<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>David Arvidsson & Sebastian Hautamäki</p><strong><p>Hem- och konsumentkunskapsämnets dilemman</p><p>– En studie sett utifrån elever och hem- och konsumentkunskapslärares perspektiv</p><strong><p>The dilemma of home economics</p><p>-A qualitative study on the basis of students’ and home economic teachers’ point of view</p><p>Antal sidor: 45</p></strong></strong></strong></p><p>Syftet med den här studien har varit att undersöka hem- och konsumentkunskapsämnets roll i den svenska skolan sett utifrån elever och hem- och konsumentkunskapslärares perspektiv, samt förväntningar från skola och ledning. Studien har utgått från två på förhand troliga dilemman. Det ena dilemmat utgår från skolverkets timplan i förhållande till ämnets kursplan. Problematiken ligger i minst antal garanterade undervisningstimmar i förhållande till en omfattande kursplan. Det andra på förhand troliga dilemmat utgår ifrån medias påverkan på ämnet och vilka förväntningar som skapats i hem- och konsumentkunskapsämnet sett utifrån elever och verksamma hem- och konsumentkunskapslärare</p><p>Studien har utgått från en kvalitativ semistrukturerad metod då det gjorts intervjuer med verksamma hem- och konsumentkunskapslärare. De tillfrågade har fått besvara frågor om kursplanens omfång i förhållande till kursplanen, medias påverkan på ämnet samt deras syn på den nya kommande kursplanen. Det har även gjorts två kvantitativa studier då enkäter lämnats ut till såväl elever som de lärare som agerat respondenter. Vid enkäterna till eleverna har deras mediepåverkan och syn på ämnet undersökts. Enkäterna som lämnades ut till de fyra respondenterna undersökte ett prioriteringsmönster av kursplanen inom hem- och konsumentkunskapsämnet.</p><p>Studien visar att undervisningstimmarna inte räcker till och att dagens hem- och konsumentkunskapslärare försakar delar av kursplanen. Vidare visar studien på att medias påverkan av ämnet sett till elever samt yrkesverksamma lärare är överlag mer positivt än negativt och att media hjälpt till att skapa ett mer jämställt och mer populärt ämne där det är acceptabelt från samhällets sida att lyckas i ämnet vare sig man är kille eller tjej.</p>

Bakgrund: I Sverige har vi ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem som innebär att den enskilda läraren ska bedöma och betygsätta elevernas kunskaper utifrån skolans styrdokument på ett sätt som är både rättssäkert och likvärdigt. Arbetet med bedömning och betygsättning kan vara särskilt komplicerat för hem- och konsumentkunskapslärare eftersom ämnet innehåller en stor blandning av teoretiska och praktiska förmågor som ska bedömas på endast 118 undervisningstimmar. Syfte: Undersökningens syfte var att undersöka hem- och konsumentkunskapslärares arbete med och tankar om bedömning. Metod: Två metoder användes; en elektronisk enkät som besvarades av 94 verksamma hem- och konsumentkunskapslärare och sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultat: En majoritet (74 %) av hem- och konsumentkunskapslärarna som besvarade enkäten ansåg att ämnets kunskapskrav var för omfattande i förhållande till undervisningstiden. Några av lärarna i intervjuerna förklarade att den snäva tidsramen försämrade möjligheterna till rättvisa bedömningar. I både enkäten och intervjuerna framkom det att vanliga bedömningsmetoder i HK var löpande bedömning, praktiska prov och skriftliga prov. Alla intervjurespondenterna arbetade med formativ bedömning och det fanns även indikationer på att en stor del av enkätrespondenterna arbetade med formativ bedömning. Några lärare förklarade att de såg formativ bedömning som en naturlig metod i hem- och konsumentkunskapsämnet. Slutsats: Många av hem- och konsumentkunskapslärarna använde flera olika bedömningsmetoder för att bedöma sina elever trots den snäva tidsramen. Hem- och konsumentkunskapslärares förutsättningar att genomföra rättvisa bedömningar med hög kvalité kan dock förbättras om det finns med ett bedömningsperspektiv när det på organisatorisk nivå beslutas om vilka ramar som ska gälla för hem- och konsumentkunskapsundervisningen, till exempel gruppstorlek och tidfördelningen mellan årskurser.

