Poison has been a problem for doctors for a very long time. During the 19th centuary forensic medicine started to establish themself as their own institution. This essay includes three parts. The first part investigates how poison exist in many different forms, and how doctors during the 19th centuary defined and classified them. Both the definition aswell as the classification of poison varied from doctor to doctor. But with time both the definition and classification started to become standardized, and played a part with the professionalization of poison. The second part investigate the poison in the body, and what kind of methods doctors used in order to prove it was poisoning. Many of the methods used was deemed uncertain, and couldn’t always be used as proof. The methods used towards the begining of the 19th centuary was used a couple decades later, even if the result from them were uncertain. A common problem for the doctors was that the symptoms from the poison shared similarities with different diseases. The third part investigate the doctors role in the forensic medicine field. The doctors towards the begining of the 19th centuary had a problem with their oaths. They were split between two different oaths, that made them sometimes unable to perform their duties a neutral party. Towards the 1830’s there were many reforms that was passed in the medicla field, and with thoes reforms the doctor ended up with only one oath to follow. Which made them able to stay as a neutral party.

Denna undersökning syftar att undersöka hur Dagens Nyheter använde sig av opinionsundersökningar från svenska Gallupinstitutet vid deras introduktion i Sverige under 1940-talet och hur man legitimerade användningen, med speciellt fokus på felprognoserna i valen 1948. Undersökningen visar att Dagens Nyheter använde undersökningarna för att politiska debatter kring frågor de ansåg vara av värde samt för tt skapa nyheter om mer vardagliga händelser eller problem. Genom sin publiceringsrätt kunde de kontrollera undersökningarna resultat genom att välja ut svar och göra tolkningar från dessa. Undersökningarna legitimerades genom betoningar om hur värdefullt det var att veta den allmänna opinionen och kunna visa upp denna för befolkningen och beslutsfattarna. Dagens Nyheter:s användning av undersökningarna legitimerades primärt genom att betona Gallups säkra valprognoser som direkt bevisade undersökningarnas trovärdighet. I samband med felen i Gallups valprognoser från 1948 sker det förändringar i legitimeringen. Gallup förlorar sin legitimitet och Dagens Nyheter ändrar därmed sin inställning till undersökningar som endast ansågs kunna visa samtiden effektivt men inte vad som komma framöver. Dagens Nyheter insåg värdet som opinionsundersökningar hade och använde Gallup som ett redskap för att skapa nyheter och debatter fram tills detta inte längre gick att legirimera till läsarna.

Att Acceptera eller inte – funktionalismens genombrott som mediehändelse 1931–1933. Uppsala Universitet: Inst. för idé-och lärdomshistoria, C-uppsats, Vårterminen 2022. Manifestet Acceptera utkom år 1931 av en grupp framstående svenska arkitekter, och brukar räknas som funktionalismens programskrift i Sverige. De idéer om modern och ändamålsenlig arkitektur som presenteras där, har fått stort inflytande som märks av än idag. Denna uppsats undersöker manifestet Acceptera som medial produkt, från lansering till reception. Vissa forskare menar att funktionalismens starka fäste i Sverige beror på de ambitioner som gjordes på 1930-talet då man ville skapa en folklig förankring i vissa frågor, och därmed integrera publiken och upprätta denna som ett kunskapsobjekt. I uppsatsen ställs därför frågan hur arkitekterna föreställde sig sin publik och vilka medel de använde för att nå ut till denna. Det framgår att manifestförfattarna föreställde sig en irrationell publik som behövde övertygas om att de lever i en modern tid, för att därmed själva kunna börja reproducera funktionalismens ideal. Publiken skulle styras med arkitektoniska hjälpmedel, och övertygas genom manifestet, som med sitt enkla, slagkraftiga och provokativa språk och uttryck syftade till att väcka känslor och tankar hos en publik som inte var insatt i dessa frågor ännu, så att de i förlängningen kunde styras i rätt riktning. I uppsatsen ställs även frågan om hur den faktiska receptionen såg ut i svensk dagspress, för att se hur manifestets idéer togs emot i sin samtid. Genom en närläsning av tidningsinlägg som diskuterade manifestet mellan åren 1931 och 1933 framgår det att den tilltänka publiken inte tycks ha varit involverad i frågan, utan diskussionen om manifestet fördes mest av en redan intern, införstådd grupp arkitekter och konstvetare. Mottagandet av skriften var dock mer delad än vad man idag kanske skulle föreställa sig då manifestet tilldelas sådan stor betydelse för Sveriges modernistiska tankegods. Key words: Acceptera, funktionalism, medborgerlig publik, socialreformism, arkitektur.

