Pharmaceutical product claim and help-seeking advertisements have prompted the types and purposes of medical dermatology service(s) that patients have used in the United States. Indeed, researchers have demonstrated that 94% of working nurse practitioners affirmed receiving from their patients a request for a cancer drug advertised. However, adult dermatology patients members of Saint Nicholas Catholic Church or/and patients at MedStar Clinic in Houston, Texas, have not been of interest for any study so far. The purpose of this quantitative study was to assess the relationship between product claim, help-seeking, types, and purposes of medical dermatology services used amongst males and females aged at least 18 years. Prospect theory (PT) was the theoretical framework used to analyze the purpose of this study. A cross-sectional survey approach permitted to collect primary data from 120 participants who were members of Saint Nicholas Catholic Church or/and patients at MedStar Clinic. The results, based on a forced entry multiple regression analysis at 95% confidence interval, indicated that product claim and help-seeking significantly explained (p -?¤ .05) the variances of certain types and purposes of medical dermatology services used. Thus, product claim and help-seeking predicted the types and purposes of medical services used by the study population. Pharmaceutical announcers may benefit from the results of this study by using the study results to create new direct-to-consumers advertisements for the dermatology health promotion. The study population may benefit healthy skin, hairs, and nails by using medical dermatology services after exposure to the new pharmaceutical direct-to-consumer advertisements.

I denna kvalitativa översiktsstudie var syftet att undersöka vad forskning har identifierat som svårigheter för våldsoffer i samkönade parrelationer i deras hjälpsökande beteende av formella källor, samt hur de upplever det stödet de söker. Efter en innehållsanalys identifierades olika svårigheter som kunde vara barriärer i HBTQ-personers hjälpsökande beteende som sedan analyserades utifrån konstruktivistiska teorier. Svårigheter att definiera deras upplevelser som våld samt brist på kunskap om tillgänglig hjälp framkom. “Outing”, bristande kompetens hos myndigheter, tidigare dåligt bemötande och förväntade negativa konsekvenser var andra möjliga barriärer i målgruppens hjälpsökande beteende. Vidare framkom att det för HBTQ-personer är viktigt att det stöd som finns är HBTQ-anpassat. I diskussionen lyfts målgruppens svåråtkomlighet som en försvårande faktor vad gäller forskning inom området. Vidare diskuteras hur normer och kontext har en betydande roll för HBTQ-personer avseende deras hjälpsökande beteende. Avsaknaden av forskning avseende våld i samkönade parrelationer generellt diskuteras samt förslag att utöka forskning inom området ges. / This qualitative scoping review aimed to investigate what current research states as difficulties for victims of same-sex partner violence in their help-seeking behaviours of formal sources. Furthermore it aims to investigate LGBT-persons experiences of their sought support. After a content-analysis different barriers were identified as possible obstacles in their help-seeking behavior, which was then analyzed through constructivist theories. Results indicated that problems identifying their experiences as violence and lack of knowledge emerged as a potential barrier. As was outing, lack of professional competence, prior negative encounters and expected negative outcomes were other possible barriers in their help-seeking behavior. Furthermore, the importance of LGBT-specific services emerged as an important facet for the respondents. In the discussion part of the study, difficulties regarding reaching the target group are discussed as a specific hindrance in LGBT research. Also, the implications of norms and the current context is discussed as an important factor regarding LGBT-persons help-seeking behavior. The current lack of research regarding violence in same-sex couples is discussed and more research is suggested as being needed in the field.

No description available.

