Le développement de la musique religieuse de Henry Purcell pendant la seconde moitié du dix-septième siècle est le fruit d’un compromis fructueux entre les contraintes politiques et religieuses de l’Angleterre de la Restauration et l’influence du baroque continental. L’évolution stylistique de ses compositions reflète la politique menée par les souverains successifs : Charles II, Jacques II et Guillaume d’Orange. Musicien baroque en pays anti-papiste, Purcell se montre particulièrement habile dans la manière de mettre les mots en musique et parvient à un équilibre entre l’exigence des réformateurs en matière d’intelligibilité du texte et l’esthétique de la contre-réforme. / The development of Henry Purcell’s sacred music in the second half of the seventeenth century originates in a fruitful compromise between the political and religious constraints of Restoration England and the contribution of the continental baroque. The stylistic evolution of his religious compositions reflects the political and religious developments which took place during the successive reigns of Charles II, James II and William of Orange. As a baroque musician and a native of an anti-papist country, Purcell showed considerable skill in the art of setting words to music and managed to blend in the Reformers’ emphasis on the intelligibility of the text and Counter-Reformation aesthetics.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal.

This essay concerns the temperance movements Blue Ribbon and White Ribbon inNorrbotten, Sweden. Their ideas about alcohol, industrialisation, family, humanity andproductivity. The period examined is 1905-1985, which nearly covers the whole of themovements history. Swedish and international research on the subject reveals temperancemovements had a negative view on the industrial society during the late 19th and early 20thcentury. The perceived problems were alcoholism and predatory capitalism. The family wasvalued highly both in itself and through its importance for the future well-being of the nation.The same results applies to Blue Ribbon and White Ribbon in Norrbotten. In addition greedwas seen as problematic, as well as lost productivity due to alcohol consumption. Humanitywas seen as very important, both within and between countries.

Gay Power! A Study of Male Homosexuality and Identity Politics in the Swedish GayPress 1971–1986 In this essay, the author examines the sexual policy ideas behind the Swedish gaymagazine Revolt in order to describe one aspect of the history of ideas about male homosexuality in Sweden. In particular, the study emphasize the social and cultural creation of meaning, as well as constructions of a homosexual male subject. The author has here focused on the ideas and theories that governed and influenced the magazine in a certain direction during the examined period 1971–1986. The overall purpose has been to study the gay press's perception of homosexuality, and what values about same sex-sexuality that have emerged in the material. The author distinguishes between two kinds of directions of ideas who have affected the magazine. One was the ideology of sexual liberalism, where the ambition was to break the silence and stigma when talking about sex in general, especially homosexuality. Within the framework of sexual liberalism, the magazine has intended to depict the many facets of homosexuality in words and images. The other direction was more focused on conducting identity politics where the sexual practice was dimmed to instead give preference to issues that valued a creation of a homosexual identity. The construction of such an identity has primarily been about creating cohesion and continuity among gay men, in order to strengthen the homosexual community inwards. But the identity politics has also implied a normalization of homosexuality. Likewise, it has limited the scope for sexual variations in relation to the creation of a homosexual subjectivity. By the mid-1980s, the identity politics had become so strong that Revolt came to be a magazine for gay men specifically, and earlier liberal ideas of sexuality became almost alienated. The male homosexuality became here an object of moralizing where some sexual practices were problematized and even made incomprehensible in the light of social changes in the homosexual community and in the society in general.

Edward Westermarck, finlandssvensk sociolog och filosof, studeras med Lorraine Dastons och Peter Galisons (D&G) metod för att analysera vetenskapshistoriska förändringar. Syftet är att testa ändamålsenligheten i D&G:s analysmodell för att studera metodologiska och innehållsliga förändringar. Användningen av epistemic virtues prövas som ett sätt att identifiera interaktionen mellan dynamiska fält och övergångar mellan olika doktriner under decennierna kring sekelskiftet 1800/1900. Metoden tillämpas på Westermarck och hans samtida i sociologins grundargeneration. Westermarck och Durkheim betraktas som arketypiska företrädare för en sociologisk respektive en biologisk – evolutionistisk – funktionalism. Malinowski är en brygga mellan de två. Undersökningen analyserar kunskapsteoretiska och ideologiska skillnader och likheter mellan forskarna. Deras förhållande till vetenskaplighet som epistemic virtue analyseras. Dynamiska fält och förändringslaviner beskrivs för att belysa kontinuitet och diskontinuitet i doktrinutvecklingen. Studien visar att metoden kan tillämpas även på humaniora och beteendevetenskaperna. Westermarcks kritik av Freud och Oidipuskomplexet exemplifierar hur doktrinförändringar fångas upp i andra vetenskapsområden – sociobiologin. Undersökningen visar att interaktionen sker också mellan olika vetenskapsområden och hur förändringarna mellan dessa sker diakront.

