<p>This thesis examines the different discourses on sexuality put forth by two prominent media-oriented HIV/AIDS awareness and prevention campaigns, Soul City and Love Life, in South Africa, and the ways in which they resonate with youth as they struggle to negotiate their own sexual identities in a rapidly changing society. It uses qualitative methods to consider the struggles of individuals in the personal, interpersonal, and larger social realms and how campaigns speak to them in different ways and, in turn, how youth negotiate their own identities. On the personal level, this thesis considers individual negotiations of knowledge and awareness of HIV/AIDS in the face of campaigns, particularly as they work within certain frameworks of morals and values. Then, on the interpersonal level, struggles concerning conflicting ideals and realities in love and relationships are considered, as are gender issues and the realities of exchange values and notions of responsibility in relationships. Building on personal and interpersonal struggles, larger social challenges involving the influence of traditional and modern values on sexual expression, as well as the influences of popular culture are discussed. In many ways this paper is a commentary on some of the major challenges of being young, but because of this it inherently lends itself to discussions of the challenges that campaigns face as they attempt to speak to youth about HIV/AIDS and where their good intentions might be failing. Furthermore, it also helps to understand the ways that the risk of HIV/AIDS has come to inform discourses on youth sexuality.</p>

<p>This essay discusses the problems with the high rate of long-term sickness leave among women in Sweden. It is based on interviews with six women suffering from stress-related illness. The results show that these women hardly ever recieved an explicit diagnosis and therefore did not feel that their illness was acknowledged. In the abscense of measurable symptoms they were sometimes stigmatisized and accused of simulating their problems. From this position they tried to legitimize their situation by presenting themselves as respectable women. They seemed to be trapped between two roles, taking an active part in the labour market and struggling to be a good mother and wife. The illness can therefore, I argue, be seen as a result of the subordination of women in the Swedish society.</p>

Informationsmängden har i och med Internets utveckling accelererat, vilket påverkar klimatet på många arbetsplatser. Det fenomen som uppstår när en individ får svårigheter att hantera informationen brukar kallas ”information overload”. Särskilt i informationsintensiva miljöer finns en risk att informationsmängden kan orsaka information overload. Huvudsyftet med studien var att öka kunskapen om hur informationsmängden upplevs, hur den hanteras och hur den påverkar arbetsprestationen för individer på ett informationsintensivt företag. Ett delsyfte var att belysa om informationsmängden upplevs som stressande och om stressen påverkar informationshanteringen och arbetsprestationen för individerna. Som undersökningsmetod användes kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som utfördes med fem medarbetare på en tidningsredaktion i Mellansverige. Analysen av intervjuerna genomfördes med hjälp av innehållsanalys. Resultaten visade att informationsmängden inte upplevdes som för stor. Respondenterna använde datorn samt vissa andra strategier för att hantera informationen. Man ansåg inte att arbetsprestationen påverkades av informationsmängden i någon större utsträckning. Stress ansågs inte uppstå på grund av informationsmängden utan snarare av störningar och avbrott i arbetet. Att arbetet kunde bli försenat pga. tidsbrist ansågs också stressande. Vid stress kunde vissa svårigheter med att t.ex. sortera informationen uppstå och enklare fel kunde göras. Trots att respondenterna uppgav att den externa informationen ökat de senaste tio åren upplevdes inte detta som ett problem. En slutsats som drogs är att det inte finns belägg för information overload bland respondenterna.