<p>Skolämnet hem- och konsumentkunskap kan kopplas samman med det traditionellt kvinnliga. Vid introducerandet av ämnet var det endast ämnat för flickor och kvinnor, vilket speglade dåtidens samhälle där kvinnor förväntades ta hand om och ansvara för hemmet och barnen. Detta har dock förändrats över tid. Hem- och konsumentkunskap är nu ett ämne där både pojkar och flickor deltar och ges samma möjligheter och förutsättningar att lära om hushållets olika sysslor och ansvar. Denna uppsats ämnar att undersöka hem- och konsumentkunskaplärares uppfattningar om sitt bemötande av eleverna utifrån ett genusperspektiv. Studien undersöker även hur lärarna ser på begreppet jämställdhet och hur det speglar deras undervisning. Fem intervjuer som gjorts med verksamma lärare inom ämnet. Resultat visar att lärarna har en gemensam uppfattning om vad jämställdhet är men hur det speglas i undervisningen varierar. Resultat visar även att samtliga lärare har uppfattningen att de bemöter pojkar och flickor lika.</p>

<p>The purpose of this study is to examine possible teaching effects in the subject home economics at a school. The study has included one question, which aims to identify if there are any differences in the knowledge between boys and girls in the subject.</p><p>The theoretical survey is discussing the subject diet and health in school and is emphasising on the different parts that are included in the subject home economics. Further, a historical point of view is given on the development of the subject, and also on Swedish research concerning health and diet.</p><p>A questionnaire with fixed and open answering options has been constructed and handed out to two different groups of students. One of the groups are students in year 7, who have not yet had education in the subject, the other group are students in year 8 who have had education in the subject. The results show that the effects of education are different between groups that have been educated in the subject and groups that haven’t had any education. The results show further that girls in general have more knowledge in the subject than boys. The results are being discussed and illustrated from different perspectives.</p><p>Keyword: Diet, Health, Teaching Effects, Home Economics</p>

The purpose of this study is to examine possible teaching effects in the subject home economics at a school. The study has included one question, which aims to identify if there are any differences in the knowledge between boys and girls in the subject. The theoretical survey is discussing the subject diet and health in school and is emphasising on the different parts that are included in the subject home economics. Further, a historical point of view is given on the development of the subject, and also on Swedish research concerning health and diet. A questionnaire with fixed and open answering options has been constructed and handed out to two different groups of students. One of the groups are students in year 7, who have not yet had education in the subject, the other group are students in year 8 who have had education in the subject. The results show that the effects of education are different between groups that have been educated in the subject and groups that haven’t had any education. The results show further that girls in general have more knowledge in the subject than boys. The results are being discussed and illustrated from different perspectives. Keyword: Diet, Health, Teaching Effects, Home Economics

Hem- och konsumentkunskap är ett ämne som tidigare ansetts varit till fördel för flickorna. Enligt kursplanen skall ämnet verka för att skapa jämställdhet mellan könen vilket även är aktuellt i dagens samhälle. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur elever uttrycker sig kring ämnet hem- och konsumentkunskap när det gäller ämnets relevans i deras vardagliga liv, nu och i framtiden. Detta sätts sedan i relation till ett genusperspektiv. För att synliggöra eventuella genusskillnader har vi intervjuat en grupp med enbart flickor, en grupp med enbart pojkar och en grupp med både pojkar och flickor. Metoden för denna studie är fokusgrupps-intervjuer med en strukturerad intervjuguide. Dessa fokusgrupps-intervjuer genomfördes på en högstadieskola i Västsverige med elever i år 8. I diskussionen sätts styrdokument samt tidigare forskning i relation till resultatet där det bland annat tydliggörs hur väl medvetna eleverna är om sina könsroller. Studien visar att både pojkar och flickor har tydliga föreställningar om vem det är som skall göra vad i hemmet. Det framkommer även att eleverna tycker att de lär sig mer om hushållets verksamheter såsom social gemenskap, mat och måltider, boende och konsumentekonomi i ämnet hem- och konsumentkunskap än vad de gör tillsammans med föräldrarna i hemmet. Kan det vara så att eleven tror sig ha en bättre inlärningsförmåga i ämnet hem- och konsumentkunskap när de läser en lärobok i en skolmiljö, istället för att lära sig mer om ämnet i deras vardagliga liv i hemmet.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden och ideal som skolan, genom läroböcker i ämnet Hem- och konsumentkunskap, förmedlat om konsumtion och om det går att se förändringar under den undersökta perioden, 1962-2008. Genom en litteraturstudie lyfts diskursiva förändringar fram i nyare konsumtionskulturforskning och textanalysen av läroböckerna söker bland annat efter spår från denna forskning. Resultaten visar bland annat att en konsumtionskritisk syn genomsyrar läroböckerna under hela den undersökta perioden. Endast en rationell konsumtion, som utgår från grundläggande mänskliga behov, anses vara legitim medan övrig konsumtion, som t.ex. konsumtion sammanhängande med identitets-skapande, ses som felaktig. Således får konsumtionskulturforskningen inte genomslag i de undersökta läroböckerna. Resultaten visar även att läroböckernas idealkonsument fram till mitten av 1980-talet präglats av sparsamhet med egna resurser, medan det därefter varit hushållning med jordens begränsade resurser som motiverat en återhållsam konsumtion.