Denna uppsats undersöker de tidiga etableringsprocesserna av metoder för att framställa narkos med hjälp av eter och kloroform vid operationer och förlossningar. Materialet består av artiklar, notiser och protokoll från Svenska Läkarsällskapets förhandlingar och deras tidskrift Hygiea från och med 1847, då eter först används i Sverige, fram till och med år 1880. Genom fokus läggs på metodernas förmåga att framkalla olika grader av medvetslöshet dras slutsatsen att svenska läkare ofta prioriterade målet att uppnå total bedövning både framför mildare bedövning och de risker som metoderna medförde. I jämförelsen mellan operationer och förlossningar konstateras att diskussioner kring smärta och medvetande var mer förekommande och de olika ståndpunkterna mer extrema vid förlossningar.

Denna uppsats analyserar och jämför tre historiska studier som skildrat och tolkat den fornnordiska undergångsmyten Ragnarök. De tre studierna är författade av nordiska akademiker mellan år 1849 och 1922. Genom jämförelser med historieskrivningens generella trender och dess förhållande till mytologiskt källmaterial kan undersökningen påvisa hur, varför, och på vilket sätt som respektive studies författare påverkats av sin samtid. Vidare kan uppsatsen peka på att den historiografiska kontextens betydelse med avseende till metodik och tolkning vida överväger forskarens disciplintillhörighet.

Denna uppsats syftar till att visa hur kulturhistorisk forskning har utvecklats mellan åren 1980-2001 genom att belysa den historiografiska debatt som omgärdade forskningen på sekelskiftets Wien. Debatten om sekelskiftets Wien som undersöks i denna uppsats startade efter publiceringen av Carl. E. Schorskes stilbildande verk Fin-de-siècle Vienna: Politics and Culture (1979) och fortsatte till utgivningen av antologin Rethinking Vienna 1900 (2001). I uppsatsen genomförs en litteraturstudie där en rad texter av historiker som debatterat Schorskes verk analyseras för att belysa den historiografiska debattens karaktär och utformning. För att belysa hur den historiska forskningen påverkades av de texter som engagerade sig i debatten om Schorske genomförs även en närläsning av två texter ur antologin Rethinking Vienna 1900 i syfte att kontrastera antologin mot Schorskes verk samt för att visa hur kulturhistorisk forskning har påverkats av debatten kring Schorskes verk. Uppsatsen gör anspråk på att visa hur den historiografiska debatten om Schorskes verk har påverkat kulturhistorisk forskning och att debatten om sekelskiftets Wien är mer än bara ett intressant idéhistoriskt studieobjekt utan även speglar utvecklingen av historisk forskning. Uppsatsens resultat visar på att debatten om sekelskiftets Wien bär en historiografisk relevans som är av vikt för att förstå hur historievetenskaperna formas av diskussion över tid.

No description available.

Den här uppsatsen belyser den svenska nationalismens uttrycksformer, så som de framgår av Stockholmstidningarna Dagligt Allehanda, Inrikes Tidningar och Stockholms Posten i mars 1805. Nationalismen undersöks huvudsakligen utifrån Michael Billigs teorier om banal nationalism, vilket syftar till oreflekterade, vardagliga attityder som skiljer mellan ”oss” och ”dem” och formar en nationell gemenskap. Undersökningens sidospår är att reda ut vilket förhållningssätt till Finland som förekom i de tre tidningarna. Finlandsfrågans relevans är tydlig inte minst med tanke på den bristfälliga militära viljan att försvara det svenska rikets östra rikshalva under finska kriget 1808–1809. Undersökningen visar att flera tecken på banal nationalism förekommer, trots att nationerna som politisk-juridisk samhällsform etablerades i Europa först långt senare. De mest framträdande dragen är (1) upprepandet av epitetet ”kongl.” i samband med platser, institutioner och titlar, (2) ett särskiljande gentemot Finland, som trots att det officiellt sett är en del av riket vid den här tiden, ställvis betraktas som ett främmande land, (3) adjektivet ”swensk” som är synonymt med inhemsk, och ur ett merkantilistiskt perspektiv får en positiv innebörd, (4) stereotypisering av ”dem” (i synnerhet fransmän) i förhållande till ”oss” (svenskar), och (5) deiktiska uttryck som refererar till och tar för givet att läsaren känner till att kontexten för annonser är Stockholm, vilket här betraktas som en föregångare till nationell deixis. Av resultaten dras slutsatsen att nationalismen antar banala uttrycksformer redan innan nationalstaten är formerad. Michael Billigs tes är att nationalismen i ett första stadium är hård, för att sedan bli banal och alldaglig, medan min uppsats söker visa på att den hårda nationalismen likväl föregås av banal nationalism. Beträffande Finland är slutsatsen att det redan 1805 betraktades som en egen nation i kraft av språklig och geografisk gemenskap, trots att det hörde till Sverige.