Bakgrund: Typ 2-diabetes är ett stort hälsoproblem över världen och den sjukdom som just nu ökar kraftigast. Fysisk aktivitet är viktig för det allmänna välbefinnandet samt i behandlingen av och för att förhindra uppkomsten av typ 2-diabetes med god motivation och kunskap och stöd finns det få hinder för att utöva fysisk aktivitet på rätt personlig nivå. Diabetessjuksköterskan har en viktig roll i diabetesvården för patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur diabetessjuksköterskan inom primärvården ser på sin roll vid rådgivning av fysisk aktivitet till typ 2-diabetiker. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med intervjuer av nio diabetessjuksköterskor i mellersta Sverige. Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier och åtta subkategorier. Resultat: Diabetessjuksköterskan såg på sin roll som uppskattad och betydelsefull när det gäller rådgivningen av fysisk aktivitet till patienter med typ 2-diabetes. Det framkom att diabetessköterskorna kände sig delaktiga och att de identifierade individens behov av fysik aktivitet även om råden inte alltid följdes av patienten. Ett fåtal av diabetessjuksköterskorna ansåg att patienten hade det största ansvaret för sin sjukdom och egenvård. Slutsats: Den här studien stärker tidigare studier att diabetessjuksköterskan behövs i information och rådgivning av fysisk aktivitet till typ 2-diabetiker då detta har god effekt på patientens välbefinnande. Diabetessjuksköterskan kände sig uppskattad och betydelsefull men tog på sig ett stort ansvar för patienternas egenvård genom att använda ett compliance perspektiv istället för att använda empowerment perspektiv.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka och jämföra vad som påverkar gymnasieelevers upplevda hälsa i årskurs 3, i en storstad och en mindre tätort. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar utformats till följande: (1) Vad i skolmiljön upplever eleverna är en stressor som påverkar deras hälsa? (2) Vilken roll spelar läraren respektive skolan för elevernas upplevda hälsa? (3) Hur ser sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevd hälsa ut? Metod För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna valdes en kvantitativ metod, enkät. Enkäten utformades till största delen med fasta svarsalternativ. I val av skolor gjordes ett bekvämlighetsurval och för att få fram urvalspopulation gjordes ett slumpmässigt randomiserat urval. Total 126 enkäter samlades in och sammanställdes i Statistical Package for the Social Sciences - SPSS- version 17,0. För att fördjupa analysen av studiens resultat användes Antonovsky KASAM-teori samt Karasek och Theorells Krav-kontroll-stödmodell. Resultat 70 % av eleverna upplever skolan som meningsfull. En tredjedel upplever att de inte har kontroll över sin egen arbetssituation. Ljud och luft som enskilda stressorer visar på ett signifikant samband med elevens upplevda hälsa på båda skolorna. Stressorer i skolan är fysisk arbetsmiljö, elevernas egna krav, lärarens undervisning och struktur samt skolans organisation. 60 % av eleverna är stressade av sina egna krav minst en gång i veckan till varje dag. Resultatet hos elevgruppen i mindre tätort ger även signifikanser på att de är stressade av egna krav, läxor och betyg. På båda skolorna ger lärare ett signifikant samband med meningsfullhet, uppmärksamhet och hjälp. Eleverna i mindre tätort upplever och känner mer krav från lärare jämfört med eleverna i storstad. 82 % av eleverna i mindre tätort uppger att de inte fått någon undervisning i stresshantering, i jämförelse med storstad 40 %. När det gäller fysisk aktivitet så är eleverna i mindre tätort mer fysisk aktiva än eleverna i storstad. Det finns ett signifikant samband mellan att må bra, psykisk hälsa och att vara fysiskt aktiv, (p=&lt;0,005). Slutsats Slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att det är inte så stor skillnad mellan skolorna gällande vad som påverkar den upplevda hälsan. Arbetsmiljön måste struktureras bättre av lärarna. Enligt läroplanen ska undervisningen vara individuell men eleverna upplever att det inte är så. Trots att betygskriterierna i Idrott och Hälsa säger att eleverna ska få undervisningen i stress och dess hantering, uppger över hälften av alla tillfrågade elever att de inte fått detta. Något som påverkar hälsan positivt är fysisk aktivitet samt att eleverna ”kan vara sig själva”. Det är viktigt att eleverna får balans mellan upplevda krav och resurser för att de ska få uppleva känslan av sammanhang samt att de är avslappnade och fokuserade utifrån Krav-kontroll-stöd-modellen.

