Bakgrund: För att ge god vård behövs ett gott bemötande. Barn har lika stor rätt som vuxna att bli bemötta utifrån sina individuella behov. Sjuksköterskan ska stödja barn till att vara delaktiga i sin vård för att barnens rättigheter ska kunna tillgodoses. Kommunikation och att vårda utifrån livsvärlden är viktiga aspekter i bemötandet och föräldrar utgör en stor del av barnets livsvärld. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens bemötande av barn, utifrån ett föräldraperspektiv. Metod: Studien genomfördes som en enkätstudie med kvalitativ analys. Resultat: Resultatet synliggör betydelsen av ett gott bemötande för att barn ska känna sig trygga och involverade i sin vård. Fyra huvudkategorier formulerades, vilka är: Vikten av riktad och barnanpassad kommunikation, tonlägets betydelse, pedagogiska förhållningssättets betydelse för delaktighet och tid är en faktor. Konklusion: För att möjliggöra ett gott bemötande bör sjuksköterskan se varje barn som en unik individ och utforma bemötandet utifrån varje barns unika behov. Sjuksköterskan behöver även ha kunskap om barns utveckling och förståelse relaterat till mognad, och vara flexibel i bemötandet. / Background: To provide good care, good treatment is needed. Children have as much right as adults to be treated well based on their individual needs. Nurses must support children's involvement in their own care so that the children's rights can be met. Communication and caring based on the lifeworld are important aspects of the treatment and parents make up a large part of the child's lifeworld. Aim: To describe healthcare professionals treatment of children, from a parent's perspective. Method: The study was conducted as a questionnaire study with qualitative analysis. Results: The results highlight the meaning of good treatment for children to feel safe and involved in their care. Four main categories were formulated, which are: The importance of directed and child-adapted communication, the importance of tone, the meaning of the pedagogical approach for participation and time is a factor. Conclusion: To enable good treatment, the nurse should see each patient as a unique individual and tailor the treatment based on each child's unique needs. The nurse also needs to have knowledge of children's development and understanding related to maturity, and adjust treatment accordingly.

Syftet med denna studie är att med narrativet i fokus undersöka hur fem sjuksköterskor ser på sittarbete och hur de navigerat sig igenom det under COVID-19 pandemin. Det empiriska materialetbestår av semistrukturerade kvalitativa intervjuer som hölls med fem sjuksköterskor som alla vårdatcovidpatienter. Materialet analyserades genom tematisk narrativ analys och strukturell narrativ analys.Den tematiska analysen identifierade ett antal övergripande teman i sjuksköterskornas berättelser;bakgrund, tillbakablickande, nya arbets- och förhållningssätt, kollegialt stöd, samarbete ochreflektioner samt ovisshet och kunskapsbrist. Sjuksköterskornas berättelser har analyserats genombegreppet meningsskapande samt med Labov och Waletzkys modell om narrativets struktur. Urresultaten framkom att sjuksköterskorna behövt orientera sig genom händelser de inte vetat hur de skaagera inom. För att orientera sig har samtliga informanter påbörjat en meningsskapande process för atttillmäta förståelse till situationen där berättandet haft en central funktion i att göra detta. / The aim of this study is to with focus on narratives examine how five nurses view their work and howthey’ve navigated through it during the COVID-19 pandemic. The empirical data consists ofqualitative semi-structured interviews with five nurses who have been caring for patients diagnosedwith COVID-19. The material was analysed through a thematic narrative analysis and structuralnarrative analysis. The results from the thematic analysis identified a number of general themesretrieved from the nurses’ narratives: background, retrospection, new modes for operation and approach, collegial support, teamwork and reflections as well as uncertainty and knowledge-deficiency. The nurses’ narratives have been analysed through the concept of sensemaking as well as Labov and Waletzky’s model about narrative structure. The results showed that the nurses’ have beencompelled to adjust to events that they lack previous knowledge within. In order for the informants toadjust, they have begun a sensemaking process to allot understanding of the situation in whichnarrating has played a central part.