When childbirth was medicalized and institutionalized in the West during the early 20th century people raised concerns about the degree to which anesthetics were used. Within that context some obstetricians and midwives began advocating for childbirth without what they considered to be unnecessary anesthetics. They also advocated for obstetricians to start providing young women with fundamental knowledge about how the body functions during pregnancy. Obstetricians hoped that this knowledge would prevent unnecessary fear these young women might otherwise have felt during their pregnancies. This was a key element of their teachings as they believed that fear of childbirth was a contributing factor to labor pains.  In this essay I explore three books about pregnancy and childbirth from the perspective of medicalization and phenomenology. I wanted to combine these two theoretical tools since I saw that pregnancy and labor pains brought about a duality connected to medicalization; since pregnancy is medicalized even though it is not considered an illness.  Furthermore I explore the way the authors discuss childbirth without anesthetics, which methods they advocate for and how they relate their theories to a bigger narrative. I found that all three authors had strong ideas about gender, medicine, and what role they thought that medicine should play during childbirth. In addition, all authors expressed ideas about the importance of mind and body coherence and how the pregnant woman should work together with the natural flow of the body during labor.

Denna undersökning behandlar relationerna mellan högmodernism, rasbiologi och industrialiseringen av Norrland under tidigt 1900-tal. Syftet är att analysera de samband som fanns mellan teknikutbredningen, främst i form av vattenkraft, i traditionellt samiska områden och rasbiologins väg till att bli ett etablerat forskningsfält. Herman Lundborg, som var drivande i processen för ett statligt institut för rasbiologi i Sverige, hade särskilt fokus på samerna vilket gör det intressant att studera hans idéers påverkan på industrialiseringen i Norrland. De källor som används är främst riksdagstryck gällande samer, vattenkraft och avvittring och kompletteras av annat tryckt material från intressenter för och emot industrialiseringen samt tryckt material om rashygien och rasbiologi. Genom att använda Scotts teorier om högmodernism, Adas teori om kolonial vetenskap och Headricks teori om teknik som verktyg för kolonisering nåddes slutsatserna att tekniken fungerat både som verktyg och motiv för Norrlands kolonisering. Rasbiologin gav legitimitet till idéer om rasers olika värde bidrog till det osynlighetsgörande av samerna som var nödvändigt för att kunna exploatera naturresurser inom renbeteslandet.

This paper is an historical investigation of three political ideas presented in the newspaperFäderneslandet (”The Fatherland”) during the year of 1866. The ideas are the writers viewof the working class, the treatment of the abolishment of the estate-based parliament andthe election of the new bi-cameral parliament and their view of the ideology ofscandinavianism.

This essay examines how the magazines Skogen and Sveriges Natur have used the concept ofsustainable forestry in their editorial pages, as opinion leaders, during the period 1977-2006and analyzes how the concept has changed in meaning during these years.

This thesis set out to study the concept of non-human animals in En piga bland pigor (1914)and Kåtornas folk (1916) by the journalist and author Ester Blenda Nordström (1891-1948).By contextualizing contemporary views and ideas of non-human animals by the turn of the20th century, the conceptions are analyzed through different societal perspectives. How is themeeting between Nordström, as an emancipated upper-class woman, and the marginalisedgroups of people depicted in the books affecting her view of the non-human animals? Thisquestion originates from the understanding that the presence of non-human animals inhistorical material testifies not only of hierarchical relations and cultural notions but above allit shows something about humans. That is why this thesis uses contemporary ideas of animalwelfare, gender and hygiene to understand the intersectional connection between theconceptions of humans and animals. The study shows an ambivalence in the way of viewinghumans and animals, where expressed feelings of compassion are used both as a way ofindicating that the rights of exposed groups in society should be defended and at the sametime as a way of reinforcing boundaries. Boundaries between different groups of people,classes, humans and animals.

No description available.

Denna studie undersöker förståelsen och konstruerandet av gemenskap bland senmedeltidanunnor. Studien baseras på så kallade Schwesternbücher (”systerböcker”), av hagiografininspirerade textsamlingar om uppkomsten av och livet i nunnekloster. Källmaterialet utgörs avböckerna från klostren Töss, Oetenbach och St. Katharinental i den dominikanska provinsenTeutonia. Fokus för studien är en samlingshandskrift som innehåller dessa tre böcker ochgjordes för att främja 1400-talets Observansreform. Genom en sympatisk läsning ifrågasättsdominanta antaganden ur tidigare forskning om böckernas funktion och betydelse. Böckernavisas ha en genomtänkt utbildningsfunktion för att stärka individerna och deras gemenskap somuppnås genom skicklig navigering av förväntningar från genre, teologi, och klostrets vardag.Studien öppnar för nya forskningsansatser angående rvidden och betydelsen av nunnors nätverki den senmedeltida tyskspråkiga regionen.