Syftet med studien är att belysa hur människor med funktionsnedsättning upplever att vara i behov av stöd och hjälp för att klara vardagliga göromål. Därtill syftar studien till att undersöka hur denna målgrupp upplever att de kan påverka utformningen av hemtjänstinsatserna och i så fall på vilket sätt? För att besvara syftet och fånga människans egen upplevelse användes kvalitativ metod i form av intervjuer. Studiens resultat bygger på fem intervjuer med människor i varierande ålder och med olika funktionsnedsättningar. Gemensamt för intervjupersonerna är att de alla har hjälp från hemtjänsten.      I analysfasen framkom fyra huvudkategorier: ”upplevelser av påverkansmöjligheter”, ”självständighet och beroende”, ”anpassning” samt ”strategier”. Utifrån dessa kategorier diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning gällande människor i behov av stöd och hjälp. Därtill har teorier använts för att försöka förklara det resultat som framkommit vid genomförandet av studien. Bland annat så förs resonemang omkring hur individualismen i vårt moderna samhälle påverkar en människa med funktionsnedsättning som är i behov av stöd och hjälp.    Resultatet från studien visar att det finns vissa faktorer som har större betydelse än andra för hur den enskilde upplever att vara i behov av stöd och hjälp från hemtjänsten. Det kan till exempel handla om huruvida funktionsnedsättningen är medfödd eller förvärvad. I studien framkom att den tydligaste strävan efter självständighet kan ses hos dem som upplever beroendet till hemtjänsten som mest påfrestande. / The aim of this study was to explore how people with disabilities experience to be in need of support and help to cope with everyday tasks. The aim was also to study if they feel that they can influence the design of the home help and, if so, how? To answer the purpose and in order to capture the man's own experience qualitative methodology was used, and interviews were carried out. The result of the study is based on five interviews with people of different ages and with various disabilities. Common to all interviewees was that they all have help from home care. The analysis revealed four main categories: “perceptions of influence”, “independence and dependence", "adaptation" and “strategies". From these categories the results are discussed in relation to previous research about people in need of support and help. In addition, the theories used to explain the results of the study which obtained during implementation. Among other things, so the argument about the individualism in our modern society, affecting people with disabilities in need of support and assistance. Results of the study show that there are certain factors that are more important than others for the experience of having public home care. It is a matter of whether the functional limitation is congenital or acquired. It appears that the obvious desire for independence can bee seen by those who experience addiction to home care as most stressful.

Personer med funktionshinder har haft betydande svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, trots detta har det funnits en strävan att integrera personer med funktionshinder i samhället och normalisera deras tillvaro. En diskussion som förs kring funktionshindrades villkor i dagens arbetsliv handlar om att öka möjligheterna till betalt arbete på den öppna arbetsmarknaden. Syftet med studien är att beskriva och analysera en arbetsförberedande insats fungerar som stöd för de unga mellan 20-29 år på deras väg ut i arbetslivet, sett ur ett deltagarperspektiv såväl som ett personalperspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats och har valt intervju och deltagande observation som metod. Informanterna ör 7st varav två ät personal och fem st är deltagare. I vår resultatdel redovisar vi personalperspektivet som en verksamhetsbeskrivning och stödet delas upp i tre teman; kognitivt-, emotionellt- och praktiskt stöd. Deltagarnas perspektiv på stöd redovisas utifrån samma teman. Resultatet kan bidra till att utveckla stödet som en arbetsförberedande insats ger. Några av våra slutsatser är att deltagarnas syn på stöd inte alltid stämmer överens med personalens samt att kommunikationen har betydelse för vad som uppfattas som stöd och hjälp.