Denna studie syftade att öka kunskap om självstigma och attityder till att söka psykologisk hjälp bland svenska sjuksköterskestudenter, med anledningen av de höga sjukskrivningstalen bland sjuksköterskor samt den pågående COVID-19 pandemin och dess medföljande negativa konsekvenser på psykisk hälsa. Studien fokuserade på sambandet mellan självstigma och attityder, samt hur de påverkas av ålder, tidigare erfarenheter av psykologisk hjälp och utbildningen. Data insamlades med självskattningsformulären Self-Stigma of Seeking Psychological Help Scale och Mental Help Seeking Attitudes Scale, som besvarades av 171 sjuksköterskestudenter vid Linnéuniversitet, Växjö. Studien visade att personer med lägre självstigma hade mer positiv attityd till hjälpsökande beteende, samt att tidigare erfarenhet av psykologisk hjälp varierade signifikant med nivå av självstigma, men inte med attityd till hjälpsökande beteende. Varken ålder eller utbildningsnivå var signifikant. Studiens resultat poängterade självstigmas betydelse i utformning av stödjande insatser för att främja hjälpsökande beteende, och behovet av fler studier inom området. / This study aimed to increase knowledge about self-stigma and attitudes to seeking psychological help among Swedish nursing students, due to the high sick leave rates among nurses and the ongoing COVID-19 pandemic and its accompanying negative consequences on mental health. The study focused on the relationship between self-stigma and attitudes, as well as how they are influenced by age, previous experiences of psychological help and education. Data were collected with the self-assessment forms Self-Stigma of Seeking Psychological Help Scale and Mental Help Seeking Attitudes Scale, which were answered by 171 nursing students at Linnaeus University, Växjö. The study showed that people with lower self-stigma had a more positive attitude towards help-seeking behavior, and that previous experience of psychological help varied significantly with the level of self-stigma, but not with an attitude towards help-seeking behavior. Neither age nor level of education were significant. The results of the study emphasized the importance of self-stigma in the design of supportive efforts to promote help-seeking behavior, and the need for more studies in the field.

No description available.

No description available.

Backround: Many patients from ethnic and minority groups have cultural needs and belief perceptions about health and care that differ from the mainstream population. To be able to cover the needs of the ongoing changing society in healthcare, does the nursing care professionals have awareness of the differences a patient’s cultural background is related to their health and how to help the patient in her new health related cultural environment. Aim: To explore the barriers and obstacles that refugee and asylum seeking women are faced with when looking for healthcare for mental ill-health in Sweden. Method: Qualitative in-depth interview study. Results: The result-analysis generated seven themas which were seen as a barrier or obstacle to seek healthcare to mental ill-health among refugee and asylum seeking women in Sweden. Knowledge about Swedish healthcare, Access to the healthcare and language, Somatic health problems, Education level, Economic situation, Prioritizing things in relation to health, and Taboos, shame, and fear of stigma around mental ill-health. Conclusions: This study shows that there are barriers and obstacles for refugee and asylum seeking women to seek healthcare for mental ill-health in Sweden. The study highlights the care professional’s knowledge cap about how to implement the law about care that cannot be delayed. / Bakgrund: Många patienter från etniska grupper och minoritetsgrupper har kulturella behov och trossystem om vård och omsorg som skiljer sig från den vanliga befolkningen. För att kunna täcka behoven i det ständigt föränderliga samhället inom vården, behöver vårdpersonalen medvetenhet om skillnaderna mellan en patients kulturella bakgrund och deras hälsa och hur man kan hjälpa patienten i sin nya hälsorelaterade kulturmiljö.  Syfte: Att utforska de barriärer och hinder som flykting- och asylsökande kvinnor ställs inför när de söker sjukvård för psykisk ohälsa i Sverige. Metod: Kvalitativ djupintervjustudie.  Resultat: Resultatanalysen genererade sju temas sågs som ett hinder för att söka sjukvård mot psykisk ohälsa bland flykting- och asylsökande kvinnor i Sverige. Kunskap om svensk sjukvård, Tillgång till sjukvården och språk, Somatiska hälsoproblem, Utbildningsnivå, Ekonomisk situation, Prioritering av saker i relation till hälsa samt Taboos, skam och rädsla av stigma kring psykisk ohälsa.  Slutsatser: Denna studie visar att det finns hinder för flykting- och asylsökande kvinnor att söka sjukvård för psykisk ohälsa i Sverige. Studien belyser vårdpersonalens kunskapslucka om hur man ska implementera lagen om vård som inte kan anstå.

No description available.