Bakgrund: Stigmatisering mot överviktiga personer är vanligt världen över och formas av fördomar och okunskap. Att leva med fördomar gentemot sin överviktiga kropp kan skapa en känsla av skuld och skam samt påverka det sociala livet. En stor del hälso- och sjukvårdspersonal uppvisar en avvisande attityd för att vårda patienter med övervikt och många patienter möter viktstigma i sin kontakt med vården. Syftet med litteraturstudien var att undersöka konsekvenserna för överviktiga patienter av stigmatiserat bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. Metoden var en allmän litteraturstudie där resultatet byggdes på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet i artiklarna belyste patienters upplevelse om de konsekvenser ett stigmatiserat bemötande inom hälso- och sjukvården kan innebära för dem. Resultatet visar att ett stigmatiserat bemötande ifrån hälso- och sjukvårdspersonal medför flera negativa konsekvenser för den överviktiga patienten. Resultatet mynnade ut i fem teman, en känsla av skuld och skam, oönskade råd och rekommendationer, den skambelagda kroppen, undvikande av hälso- och sjukvården samt bristande kommunikation. Slutsatsen visar att den personcentrerade vården var bristfällig. Till följd av tidigare vårderfarenheter som präglats av viktstigma valde patienter att inte söka vård vilket ses som den mest allvarsamma konsekvensen i resultatet. För att främja hälsa och ge en personcentrerad vård behöver sjuksköterskan vara medveten om de konsekvenser det stigmatiserade bemötandet medför och aktivt arbeta för en förändring. / Background: Stigmatization against people with overweight is common today worldwide and is an outcome of prejudice and ignorance. Living with prejudice against the overweight body can create guilt or shame and affect social life. Many healthcare professionals show a dismissive attitude towards caring for overweight patients, and many patients encounter weight stigma in their contact with healthcare. The aim of the literature study was to investigate the consequences for overweight patients of stigmatized approach from healthcare professionals. The method used was a general literature study based on ten scientific articles. The articles' results highlighted the overweighted patients' experiences of the consequences of a stigmatized approach in healthcare could bring. The results show that a stigmatized approach from healthcare professionals has several negative consequences for an overweight patient. The result contains five themes, a feeling of guilt and shame, unwanted advice and recommendations, the disgraced body, avoidance of health care and lack of communication. The conclusion shows that the person-centered care was inadequate. As a result of previous healthcare experiences containing weight stigma, patients chose not to seek care, which is seen as the most serious consequence in the result. In order to promote health and provide person-centered care, healthcare professionals need to be aware of the consequences of the stigmatized approach and actively work for a change.

Magister Scientiae (Nutrition Management) - MSc(NM) / In South Africa, healthcare professionals (HCPs) are at an increased risk of developing non-communicable diseases due to their unhealthy lifestyle behaviours, which mainly consist of excessive alcohol drinking and smoking, physical inactivity, and unhealthy diets. Attitudes towards healthy eating, a healthy lifestyle, and physical activity (PA) of individuals contribute towards individuals engaging in these health behaviours.

Bakgrund   Obesitas beskrivs som onormal eller överdriven fettansamling, som kan påverka hälsan. Eftersom obesitas är ett växande problem runt om i världen så kommer hälso- och sjukvårdspersonal träffa på personer med obesitas allt mer. Målet med Hälso- och sjukvårdslagen är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Den vård som hälso- och sjukvårdspersonal ger, ska ges med respekt och utifrån alla människors lika värde. Syfte Syftet var att belysa attityder bland hälso- och sjukvårdspersonal till patienter med obesitas. Metod Denna icke- systematiska litteraturöversikt utgick från 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ och mixed ansats. Artiklarna valdes noga ut genom utformade söktermer relevanta för syftet, och inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna granskades utifrån Sophiahemmet högskolas granskningsmall och därefter gjordes en integrerad dataanalys, där data från artiklarna sorterades in i kategorier. Resultat Litteraturöversiktens resultat belyser attityder som finns hos hälso- och sjukvårdspersonal till personer med obesitas. Resultatet visar att attityderna var kritiska, fördomsfulla, ansvarsfulla samt empatiska, där de kritiska och fördomsfulla attityderna var överrepresenterade. Slutsats Det finns attityder hos hälso- och sjukvårdspersonal om personer med obesitas. Attityderna är övervägande kritiska och fördomsfulla, vilket kan bidra till ett ökat vårdlidande, sjukdomslidande och livslidande för dessa patienter. Attityderna kan ändras genom känslighetsträning. / Background Obesity is described as an abnormal or excessive fat accumulation, which can affect health. As obesity is a growing problem around the world, healthcare professionals will encounter people with obesity more often. The purpose of Swedish healthcare legislation is good health and care on equal terms for the entire population. The care provided by health care professionals must be given with respect and dignity and based on the equal value of all people. Aim To illustrate attitudes among healthcare professionals regarding patients with obesity. Method The non-systematic literature review was based on 15 scientific articles with quantitative, qualitative and mixed design. The articles were carefully selected through formulated search terms, and then retrieved from the databases, CINAHL and PubMed. The articles were then reviewed based on Sophiahemmet Universitys review template and then integrated via data analysis. The articles were then sorted into categories. Results The results of the literature review illustrate attitudes of health care professionals towards people with obesity. The results show that the attitudes were critical, prejudiced, responsible and empathetic, where the critical and prejudiced attitudes were overrepresented. Conclusions There are attitudes among health care professionals about people with obesity. The attitudes are predominantly critical and prejudiced, which can contribute to increased care suffering, disease suffering and life suffering for these patients. Attitudes can be changed through sensitivity training.