Syftet med denna studie är att undersöka några föräldrars upplevelser kring bortförandet av deras barn och hur stöd och hjälp från samhället upplevs. Tidigare forskning pekar på att kvarlämnade föräldrar drabbas svårt av ett bortförande då det orsakar emotionell stress. En del av forskningen som inriktar sig på riskfaktorer och kännetecken för bortföranden visar att bortföranden ofta äger rum i samband med vårdnadstvister och föregås av hot. Kvarlämnade föräldrar drabbas också ekonomiskt av ett bortförande. Forskning tyder också på att det finns brister i stöd och hjälp för drabbade föräldrar. Denna forskning utgår från en internationell kontext och myndigheter i engelskspråkiga länder. Då antalet bortföranden fortsätter att öka i Sverige finns anledning att uppmärksamma och studera frågan då det finns väldigt lite svensk forskning om bortförande av barn. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer med fem föräldrar som drabbats av ett bortförande, där den andra föräldern bortfört barnet till utlandet. Intervjumaterialet har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Aaron Antonovskys teori KASAM – Känsla av sammanhang, utgör studiens teoretiska referensram.Studiens resultat visade att föräldrarna upplevde bortförandet som en kris. Majoriteten av föräldrarna hade upplevt varningssignaler med bland annat hot från den bortförande föräldern innan bortförandet. Föräldrarna upplevde även skuldkänslor relaterat till detta. De reagerade på olika sätt på bortförandet. Reaktionerna innebar bland annat sömnsvårigheter, oro, chock, panik, ångest, sorg och saknad. Vidare visar resultatet att föräldrarna upplevde att svenska myndigheter inte gjorde tillräckligt för att hjälpa dem. Bortförandet innebar stora ekonomiska kostnader de själva fick betala och de efterfrågade även bättre psykosocialt stöd. Slutsatsen är att föräldrarna upplevde bortförandet som en kris som de kände sig maktlösa i då de upplevde att de inte fick det stöd och den hjälp de behövde från det svenska samhället. / This bachelor thesis aims to investigate a few parents' experiences of the parental abduction of their children and how they experience support and help from society. Previous research indicates that left-behind parents experience emotional stress and that the abduction of their children can be traumatic. Parts of the existing research focouses on risk factors and shows that parental abductions often occur in connection to a child-custody case, and with threats from the other parent. The abductions affect the left-behind parents' economic well-being. Research about parental support and authority responses also indicates that support needs to be extended and improve. This research was conducted in international contexts and related to authorities in the English-speaking world. Because of the increasing cases of parental abduction in Sweden, and that little research has been conducted about the left-behind parents' experinces in Sweden, there is a reason to investigate this in this bachelor thesis. Interviews have been carried out with five parents whose children have been abducted by the other parent to another country. The theoretical framework of the study is Aaron Antonovsky's theory Sense of Coherence (SOC). The analysis suggests that the parents experienced that the abduction of their children was a life crisis. The majority of the parents had seen alarming signs, and gotten threats from the other parent before the abduction. These findings confirmed previous research. The parents experienced feelings of guilt related to the alarming signs. The parents also felt powerless and stated that the Swedish authoritys, and society, did not do enough to help them.

No description available.

This qualitative interview study examines the shared and discrepant experiences that nine professionals, three from each field of psychiatry, social service, and housing have from working with people with hoarding disorder, and their view on help. The main difficulty when working with hoarding disorder is described as lack of insight and understanding of the severity and consequences of the disorder among people with the disability. Professionals highlight the importance of proper diagnosis and cooperation among disciplinary teams working with hoarding disorder. Approaches differ regarding the issue of how to best help a person with hoarding disorder, especially as the emphasis of autonomy becomes more prevalent. The landlords who were interviewed expressed the hoarders’ need of help from the society, whereas the social service interviewees accentuated voluntariness and motivation as a favorable long-term management. The psychiatry interviewees stressed that coercive measures are devastating, but sometimes necessary. The opinion that the view of normality in the context of hoarding needs to be questioned, was shared by the interviewees from all the three fields. In conclusion, the professionals describe their work with hoarding behavior as complex and emphasize the need for more knowledge concerning this subject. Empowerment theory is applied in the study.