Aim: The purpose of this study was to describe, analyze and compare university students’ desire to have children, when they wanted to have their first and last child and their knowledge about fecundity in relation to the background factors: age, gender and educational level. This study will also investigate differences regarding university students’ desire to have children along with when they wanted to have their first and last child and their knowledge of declining fecundity at increasing age. Method: A descriptive, comparative, cross-sectional study with quantitative method was used in the study. Five hundred university students visiting a Student Health Centre (SHC) in a Swedish town, Uppsala, participated in the study. All visitors at the SHC were asked to participate in the study. The participants answered 52 questions, of which 10 questions were selected for this study. Results: The majority of the participating students (128 men and 324 women) wanted to have children. Despite this fact they lacked knowledge about the age at which fecundity declines. Men in general had poorer knowledge of fecundity than women, and young students had poorer knowledge than older students. The study showed that women wanted children earlier than men and younger students earlier than older students. There was no difference found in educational level and knowledge in fecundity or desire to have children. The level of knowledge students had about declining fecundity at increasing age did not affect their desire to have children, or when they wanted their first and last child. Conclusion: The study confirms previous research on knowledge about fecundity and the desire to have children among students. Once again evidence is presented that women have greater knowledge than men, that young people lack adequate knowledge about fecundity, and that the majority of students want to have children. Evident is that there is a need for further education and to create better conditions for childbearing, with purpose to facilitate a secure family planning for students.

Bakgrund: Policybeslutet att införa Rökfri arbetstid i Motala kommun är ett led i kommunernas och de fackliga organisationernas strävan att skapa en hälsofrämjande miljö. Rökfri arbetstid innebär att ingen ska utsättas för tobaksrök på sitt arbete. I Motala kommun trädde detta beslut i kraft 2007-07-01 och mottogs med olika åsikter bland de kommunanställda. Tidigare forskning har visat samband med engagemang och delaktighet i beslut med empowerment hos de anställda. Syfte: Studiens syfte är att undersöka anställdas reaktioner till Rökfri arbetstid i Motala kommun. Metod: En kvantitativ undersökning i form av fler alternativa och öppna frågor i en enkät som delades ut bland rökande personal på olika enheter i Motala kommun. Även Motala kommuns intranät Kanalen användes, där information om enkäten lades ut och de som ville kunde ta del av den. Resultat: Rökfri arbetstid ger resultat i positiv bemärkelse, de anställda som rökte röker i dag 30 % mindre på arbetstid samt 16 % har slutat. För de som var positivt inställda av deltagarna när beslutet togs visar även en minskning i sitt rökande på fritiden. Då beslutet togs 2007-07-01 var 54 % negativa till detta, i dag är siffran på 32,5 %. Resultatet visar också en stor irritation över att; deltagarna inte fått varit med och tyckt till om Rökfri arbetstid, informationen till de anställda har inte varit bra, cheferna ger inga direktiv och verkar inte veta vilka regler som gäller. I dag följs reglerna olika på olika arbetsplatser. Fortfarande finns det många av studiens deltagare som röker på arbetstid även om de har minskat sin konsumtion. Deltagarna själva vill ha klara regler för vad som gäller när någon trotsar rökförbudet. Diskussion: Mer information, mer empowerment till de anställda i Motala kommun hade gett mer positiva resultat än vi ser idag Låt de rökande få vara med och diskutera fram hur regler ska följas på arbetsplatserna samt vilket stöd de förväntar sig få från kommunen. De anställda måste också ta på sig ansvaret att leta efter information. / Background : The policy decision to introduce non smoking environment in the city of Motala is a part of the city and the unions’ efforts to create a healthy environment. Smoke-free working hours means that no one shall be subjected to tobacco smoke at work. The city of Motala took this decision in full force 2007-07-01 and it was received with different opinions from the city’s employees. Previous research has shown the commitment and involvement is greater if the employee feels empowerment at their work place. Purpose: The purpose of this study is to investigate the employee´s reaction to the decision to introduce non smoking environment in Motala. Method: A quantitative method was used. Questionnaire which included even open-ended questions was distributed among smoking employees in different work areas in the city of Motala. The questionnaire was also laid out on "kanalen" which is a communication platform within the city of Motala. Here could any employee take part of the survey. Results: Smoke free working environment delivers results in a positive way, people smoke 30% less at work and 16% have stopped smoking completely during working hours. For those who were in favor of the decision when it was taken can also show a reduction in their smoking in their free time. When the decision was made 2007-07-01 was 54% negative to this, today the figure is 32.5%. The results also show that irritation over this decision was; the employees had not been involved when it comes to decision around this subject, information has been lousy, directors did not provide any directive for the smokers and does not seem to know clearly what the rules are. Today the rules are followed differently in different workplaces. Still, there are many participants who smoke during working hours although they may have reduced their consumption. Participants themselves would like to have clear rules on what it is that applies. Discussion: More information, more empowerment to the employees in the city of Motala had gotten more positive results than we see today. Where does the information stops? Is it between local government leaders to the directors at different workplaces or is it the director that does not provide the information to the employees. Let the smokers be involved and discuss how the rules should be followed at the workplace and what support they may expect from the city. Employees must also take responsibility to look for information.