Bakgrund: Ätstörningar är ett folkhälsoproblem som drabbar många personer runt om i världen. Det är en sjukdom som många förknippar till unga tjejer men drabbar personer oavsett ålder och kön. Det finns flera sorters ätstörningar som har olika symtom, de vanligaste är anorexia nervosa, bulimia nervosa och hetsätningstörning. Vårdpersonalen har en stor roll i patienternas återhämtning och bör därför vårda om patientrelationen. Ju mer kunskap vårdpersonalen har desto mer sannolikt är det att fånga in de personer som lider av ätstörning. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att vårda personer med ätstörning. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta empiriska studier. Cinahl, Pubmed och APA Psykinfo användes för artikelsökningen. Studierna är kvalitetsgranskade och har analyserats med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Samtliga studier visar på vårdpersonalens erfarenheter av att vårda personer med ätstörning. I resultatet visas två huvudteman och fem subteman. Huvudteman är att vårda mot patientens vilja och tydliga strategier skapar förståelse i vårdmötet. Konklusion: Utifrån denna litteraturstudies resultat kan vårdpersonalen öka medvetenhet om de olika utmaningarna som kommer med att vårda personer med ätstörning. Genom att utveckla kunskaperna inom ätstörning kan vårdpersonalen ge en mer optimal vård till personer med ätstörning. / Background: Eating disorders are a public health problem that affects many people around the world. It’s a disease that many associate with young girls but it affects people regardless of age and gender. There are several different types of eating disorders that have different symptoms, the most common ones are anorexia nervosa, bulimia nervosa and binge eating disorder. Health care professionals has a major role in the patient’s recovery and should therefore take care of the patient relationship. The more knowledge the health care staff has, the more likely it is to capture the person who suffer from an eating disorder. Aim: To describe healthcare professionals experiences of caring for people with an eating disorder. Methods: A qualitative literature study based on eight empirical studies. Cinahl, Pubmed and APA psykinfo has been used when searching for articles. The studies are quality reviewed and analyzed with the help of Friberg’s analysis model. Results: Every study shows healthcare professionals experiences of caring for people with an eating disorder. The result shows two main themes and five subthemes. The main themes are to care against the patients will and clear strategies creates understanding in the care meeting. Conclusion: Based on the results of this literature study, healthcare professionals can raise awareness of the different challenges that comes with caring for people with an eating disorder. By developing knowledge about eating disorders, healthcare professionals can provide more optimal care for people with eating disorders.

Bakgrund  I Sverige drabbas cirka 20 000 personer av stroke varje år, som kan medföra olika komplikationer varav en av dem är afasi. Personer som drabbas av afasi till följd av stroke upplever språkliga svårigheter vilket kan leda till en försvårad kommunikation i mötet med vårdpersonal. Detta kan innebära att personen via konversation ej kan i samma grad förmedla viktig information såsom individuella behov och samtycke till omvårdnad och behandling. Denna komplikation skapar en utmaning för hälso- och sjukvården då vårdpersonal har ett ansvar över att kunna adekvat kommunicera med patienter.  Syfte Syftet var att beskriva hinder samt strategier vid kommunikation inom hälso- och sjukvård med patienter som har afasi relaterat till stroke.  Metod Studien genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt med integrerad analys. Femton artiklar inkluderades med kvalitativ, kvantitativ samt mixad metod. Artiklarna framtogs genom sökningar i forskningsdatabaserna PubMed och CINAHL Complete daterade mellan åren 2010 och 2020.  Resultat  Resultatet presenterades utifrån två huvudkategorier. Dessa huvudkategorier var strategier och hinder vid kommunikation utifrån vårdpersonalens perspektiv samt strategier och hinder vid kommunikation utifrån patientens perspektiv. I kategorin strategier och hinder vid kommunikation utifrån vårdpersonalens perspektiv framkommer att kunskap, utbildning, förhållningssätt samt tid som en resurs medfört positiva resultat för kommunikationen med patienter med afasi och att avsaknad av dessa faktorer samt brist på tid innebar omfattande hinder för kommunikationen. Under strategier och hinder vid kommunikation utifrån patientens perspektiv beskrivs hur faktorer som upplevda känslor, kommunikationspartner och kommunikationsstrategier påverkar samtalet till antingen framgång eller misslyckande.  