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur lärare i grundskolans senare år arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning. Jag har i teoriavsnittet valt att definiera begreppet hållbar utveckling och vidare även ge en beskrivning av begreppet ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Inom teoriavsninttet beskrivs även människans påverkan på miljön och vilken roll skolan har i utbildning för hållbar utveckling. Den metod som är aktuell i den här studien är en kvalitativ undersökningsmetod. Lärare inom ämnet hem- och konsumentkunskap samt lärare inom de samhällsorienterade ämnena geografi, religion, historia och samhällskunskap har deltagit i en enkätundersökning. Lärarna har besvarat några större öppna frågor gällande hur de integrerar hållbar utveckling i sin undervisning. Vidare även hur de definierar begreppet hållbar utveckling. Studien visar tydligt på att lärarna arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning, utefter sin egen begreppsdefinition. Samtliga lärare anser också att skolan har en stor roll när det gäller att få eleverna miljömedvetna.

Skolämnet hem- och konsumentkunskap kan kopplas samman med det traditionellt kvinnliga. Vid introducerandet av ämnet var det endast ämnat för flickor och kvinnor, vilket speglade dåtidens samhälle där kvinnor förväntades ta hand om och ansvara för hemmet och barnen. Detta har dock förändrats över tid. Hem- och konsumentkunskap är nu ett ämne där både pojkar och flickor deltar och ges samma möjligheter och förutsättningar att lära om hushållets olika sysslor och ansvar. Denna uppsats ämnar att undersöka hem- och konsumentkunskaplärares uppfattningar om sitt bemötande av eleverna utifrån ett genusperspektiv. Studien undersöker även hur lärarna ser på begreppet jämställdhet och hur det speglar deras undervisning. Fem intervjuer som gjorts med verksamma lärare inom ämnet. Resultat visar att lärarna har en gemensam uppfattning om vad jämställdhet är men hur det speglas i undervisningen varierar. Resultat visar även att samtliga lärare har uppfattningen att de bemöter pojkar och flickor lika.

<p>Hem- och konsumentkunskap är ett ämne som tidigare ansetts varit till fördel för flickorna. Enligt kursplanen skall ämnet verka för att skapa jämställdhet mellan könen vilket även är aktuellt i dagens samhälle. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur elever uttrycker sig kring ämnet hem- och konsumentkunskap när det gäller ämnets relevans i deras vardagliga liv, nu och i framtiden. Detta sätts sedan i relation till ett genusperspektiv. För att synliggöra eventuella genusskillnader har vi intervjuat en grupp med enbart flickor, en grupp med enbart pojkar och en grupp med både pojkar och flickor. Metoden för denna studie är fokusgrupps-intervjuer med en strukturerad intervjuguide. Dessa fokusgrupps-intervjuer genomfördes på en högstadieskola i Västsverige med elever i år 8. I diskussionen sätts styrdokument samt tidigare forskning i relation till resultatet där det bland annat tydliggörs hur väl medvetna eleverna är om sina könsroller. Studien visar att både pojkar och flickor har tydliga föreställningar om vem det är som skall göra vad i hemmet.</p><p>Det framkommer även att eleverna tycker att de lär sig mer om hushållets verksamheter såsom social gemenskap, mat och måltider, boende och konsumentekonomi i ämnet hem- och konsumentkunskap än vad de gör tillsammans med föräldrarna i hemmet. Kan det vara så att eleven tror sig ha en bättre inlärningsförmåga i ämnet hem- och konsumentkunskap när de läser en lärobok i en skolmiljö, istället för att lära sig mer om ämnet i deras vardagliga liv i hemmet.</p>