<p>Syftet med den här studien har varit att undersöka hur lärare i grundskolans senare år arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning. Jag har i teoriavsnittet valt att definiera begreppet hållbar utveckling och vidare även ge en beskrivning av begreppet ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Inom teoriavsninttet beskrivs även människans påverkan på miljön och vilken roll skolan har i utbildning för hållbar utveckling. Den metod som är aktuell i den här studien är en kvalitativ undersökningsmetod. Lärare inom ämnet hem- och konsumentkunskap samt lärare inom de samhällsorienterade ämnena geografi, religion, historia och samhällskunskap har deltagit i en enkätundersökning. Lärarna har besvarat några större öppna frågor gällande hur de integrerar hållbar utveckling i sin undervisning. Vidare även hur de definierar begreppet hållbar utveckling. Studien visar tydligt på att lärarna arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning, utefter sin egen begreppsdefinition. Samtliga lärare anser också att skolan har en stor roll när det gäller att få eleverna miljömedvetna.</p>

Denna studies syfte är att kartlägga vad elever i årskurs 9 har för kunskaper om och attityder till hållbar utveckling inom några dimensioner för att förstå hur de kan tänkas prioritera som konsumenter främst när det gäller livsmedel och val i hemmet. Jag har främst tittat på de val eleverna kan ställas inför i mitt ämne Hem- och konsumentkunskap och de val de möter som vanliga konsumenter. Mina forskningsfrågor är: Vad har eleverna för kunskaper som grund när det gäller att göra hållbara val?, Vad har eleverna för uppfattning av olika dimensioner av hållbar utveckling? och Finns det skillnader mellan könen? För att ta reda på det har jag använt mig av en enkätundersökning med fasta svarsalternativ. Resultatet visar att ungefär hälften av eleverna visar sig ha tillräckliga kunskaper för att kunna göra hållbara val i dimensionerna kunskap, solidaritet, framtid och att 38 % hade det för dimensionen jämställdhet. Jag fann också skillnader mellan könen i alla dimensioner av hållbar utveckling.

Denna uppsats handlar om hur högstadielärare i ämnet idrott och hälsa uppfattar kost i Lgr 11 samt hur de undervisar kring kost. Syftet är dessutom att undersöka elevers uppfattningar om kostundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Den metod som har valts till denna studie är en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem idrottslärare samt fyra elevgrupper om fem elever vardera. Resultatet visar att informanterna betonar vikten av ett samarbete med hem- och konsumentkunskapen som en betydande roll för utvecklingen för kostundervisningen, vilket anses kan främjas genom att hela skolverksamheten arbetar utifrån samma målsättningar.

Background By law, extra adaptions must be made for students who are at risk of not achieving the knowledge requirements within the framework of regular teaching. Students with neuropsychiatric disabilities may have learning difficulties as well as social and emotional difficulties, which can make it more difficult in groupwork. As a result, they often need extra adaption. Lack of extra adaptions can increase student absenteeism. There are framework factors that can affect the implementation of the teaching and thus the students´ results. Objective The purpose of the study is to identify and describe how teachers make extra adaptions in the learning environment for the practical parts of Home and Consumer studies for students who have neuropsychiatric disability such as ADD, ADHD and ASD. Method In the study, nine semi-structured qualitative interviews were conducted with certified teachers in Home and Consumer studies at seven schools in five municipalities in different parts of the country. In the processing of the material, qualitative content analysis was used. Results The teachers showed great commitment and described various extra adaptations for students with neuropsychiatric disability that were applied. Some extra adaptions that were mentioned were, for example customed group compositions and placement in the room. Lack of knowledge about neuropsychiatric disability, difficulties with group compositions due to large groups of students as well as other framework factors such as lesson time affected the possibilities of making extra adaptions for students with neuropsychiatric disability. Conclusion The teachers request education on neuropsychiatric disability and how extra adaptions can be designed, but the study shows that the teachers nevertheless make many extra adaptions within the framework of the regular teaching. However, there were conflicts between framework factors and the intentions of the teachers to design these extra adaptions which means that the school isn´t equivalent. / Bakgrund Enligt lag ska extra anpassningar för elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven göras inom ramen för den ordinarie undervisningen. Elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan ha inlärningssvårigheter samt sociala- och känslomässiga svårigheter, vilket kan försvåra vid grupparbeten. Därav behöver de ofta extra anpassningar. Avsaknad av extra anpassningar kan öka elevernas frånvaro. Det finns ramfaktorer som kan påverka undervisningens genomförande och därmed elevernas resultat. Syfte Studiens syfte är att identifiera och beskriva hur behöriga lärare i Hem- och konsumentkunskap gör extra anpassningar i lärmiljön för de praktiska momenten av Hem- och konsumentkunskap för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, såsom ADD, ADHD och AST. Metod I studien gjordes nio semistrukturerade kvalitativa intervjuer med behöriga lärare i Hem- och konsumentkunskap på sju skolor i fem kommuner i olika delar av landet. Vid bearbetningen av materialet användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat Lärarna visade ett stort engagemang och beskrev olika extra anpassningar för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som tillämpades. Några extra anpassningar som nämndes var till exempel anpassade gruppsammansättningar och placering i lokalen. Bristande kunskap om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, svårigheter med gruppsammansättningar på grund av stora elevgrupper likväl som andra ramfaktorer som lektionstiden påverkade möjligheterna att göra extra anpassningar för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.  Slutsats Lärarna efterfrågar utbildning om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och hur extra anpassningar kan utformas men studien visar att lärarna trots allt gör många extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det fanns dock konflikter mellan ramfaktorer och de intentioner lärarna hade för att utforma dessa extra anpassningar vilket gör att skolan inte är likvärdig.