Denna studie syftade att öka kunskap om självstigma och attityder till att söka psykologisk hjälp bland svenska sjuksköterskestudenter, med anledningen av de höga sjukskrivningstalen bland sjuksköterskor samt den pågående COVID-19 pandemin och dess medföljande negativa konsekvenser på psykisk hälsa. Studien fokuserade på sambandet mellan självstigma och attityder, samt hur de påverkas av ålder, tidigare erfarenheter av psykologisk hjälp och utbildningen. Data insamlades med självskattningsformulären Self-Stigma of Seeking Psychological Help Scale och Mental Help Seeking Attitudes Scale, som besvarades av 171 sjuksköterskestudenter vid Linnéuniversitet, Växjö. Studien visade att personer med lägre självstigma hade mer positiv attityd till hjälpsökande beteende, samt att tidigare erfarenhet av psykologisk hjälp varierade signifikant med nivå av självstigma, men inte med attityd till hjälpsökande beteende. Varken ålder eller utbildningsnivå var signifikant. Studiens resultat poängterade självstigmas betydelse i utformning av stödjande insatser för att främja hjälpsökande beteende, och behovet av fler studier inom området. / This study aimed to increase knowledge about self-stigma and attitudes to seeking psychological help among Swedish nursing students, due to the high sick leave rates among nurses and the ongoing COVID-19 pandemic and its accompanying negative consequences on mental health. The study focused on the relationship between self-stigma and attitudes, as well as how they are influenced by age, previous experiences of psychological help and education. Data were collected with the self-assessment forms Self-Stigma of Seeking Psychological Help Scale and Mental Help Seeking Attitudes Scale, which were answered by 171 nursing students at Linnaeus University, Växjö. The study showed that people with lower self-stigma had a more positive attitude towards help-seeking behavior, and that previous experience of psychological help varied significantly with the level of self-stigma, but not with an attitude towards help-seeking behavior. Neither age nor level of education were significant. The results of the study emphasized the importance of self-stigma in the design of supportive efforts to promote help-seeking behavior, and the need for more studies in the field.

Vi frågar oss vad samhället gör idag för att hjälpa de individer som vill leva ett liv utan kriminalitet oavsett ålder. Studiens syfte var att undersöka och analysera skillnader i stöd och hjälp som kan erbjudas till individer i olika åldrar. Dem som vill återintegreras i samhället utan kriminalitet. Vi tar i studien upp framgångsrika koncept, individanpassning av stöd och hjälp samt utvecklingsmöjligheter. Med hjälp av resultatet från de semistrukturerade intervjuer som genomfördes. Sex socialarbetare som alla besitter olika kunskap och yrkeserfarenhet inom socialt arbete deltog i intervjuerna. Samtliga arbetar med individer i olika åldrar som begått kriminella handlingar.   Resultatet analyserades med hjälp av KAIMeR-teorins begrepp kontext, aktörer, insatser, resultat samt mekanismer. Begreppen ligger till grund för den tematiska analysens definierade och namngivna teman.   Det som påvisades i studien var att det förekom skillnader i erbjudet stöd och hjälp till individer i olika åldrar, som vill lämna ett liv i kriminalitet. Återkommande i studien uttalade socialarbetarna behovet relationsskapande och motivering för att hjälpa individerna. Samt att individerna de möter i arbetet är det viktigaste. Något som även belystes i empirin var verksamheternas förutsättningar och vikten av samverkan. Studiens slutsatser visade att det fanns skillnader i individanpassat stöd och hjälp med hänsyn till ålder. Relationsskapande, samverkan och motivationsarbete visade sig vara ett framgångsrikt koncept för de yrkesverksamma i arbetet med individer som vill lämna ett liv med kriminalitet. Ytterligare en slutsats visade på de kontextuella villkorens påverkan i arbetet och att förutsättningarna inom de olika verksamheterna behöver förändras. Därmed möjliggörs den individanpassning som behövs i arbetet.

Duolingo is today the most popular app when it comes to language learning. Gamification plays a major role in increasing the motivation of Duolingo's users. Duolingo has a strong graphic identity that has been developed over the past ten years and in this paper, I investigate how they with the help of colour and shape that help the gamification elements to strengthen the motivation of the user. Because there are so many different gamification elements in Duolingo, it is the "skill-tree" and the app's front page that are the focus of the analysis. The results show that Duolingo has a very well thought out design that is simple but powerful with a lot of symbolism that originates from ancient cultures where the symbolism from both icons and colours has wide meanings and can be decoded by people from many different cultures and backgrounds.

