No description available.

No description available.

The purpose of this essay is to distinguish different perceptions about reason in lutheran Sweden during the 18th century enlightenment. By analyzing the discourse in the newly established scientific academy in Stockholm, I examine how the scientist valued reason and its relation to faith and science. Further I examine during which sociopolitical and theological contexts these perceptions formed and if the discourse can be explained by Lutheranism and a religious enlightenment. The study found a generally positive attitude towards reason as it was perceived as a gift from God and an important trait inherent only to humans. Reason had its limits however but these were not expressed as negatively as Luther warned during the 16th century. While Luther expressed great skepticism towards reason, especially in the realm of theology, the scientist had a more positive attitude. With previous research, this study finds that this shift in attitude, together with utilism, could be contributed to a religious enlightenment, in which a more orthodox church embrace enlightenment ideals – such as reason – to defend their faith and find a more solid ground during pressed times when criticism against religion grew and Pietism took hold.

Den här uppsatsen handlar om hur den ideala folkhemsmedborgaren skapades och framställdes i sexualupplysningen under folkhemsbyggandets start. Undersökningen fokuserar på två olika sexualupplysningstidskrifter: Populär tidskrift för sexuell upplysning respektive Sexualfrågan, och går igenom vad de har publicerat under åren 1932–1938. Genom artiklar om könslivet, könsdriften, sexualmoral, födelsekontroll, uppfostran, äktenskap och skilsmässa mm. målas det upp en helhetsbild av en ideal medborgare. Undersökningen visar att det var tydligt utskrivet vilka personlighetsdrag och egenskaper den ideala folkhemsinvånaren skulle besitta. Bland dessa var sundhet, rationalitet, förnuft och ansvarsfullhet ständigt återkommande. Genom att hävda dessa drags “naturlighet”, och deras sammankoppling till socialism, legitimerades folkhemmets existens. Parallellt med detta framställs ett borgerligt samhälle, och borgerliga värden, som sjukliga och hycklande samtidigt som “borgerlighet” blir separerad från de eftersträvansvärda personlighetsdragen. Jag menar att forskningen inte har tagit sig an sexualupplysningen som en aktiv aktör i folkhemsbyggandet. Trots forskning kring den svenska sexualupplysningen i sig har sexualupplysningens roll i formandet av folkhemsmedborgaren förbisetts. Genom att analysera sexualupplysningen kommer jag att visa att den skapade och framställde ett ideal för hur folkhemsmedborgaren skulle se ut.

Denna uppsats analyserar efterkrigstidens debatt om jordbrukets framtid som pågick under 1945-1955 i syfte att ta reda på vilka värden som framkommer i diskussionen, och vilka framtidsutsikter som blir möjliga med dessa värden som grund. Det undersöks genom att ställa frågeställningar till tre olika typer av material som erbjuder olika perspektiv på frågan. Genom ett teoretiskt ramverk bestående av begreppen biopolitik, statsindividualism och framtidsvision visar undersökningen på att staten och politiken under tidsperioden värdesatte ekonomiska resultat och nationalekonomiska modeller högre än vad som i efterhand skulle betraktas som rationellt. Lantbrukarna och landsbygdens befolkning samt olika typer av experter ser olika på vilka värden som är viktiga, ändå lämnar det inget utrymme för alternativa framtidsutsikter eftersom rationaliseringen utformad efter politiken betraktas som oundviklig.

Under 2000-talet har digitaliseringen blivit alltmer påtaglig i samhället och befolkningen började i högre utsträckning använda de e-tjänster som erbjöds. E-legitimation blev ett exempel på vad nya teknologiska framsteg kan erbjuda allmänheten. Denna utveckling blev för många revolutionerande, men väckte samtidigt frågor kring vilka samhällsgrupper som blivit inkluderade i utvecklingen av teknologin. Denna uppsats undersöker synen staten haft på e-legitimationens roll i samhället genom att analysera vilka problem som identifieras, vilka samhällsgrupper som ansetts vara exkluderade och hur framtidsvisioner förmedlats i statliga utredningar av 24-timmarsdelegationen, E-delegationen och i Betalningsutredningen. Undersökningen visar att äldre, låginkomsttagare, personer med utländsk bakgrund och personer med funktionshinder har identifierats som exkluderade i statliga utredningar under utvecklingen av e-legitimation i Sverige vilket påverkat deras möjlighet att delta i den digitala utvecklingen. Genom att belysa dessa aspekter av e-legitimationens utveckling bidrar uppsatsen till ytterligare förståelse för hur teknologiska framsteg kan leda till exkludering av samhällsgrupper, och hur statens synsätt på teknologi påverkar detta.

In this investigation I will go to the bottom of the idea of progressivism by using one of the symbols of its consequences: The Titanic disaster. The purpose is to analyze the claims of Walter Lord, comparing his story with the historical development of the 1900’s and Thomas S. Kuhns theory of paradigm shifts. According to Lord the Titanic disaster changed humans’ view on the world and their place in it, leading to a paradigm shift. By using the method of hermeneutics and critical discourse analysis I will show that Lords claims, depending on the perspective, are somewhat exaggerated. Instead Titanic would become a powerful symbol for the critics of the current paradigm, which is that of progressivism. Even if the Titanic disaster led to some changes, the idea of progressivism has been able to modify and adapt itself, reproducing the current societal paradigm of progressivism.