Den pågående COVID-19 pandemin utmanar löftet om utbildning som en mänsklig rättighet (United nations, 2020). Syftet med examensarbetet är att bilda kunskap om lärarnas erfarenheter av undervisningen i hem- och konsumentkunskap under covid-19 pandemin vårterminen 2020. Sex stycken strukturerade intervjuer har genomförts för att undersöka hem- och konsumentkunskapslärares upplevelser och erfarenheter av att undervisa under vårterminen 2020. Resultatet av en tematisk innehållsanalys visar att lärarnas arbetsbelastning ökat, mer utbildning i digitala verktyg behövs, det behöver utvecklas arbetssätt för att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar att studera i hemmet. Studiens resultat visar också att det är viktigt att skapa tydliga uppgifter som kan bedömas enkelt och därmed bidra till en mer likvärdig undervisningssituation och till förenklat arbete för vikarierande kollegor som då kan leda undervisningen trots att ordinarie lärare är sjuk. Utbildningsfrågan behöver prioriteras av regeringen för att kunna sätta in nationella riktlinjer som kan bidra till att avlasta lärarna och säkerhetsställa likvärdigheten för utbildningen.

Bakgrund Den nu gällande kursplanen för Hem- och konsumentkunskap enligt Lgr11 ersatte 2011 den tidigare kursplanen enligt Lpo94, vilket innebar stora förändringar. Kännedom om de sakfrågor och begrepp och beslut som var centrala vid tillkomsten av kursplanen kan bidra till en bättre förståelse för dess utformning och innehåll.   Syfte Syftet med studien är att undersöka vilka sakfrågor, begrepp och beslut som har varit centrala i organisationen vid revideringsprocessen av kursplanen i Hem- och konsumentkunskap enligt Lgr11  Metod Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra personer som ingick i revideringsorganisationen SKOLA2011 vid framtagandet av Kursplanen för Hem- och konsumentkunskap enligt Lgr11. Dessa genomfördes med hjälp av en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Sex huvudkategorier identifierades. Från resultatet går det att utröna en generell trend vad gäller sakfrågornas natur. Många sakfrågor på ämnesarbetsgruppsnivå i organisationen är kopplade till själva ämnet samt begreppen kunskap i handling/handens kunskap. Sett till organisationen som helhet verkar dock en stor del av sakfrågorna vara kopplade till strukturreformen och dess övergripande mål med ökad tydlighet. Revideringsarbetet har även präglats av en snäv tidsram samt relativt stark politisk styrning. Den nuvarande strukturen på kursplaner är mindre lämplig för processämnen. De sakfrågor som vållat kontrovers kan sägas vara en horisontell målkonflikt och kan kopplas till strukturreformen. Den helomvändning revisionen medförde innebar ett väldigt stort och komplicerat arbete. Slutsats Strukturreformen satte starka ramar och en stor prägel på revideringsarbetet. Reformarbetet påverkades även av snäva tidsramar samt en relativt stark politisk styrning. En framtida revidering bör ges större tidsramar, vilket kräver en större politisk konsensus kring skolfrågor och läroplansutformning. Den nuvarande strukturen på kursplaner är mindre lämplig för processämnen vilket bör beaktas vid framtida revideringar. Framtida revideringar bör även eventuellt ske i mindre steg samt byggas underifrån på beprövad erfarenhet.