Studiens syfte ska ses som ett bidrag till att öka förståelsen för hur socialsekreteraren genom sin professionsroll, upplever och uppfattar möten med hjälpsökande klienter. Studiens frågeställningar omfattar socialsekterarens professionella roll, rollens upplevelse och rollens interaktion som utgör det empiriska fokuset. Studien bottnar i en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden har genomförts med utgångspunkt genom semistrukturerad intervjumetod. Studien belyser socialsekretarens egna subjektiva upplevelser och deras syn på sin professionella yrkesroll. Studiens fokus riktas mot interaktionen för professionsrollen socialsekreterare i möten med hjälpsökande klienter och då hur socialsekretaren ser på sin roll samt upplevelsen av sin roll. Studiens analysmetod har tagit sin ansats genom en tematisk analys som sammankopplar samband och utifrån det framställs koder och teman.Genom att fokus bär sin riktning mot professionsrollen ”socialsekreteraren” tar studien sin ansats genom det dramaturgiska perspektivet och detta utgör grunden för att de empiriska resultaten från studien analyseras med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Studiens resultat påvisar att vikten av socialsekreterarens professionsroll är nära sammanlänkat med det relationella perspektivet gentemot den hjälpsökande klienten. Oavsett hur länge eller vad än en hjälpsökande klient ansöker om är det vid denna uppbyggnad som interaktionsprocessen och de sociala handlingarna tar sin början. Interaktionsprocessen och de sociala handlingarna kan exempelvis leda till någonting annat såsom en förändring eller att det inte blir en försämring för den hjälpsökande klienten. Det handlar om att skapa en medvetenhet kring sin professionsroll som socialsekreterare i förhållande till de sociala processer som sker utifrån ett klientperspektiv och i ett organisatoriskt perspektiv. Kärnan är att mötas genom sociala handlingsprocesser där det uppstår interaktion. / The purpose of the study should be seen as a contribution to increasing the understanding of how the social worker, through his professional role, experiences and perceives encounters with help-seeking clients. The study's questions include the socialworker's professional role, the role's experience, and the role's interaction and this constitutes the empirical focus. The study is based on a qualitative approach and the data collection method has been carried out based on semi-structured interviews. The study is based on a qualitative approach interview conducted by the semi-structured interview method. The study highlights the social worker's own subjective experiences and their view of their professional role. The focus of the study is directed towards the interaction for the professional role of social worker in meetings with help-seeking clients and then how the social worker views his role and the experience of his role. The study's analysis method has taken its approach through a thematic analysis, connects connections and based on this, codes and themes are presented. By focusing on the professional role of the "social worker", the study takes its approach through the dramaturgical perspective, and this forms the basis for the empirical results from the study to be analyzed using Erving Goffman's dramaturgical perspective. The results of the study show that the importance of the social worker's professional role is closely linked to the relational perspective towards the help-seeking client. No matter how long or whatever a help-seeking client applies for, it is at this settlement that the interaction process and social actions begin. It can be for something else, such as a change or as if there is no deterioration. It is about creating an awareness of one's professional role as a social worker –in relation to the social processes that take place from a client perspective and in an organizational perspective. The core is to meet through social action processes where interaction occurs.

by Chung Yee-ha, Ida. / Thesis (M.Phil.)--Chinese University of Hong Kong, 1998. / Includes bibliographical references (leaves 313-326). / Abstract and questionnaire also in Chinese. / Acknowledgments --- p.i / Abstract (English version) --- p.ii-iii / Abstract (Chinese version) --- p.iv / Chapter Chapter 1: --- Introduction --- p.1-9 / Chapter Chapter 2: --- The Addiction Profile in Hong Kong --- p.10-28 / Chapter Chapter 3: --- Literature Review --- p.29-94 / Chapter Chapter 4: --- Research Questions and Hypotheses --- p.95-104 / Chapter Chapter 5: --- Methodology --- p.105-119 / Chapter Chapter 6: --- Results --- p.120-185 / Chapter Chapter 7: --- Discussion --- p.186-238 / Chapter Chapter 8: --- Summary and Conclusions --- p.239-250 / Appendix A: A Summary of the Local Studies on Adolescent Drug Abuse 251 - --- p.268 / Appendix B: Questionnaire (Chinese version) --- p.269-289 / Appendix C: Revised Reasons Scale (Chinese version) --- p.290-292 / Appendix D: Questionnaire (English version) --- p.293-310 / Appendix E: Revised Reasons Scale (English version) --- p.311-312 / References --- p.313-326