directors did not provide any directive for the smokers and does not seem to know clearly what the rules are. Today the rules are followed differently in different workplaces. Still, there are many participants who smoke during working hours although they may have reduced their consumption. Participants themselves would like to have clear rules on what it is that applies. Discussion: More information, more empowerment to the employees in the city of Motala had gotten more positive results than we see today. Where does the information stops? Is it between local government leaders to the directors at different workplaces or is it the director that does not provide the information to the employees. Let the smokers be involved and discuss how the rules should be followed at the workplace and what support they may expect from the city. Employees must also take responsibility to look for information.</p><p> </p>

<p>När ett barn får diagnosen diabetes påverkas hela familjens livssituation. Sjukdomen påverkar familjen på flera olika sätt och olika reaktioner uppstår då det är en livslång sjukdom. För att ur ett folkhälsoperspektiv öka förståelsen för familjens situation när ett barn drabbas av diabetes och kunna stötta familjen behövs kunskap om familjens upplevelse och hantering av situationen. Syftet med studien är att belysa hur familjen upplever och hanterar situationen när ett barn får diagnosen typ 1 diabetes och fram till cirka ett år efter diagnosen. Följande frågeställningar formulerades: Hur upplever familjen att livet påverkas då ett barn drabbas av diabetes? Hur hanterar familjen den förändrade livssituationen? Studien bygger på en litteraturstudie på sammanlagt 11 artiklar. Resultatet av familjens upplevelser och hantering delades upp i sju respektive fyra teman. Hela familjen påverkas när en familj får ett barn med diagnosen typ 1 diabetes. Tiden närmast efter diagnosen kan liknas vid en krissituation. Föräldrarna hamnade i ett chocktillstånd och kände skuld. Hela familjen upplevde känslor av sorg och förlust. En del föräldrar hade svårt att acceptera diagnosen och både föräldrar och syskon upplevde stress och oro. Som förälder till ett barn med diabetes uppstår aldrig situationen ”faran över”, utan de konfronteras ofta med nya utmaningar som exempelvis då barnet blir tonåring och under ungdomsåren. Familjen använde sig av olika copingstrategier för att hantera situationen. De sökte bland annat kunskap om sjukdomen och stöd hos andra med liknande erfarenheter. Vardagslivet fick genomgå stora förändringar och familjen hittade en ny modell för det vardagliga livet där även det sjuka barnets behov ingick.</p><p><strong> </strong></p> / <p>When a child is diagnosed with diabetes the whole life situation of the family is affected. The disease affects the family in several ways and the reactions occur when it is a lifelong disease. To increase understanding of the situation of the family where a child suffers from diabetes and to support the family, from the perspective of public health, requires knowledge of the family's perception and coping with the situation. The purpose of this study was to illustrate how families experiences and copes with the situation when a child is suffering from type 1 diabetes, according to the following questions: How does the family experience that life is affected when a child is suffering from diabetes? How does the family cope with their changed life situation? The study is based on a literature review on a total of 11 articles. The result of the family's experiences and management was split into seven and four themes. The whole family is affected when a family has a child diagnosed with type 1 diabetes. The time immediately after the diagnosis can be compared to a crisis. The parents ended up in shock and felt guilt. The whole family experienced feelings of grief and loss. Some parents had difficulty accepting the diagnosis and both parents and siblings experienced stress and anxiety. As a parent of a child with diabetes the situation "all-clear" never occurs, they are often confronted with new challenges such as when the child becomes a teenager and throughout adolescence. The family used various coping strategies to deal with the situation. They sought, among other things, knowledge about the disease and support from others with similar experiences. The everyday life was undergoing big changes and the family found a new model of everyday life where also the sick child's need was included.</p>