Folkhälsoproblematiken i Sverige ökar och kosten har en stor betydelse för hälsan. Det är viktigt att ungdomar får kunskaper om vilka livsmedelsval som främjar deras hälsa. Politiker anser att skolan är ett viktigt verktyg i folkhälsoarbetet och att ämnet hem- och konsumentkunskap har ett stort ansvar i att förmedla bra kostvanor. Syftet med studien är att bilda kunskap om elevers tankar om området hälsa i undervisningen samt hur deras förståelse ser ut kring kostens inverkan på hälsa och prestation. Studien baseras på en enkät bland gymnasieelever i årskurs ett som besvarades under en distanslektion på två olika gymnasieskolor. Data bearbetades och analyserades med hjälp av deskriptiv statistik. Korstabeller och index användes som analytiskt verktyg för att kunna identifiera samband mellan olika variabler. Studien visar att undervisningen i området hälsa skiljer sig åt mellan skolor och att teori och praktik inte alltid följs åt. I studien framgår det att ungdomar har förståelse för att kosten påverkar hälsa och prestation, men de håller inte alltid med om att kunskapen ingått i undervisningen. I diskussionen tar jag upp vilka förutsättningar som kan påverka att undervisningen inte är likvärdig och vad det medför för ungdomars hälsa att teori och praktik inte följs åt. Framtida forskning om lärares tankar om undervisningen i området hälsa skulle ge ett vidare perspektiv och en större förståelse.

Sammanfattning  Bakgrund. Bland dagens elever och unga vuxna har det framkommit bristande kunskaper kring hygien. Kunskapsbrister kring hygien kan leda till sjukdom, allergi och en större spridning av virus, vilka i sin tur kan medföra samhällskostnader i form av sjukfrånvaro och sjukhuskostnader. Skolan har en viktig roll att utbilda unga om god hygien. Syfte. Syftet med studien var att undersöka hur sex stycken behöriga lärare i ämnet hem- och konsumentkunskap upplevde undervisning kring hygien.  Metod. För att samla in data använde vi oss av semi-strukturerade intervjuer, fyra via telefonsamtal och två via personliga möten. Intervjuerna analyserades individuellt följt av gemensam diskussion. Koderna sorterades och sammanställdes under varsin forskningsfråga som omformulerades till forskningsområden och som sedan blev till rubriker i resultatet. Resultat. I resultatet framkom det att lärarna upplevde tidsbrist för det komplexa innehållet som ämnet innefattade. Det centrala innehållet angående hygien upplevdes vagt men området uppfattades ändå viktigt och undervisades återkommande under hela läsåret. Lärarna upplevde större skillnader i attityd och förkunskaper kring hygien mellan elev och elev än beroende på årskurs. Efter genomgång och repetition tog eleverna till sig kunskaper kring hygienrutiner.  Slutsats. Denna studie förstärker bilden av komplexiteten att undervisa om hygien inom ramarna för de få undervisningstimmar som hem- och konsumentkunskap har förfogat. Lärarna i denna studie upplevde även det centrala innehållet i kursplanen aningen vagt och en önskan om utökat syfte efterfrågades. Av arbetet kan man dra slutsatsen att undervisning kring hygien är av högsta vikt och att man genom repetition lär eleverna de grundläggande kunskaperna som behövs för god hygien. På så vis kan man minska smittspridning som både kan drabba på individnivå och påverka samhällsekonomin i form av sjukfrånvaro och sjukhuskostnader. / Abstract Background. It has emerged that pupils and young adults have lack of knowledge about hygiene. Knowledge deficiencies in hygiene can lead to illness, allergies and a greater spread of viruses, which in turn can lead to societal costs in the form of sick leave and hospital costs. The school has an important role in educating young people about good hygiene. Aim. The aim of the study was to examine how six home- and consumer studies teachers experienced teaching about hygiene. Method. We used interviews to collect data, four of them via telephone and two through personal meetings. The interviews were processed with the help of content analysis and led to categories that we discussed and compiled a result on. Results. The result showed that the teachers experienced a lack of time for the complex content that the subject included. The central content regarding hygiene was vaguely perceived, but was still perceived as important and taught regularly throughout the year. The teachers experienced varying prior knowledge among the students but after reviewing and rehearsing, the students aquired knowledge about hygiene routines. Conclusion. This study shows that teachers in home- and consumer studies experienced the complex syllabus quite vague, as previous research confirms. One can also conclude that teaching about hygiene is of the utmost importance and that through repetition the students learn the basic knowledge needed for good hygiene. In this way, the spread of infection that, in addition to affecting the individual level, also can affect the social economy in the form of sick leave and hospital costs, can be reduced.