I Sverige är ca två tredjedelar av alla vuxna måttligt fysiskt aktiva en halvtimme per dag.Trots ökade motionsvanor lever vi idag ett allt mer stillasittande liv som bland annat bidragittill försämrad folkhälsa. Eftersom studier visat att fysisk aktivitet påverkar den psykiskahälsan positivt, och reducerar stress, har vi valt att undersöka hur människors inställning och motivation till fysisk aktivitet påverkar detta samband. Syftet är att undersöka hur inställningoch motivation till fysisk aktivitet är relaterat till upplevd stressnivå hos administrativ personal. Undersökningen är gjord med kvantitativ metod där 177 anställda i tre skånskakommuner svarat på en elektronisk enkät, med en svarsfrekvens på ca 54 procent. Avresultatet framkom att 61 procent av deltagarna tränade minst några gånger i veckan, ochatt 11 procent aldrig tränade. Det framkom också att stress var mer förekommande i arbetetän i hemmet. Signifikanta skillnader uppvisade psykisk ohälsa som mer förekommande blanddem som sällan eller aldrig tränade jämfört med de som ofta var fysiskt aktiva. De fysiskt aktiva uppvisade även större motivation till fysisk aktivitet och var mer benägna att förbättrahälsan långsiktigt. Bland dem som sällan eller aldrig var fysiskt aktiva upplevde en störreandel stress, tidsbrist och brist på både energi och motivation som hinder för fysisk aktivitet.Vår slutsats är att fysisk aktivitet bidrar till minskad stress och att motivation är enkomponent som är viktig både för fysisk aktivitet och reducerad stress på arbetsplatsen.

This research examines the activation of the Rapid Response Team (RRT) through the Early Warning Score (EWS) model as a system of predicting adverse event outcomes. Modeling the input parameters of this system concluded that although conventional parameters associated with EWSs were predictive,the most predictive clinical and laboratory parameters are those of hematological and nephritic function, related to the model of multi-organ system decompensation. Upon examining different EWSs, the Modified Early Warning Score exhibited superior operating characteristics, however, it was not statistically different than other common EWSs from literature. Accounting for temporal features of the dataset shows that the International Normalized Ratio is the most predictive parameter, however, the hazard model exhibits poor discriminative ability. Therefore, clinically, parameters outside the EWS models are predictive of the outcomes in question, and their incorporation into future policy would serve to better inform the prevention of adverse events.

This research examines the activation of the Rapid Response Team (RRT) through the Early Warning Score (EWS) model as a system of predicting adverse event outcomes. Modeling the input parameters of this system concluded that although conventional parameters associated with EWSs were predictive,the most predictive clinical and laboratory parameters are those of hematological and nephritic function, related to the model of multi-organ system decompensation. Upon examining different EWSs, the Modified Early Warning Score exhibited superior operating characteristics, however, it was not statistically different than other common EWSs from literature. Accounting for temporal features of the dataset shows that the International Normalized Ratio is the most predictive parameter, however, the hazard model exhibits poor discriminative ability. Therefore, clinically, parameters outside the EWS models are predictive of the outcomes in question, and their incorporation into future policy would serve to better inform the prevention of adverse events.