This essay analyses the development of field and discipline formation in Sweden. A specific case is presented regarding the differentiation of the history of ideas, idéhistoria, and the delineation of the history of knowledge, kunskapshistoria, between 2015 and 2020. The distinction and differentiation between these disciplines has been contested by academics in related fields, who have questioned whether and what is new or distinct in the study of the history of knowledge and what prior disciplines and fields of study it draws on.  The aim of this study is to examine how the relationship between the two research fields is undertood by the academics that work in these fields themselves. The research question is: How is the interaction between the history of ideas and the history of knowledge described by Swedish scientists in papers published between 2015 and 2020? The study is based on scientific papers, anthologies, and book reviews written by Swedish scientists and mainly published in Swedish academic journals. The study shows that both research fields are developing towards eclecticism and internationalisation, both striving to participate in a broader international academic discourse. In both fields more publications are now written in English and fewer in Swedish. However, the predomination of English-language publications is more apparent in the new field of the history of knowledge. With respect to the history of ideas, the formative effects of institutionalisation as well as the importance of academic due due diligence i.e. engaging with the research in near-adjacent fields of study such as the study of the history of science, the history of medicine, and environmental history is apparent in the academic literature. The study indicates that Sweden has a potential of becoming a new research arena of some significance for generative and cooperatiion in humanistic science and thus of a general interest. / I studien analyseras samspelet mellan idéhistoria och kunskapshistoria i Sverige 2015 - 2010. Undersökningen berör generella frågeställningar om hur forskningsfält och discipliner skapas och påverkar varandra. Medan idéhistoria funnits i Sverige i snart ett hundra år har kunskapshistoria etablerats i Sverige först under de senaste fem åren. Detta ämne har av sina företrädare förklarats vara ett nytt oberoende forskningsfält med långt gående ambitioner ambitioner som sträcker sig över disciplingränserna. Dessa uttalanden ifrågasattes av forskare inom idé- och vetenskapshistoria om vad som var nytt inom det nya forskningsfältet och på vems axlar detta stod på. Syftet med denna studie var att analysera hur forskare från de två forskningsfälten upplevt påverkan mellan dem. Forskningsfrågan var hur påverkan mellan idéhistoria och kunskapshistoria framgått och beskrivits i publikationer skrivna av svenska forskare inom ämnena under perioden. Materialet som använts var uppsatser, antologier, recensioner och institutionernas utbildningsmaterial från denna tid, huvudsakligen publicerade i svenska tidskrifter. Studien visade att bägge forskningsfälten breddat sig och visat ökad ambition att delta i det internationella vetenskapliga samtalet. Här fanns dock en gradskillnad mellan ämnena. En möjlig inlåsningseffekt av att använda sig av svenska som språk diskuteras som en konsekvens av den äldre svenska forskningstraditionen. Fler publikationer inom idéhistoria skrivs dock numera på engelska och färre på svenska medan kunskapshistoria redan från början haft ett utpräglat internationellt fokus. Betydelsen av institutionalisering och de förmåner detta medför understryks. Studiens resultat visar att påverkan mellan kunskapsfälten under den studerade perioden generellt var liten. Ett undantag har varit den ovan nämnda kritiken från forskare inom idé- och vetenskapshistoria mot de anspråk som framförts av företrädarna för kunskapshistoria på att nu presentera ett verkligt nytt forskningsfält. Enligt kritikerna har man därvid bortsett från den utveckling som skett inom närliggande områden under de senaste åren. Vikten av akademisk due diligence har lyfts fram som en viktig princip inom forskning. / <p>By distance (Zoom)</p>

<p>This paper concerns the ideas on society, policies and economic thoughts on Ireland before the cataclysmal famine of the 1840s. Senior, classified as one of the classical economists, elaborated these in the period 1829 – 1836, thus during the period of Parliamentary reform. As a trusted counsellor of the Whig governments, Senior advocated measures opposite to the common notions of laissez-faire. His basic ideas are contrasted to those of Malthus concerning economics and, in particular, the population doctrine that Senior never believed in and in its crudest form refuted. Senior regarded Malthus’ doctrine as devastating to governmental policies. Senior wanted an efficient and strong government. Moreover, Senior evolved ideas, in fact a strategy, for raising Ireland out of her common destitution instead of institutionalizing poor laws. This strategy embraced Catholic emancipation, education, public investments in infrastructure and emigration. His ideas, and proposals akin to Senior’s, are related to the political discourse of the day, which took a more common view of laissez-faire during the period considered. Nevertheless, there is consistency in his ideas on government, public investments and laissez-faire. Senior cannot be described as anything other than an early liberal and a classical economist and, hence, an advocator of economic laissez-faire. This paper underlines the need for a clear distinction between economic laissez-faire as a concept and the concept of political laissez-faire, whereas the former concerns thoughts on economics and the latter is related to the notion of the impassivity of the period of today’s discourse.</p>

No description available.