Bakgrund Frukost anses vara den viktigaste måltiden på dagen och behövs för att fylla på med energi efter en natts sömn. Frukost gynnar elevernas inlärningsförmåga och hjälper dem med koncentrationen fram till lunch. Syfte Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning ungdomar i årskurs 8 äter frukost, om det fanns någon skillnad mellan könen och ungdomars inställning till frukost. Metod Studien genomfördes med en webbaserad enkät med 16 frågor i två skolor i södra Sverige under våren 2020. Urvalet var ett bekvämlighetsurval. Enkätsvaren lades in i Excel och SPSS och analyserades med hjälp av Chi-två test, Kruskal-Wallis test och Mann-Whitney U-test. Signifikansnivån bestämdes till p&lt;0,05. Resultat I studien deltog 142 respondenter. Studien visade att nästan hälften (49,3%) åt frukost varje vardag innan de gick till skolan och 6,3% svarade att de aldrig åt frukost. Av killarna var det 54,3% som alltid åt frukost och motsvarande siffra hos tjejerna var 42,6%. Totalt svarade 42,3% av respondenterna att de ansåg att frukost var viktigt för att orka med skoldagen. Av respondenterna svarade 39,4% att de inte tycker att frukost tar onödigt med tid, signifikant fler tjejer än killar tyckte att frukost tar onödigt med tid (p=0,030). Slutsats Endast hälften av ungdomarna äter frukost varje vardag och fler tjejer än killar uppgav att frukost tar onödigt med tid på morgonen. Mindre än hälften av ungdomarna ansåg att frukost är viktigt för att orka med skoldagen. Hem- och konsumentkunskap är ett viktigt ämne och behöver mer undervisningstid för att få möjlighet att ge eleverna den kunskap de behöver för att bygga upp hälsosamma matvanor.

Syftet med min empiriska studie är att undersöka några elevers och Hem- och konsumenkunskapspedagogersuppfattning om begreppet hållbar utveckling utifrån perspektivet resurshållning.Ser vi till dagens samhälle är de allra flesta medvetna om att det måste till en förändring avvårt beteende för att hejda den alltmer negativa miljöpåverkan på vår jord. I skolan har Hem- ochkonsumentkunskap en stor funktion att fylla, hållbar utveckling och perspektivet resurshållningenär en viktig del. Resurshushållning är enligt kursplanen ett samspel mellan de tre dimensionernai hållbar utveckling. Det är det sociala, ekologiska och ekonomiska inom hållbar utvecklingsom eleverna måste lära sig att få en förståelse. Pedagogerna ska tolka och förankra och läraut för att eleverna ska bli medvetna och få en förståelse. Med denna studie vill jag visa att Hemochkonsumentkunskapspedagogerna bara använder sig av den ekologiska dimensionen av hållbarutvecklingoch resurshållning.Det kommer att finnas ett teoretiskt ramverk som har utgått ifrån det pedagogiska perspektivet,då detta perspektiv genomsyrar vår läroplan. John Dewey utgår från att människan lär för livet.Han menar att människan är i samspel med andra människor som med kunskap skapas och konkretiseras(J.Dewey 2004). I min uppsats analyserar jag det teoretiska begreppet hållbar utvecklingoch ser att perspektivet resurshushållning som är en del av hållbar utveckling är något somständigt pågår i undervisningen. Pedagogerna kommer att beskriva resurshushållning i sin undervisning / The aim of my empirical study is to investigate some students and Home and Consumption Knowledge Teachers perception if begreppet on the concept of sustainable development from the perspective of resource retention. Looking at today's society, most people are aware that it has to change Our behavior is in keeping it still negative environmental impact on our soil. I have school at home and consumer knowledge a great function to fill, sustainable development and the perspective of resource retention is an important part. Resource management is between the three dimensions according to dem I sustainable development. It is social, ecological and economic in sustainable development as students must learn to get an understanding. Educators should interpret and anchor and learn out for the students to become aware and gain an understanding. With this study I want to show Hem-och Consumer science teachers only use the ecological dimension of sustainable development and resource retention.The will be an teoretisk ramme there they have bast then pedagogiske perspektiv,then this perspective permeates our curriculum. John Dewey assumes that man is learning for life.He believes that human beings are in interaction with other people who are created and realized with knowledge (J.Dewey 2004). And see that the perspective of resource management that is part of sustainable development is something like that on going teaching.