Slutsats  Resultatet tyder på att hänsyn till patientens känslor, engagemang, tid, kunskap och ett personcentrerat förhållningssätt hos vårdpersonal är viktiga faktorer i förhållande till kommunikation med patienter med afasi samt att utbildning och träning för vårdpersonal inom detta kunskapsområde är av stor betydelse. / Background In Sweden, approximately 20 000 people suffer from stroke each year, which may cause various complications like aphasia. People who suffer from aphasia as a result of stroke experience linguistic difficulties, which may lead to difficulties in communication with healthcare professionals. This may result in that the person cannot, through conversation, convey important information such as individual needs and consent to nursing and treatment. This complication creates a challenge for healthcare, as healthcare professionals have a responsibility to be able to communicate adequately with patients.  Aim  The aim was to describe barriers and strategies in communication within healthcare with patients with aphasia related to stroke.  Method The study was conducted as a non-systematic literature review with integrated analysis. Fifteen articles were included with qualitative, quantitative, and mixed method design. The articles were collected through searches in the research databases PubMed and CINAHL Complete dated between the years 2010 and 2020.  Results  The result was presented from two main categories. These categories were strategies and barriers in communication from the healthcare professional’s perspective and strategies and barriers in communication from the patient’s perspective. The category strategies and barriers in communication from the healthcare professional’s perspective reveals that knowledge, education, approach and time as a resource brought positive results for the communication with patient’s with aphasia, and that lack of these factors as well as lack of time meant extensive barriers for the communication. Under strategies and barriers in communication from the patient’s perspective it is revealed that factors such as perceived emotions, communication partner and communication strategies affect the conversation to either success or failure.  Conclusions  The result indicates that regard of the patient’s feelings, commitment, time, knowledge and a person centered approach with healthcare professionals are important factors related to communication with persons with aphasia along with the great importance of education and training for healthcare professionals in this knowledge area.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning innebär helt eller delvist avlägsnade av de externa genitalierna. Detta är ett globalt hälsoproblem och omkring 200 miljoner flickor/kvinnor i världen beräknas vara könsstympade. Varje år riskerar ytterligare 3,9 miljoner flickor att utsättas för könsstympning. Ingreppet anses vara ett sätt att kontrollera sexualitet och heder hos kvinnor. Kvinnlig könsstympning kan ge allvarliga akuta och långsiktiga komplikationer och konsekvenser för individen. Syfte: Att undersöka vårdpersonals kunskap och attityder till kvinnlig könsstympning. Metod: Totalt åtta empiriska artiklar med kvantitativ metod inkluderades i denna litteraturstudie. Dessa granskades och analyserades för att sedan sammanställas. Sökningarna av artiklarna utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet av litteraturstudien presenteras i tre huvudkategorier (kunskap, utbildning och attityder) varav två av dessa även har underkategorier. Kunskaps- och utbildningsnivån hos vårdpersonal visade sig vara låg och attityderna varierade. Konklusion: Vårdpersonal behöver mer kunskap och utbildning om kvinnlig könsstympning och även en förändring gällande attityder. För att dra ytterligare slutsatser behövs mer och djupare forskning om ämnet.Nyckelord: Attityd, kunskap, kvinnlig könsstympning, vårdpersonal. / Background: Female genital mutilation involves complete or partial removal of theexternal genitalia. This is a global health problem and around 200 million girls/women inthe world are estimated to be genitally mutilated. Every year another 3,9 million girls areat risk of genital mutilation. The procedure is considered a way to control women's sexuality and honor. Female genital mutilation can have serious acute and long-termcomplications and consequences for the individual. Aim: The aim was to examine the knowledge and attitudes of healthcare professionalstowards female genital mutilation. Methods: A total of eight empirical articles with quantitative method was included in thisliterature study. These were quality checked, analyzed and then compiled. The searches forthe articles were performed in the databases PubMed and Cinahl. Results: The results of the literature study are presented in three main categories(knowledge, education and attitudes), two of these also have subcategories. The level ofknowledge and education turned out to be low and the attitudes varied. Conclusion: Healthcare professionals need more knowledge and education about femalegenital mutilation and a change in attitudes is requierd. In order to be able to draw furtherconclusions, more and deeper research on the subject is needed.