Uppsatsens syfte är att genom familjehemsföräldrars berättelser få en ökad kunskap och fördjupad förståelse för hur eftervården tillämpas i praktiken gällande ungdomar i åldern 18 - 23 år som varit placerade i familjehem. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ forskningsansats använts och det empiriska materialet har framtagits genom kvalitativa intervjuer. Inom studien genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med totalt åtta familjehemsföräldrar. Under intervjuerna var temaområden vägledande: familjehemsföräldrars bild av dagens "stöd och hjälp efter avslutad  placering”/ eftervård, familjehemsföräldrars upplevelse av ungdomarnas behov av eftervård, samt familjehemsföräldrars syn på sin funktion i eftervården. Utifrån Meads symboliska interaktionism samt Bowlbys anknytingsteori analyserades det empiriska materialet. Resultatet visar att familjehemsföräldrarna ser behovet av ett långvarigt stöd för denna målgrupp, men anser att det som idag finns inte kan kallas eftervård. Vår slutsats är att det finns stora brister i eftervården för ungdomar som har varit placerade i familjehem, samt att insatser som finns inte är funktionellt utformade för denna målgrupp. För att detta ska kunna förändras krävs att ungdomarnas och familjehemsföräldrarnas behov i eftervården blir synliga. Familjehemsföräldrars uppdrag i eftervården behöver även utvecklas och förstärkas. / The purpose of the essay is to gain an increased knowledge and in-depth understanding of the use of aftercare in the practice of adolescents aged 18 - 23, who have been placed in a family home, through foster parents stories. To achieve the aim of the study, a qualitative research approach has been used and the empirical material has been developed through qualitative interviews. The study was conducted by six semistructured interviews of eight foster parents in total. During the interviews, thematic areas were indicative: foster parents view of “support and help after leaving care” a.k.a. aftercare, foster parents perception of adolescent need for aftercare and the foster parents view of their function in the aftercare. The empirin was analyzed based on concepts within Mead´s symbolic interactionism and Bowly´s theory of attachment. The result shows that foster parents see the need for a long term support for this target group, but believes that the existing support after leaving care cannot be called aftercare. Our conclusion is that there are major shortcomings in the aftercare of adolescents who have been placed in foster families, and that efforts that are available are not functionally designed for this target group. In order for this to change, it is necessary that the adolescents and foster parents needs of the aftercare are highlighted. The foster parents assignments in the aftercare need also to be developed and strengthened.

Syftet med studien var att undersöka unga vuxna somaliers uppfattningar om psykisk ohälsa och hur de ser på att söka stöd och hjälp från omgivningen. Metoden som har använts är kvalitativ metod och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Studiens intervjupersoner var unga vuxna med somalisk bakgrund vilka var mellan 19 till 29 år varav tre var kvinnor och tre var män. Studiens analys gjordes med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet av studien visar att unga vuxna somaliers uppfattning om psykisk ohälsa ser olika ut och att det är ett svårdefinierat begrepp. Unga vuxna somalier upplever även att det inte går att prata öppet om psykisk ohälsa med omgivningen, särskilt bland familjen. Uppfattning om stöd och hjälp är att det undviks, religionen har även stor betydelse och samtidigt finns det kunskapsbrist gällande var de kan söka hjälp och stöd för psykiska besvär. / The purpose of the study was to explore Somali young adults’ perception of mental illness and how they look on seeking support and help from people in the surrounding environment. The method that has been used is a qualitative method using semi-structured interviews. The participants in the interviews were young adults with a Somali ethnic background. There were three men and women and their ages vary between 19 to 29 years old. The analysis was done using a qualitative manifest content analysis. The result of the study shows that young adults Somalis’ perception of mental illness looked different and difficult to define. Young adult Somalis also feel that it is not possible to talk openly about mental illness with people in their surroundings, especially with members of the family. Their perception of support and help is that it is avoided, religion plays a major role among it and there is a lack of knowledge regarding where they can seek help and support for mental illness.