Abstract Denna uppsats ska utgå från den generella problematiken och komplexiteten om ansvarsfördelningen mellan stat och familj när det gäller barnets bästa. Mer specifikt vill jag närmare titta på vad som kan hända när denna fråga ställs på sin spets: i detta fall när barn befinner sig i någon form av krissituation och frågan om ett offentligt ingripande av något slag aktualiseras. Frågor om vad som är barnets bästa uppstår i sådana fall och den myndighet som har ansvar för att avgöra detta är Socialtjänsten. Socialtjänstens arbete handlar också om att undersöka om barnet får sina behov tillgodosedda i hemmamiljön. Utgångsläget skall vara att familjen ska kunna lösa sina problem på egen hand, men om det bedöms nödvändigt ska samhället ingripa. Här kan frågan om ett omhändertagande av barn vara aktuell. Med utgångspunkt i frågan om ansvarsfördelningen mellan det offentliga och familjen när det gäller barnets bästa, är syftet med min uppsats att undersöka hur en offentlig myndighet på lokal nivå agerar när det kommer till deras kännedom att ett barn far illa och behöver hjälp. Jag vill få en bild av och exempel på hur samhällets ansvar för barnets bästa kan tillgodoses. Det kan dock inte vara helt problemfritt med att veta vad barnets bästa är samt hur man ska gå tillväga för att på ett tillfredsställande sätt kunna tillgodose barnets behov. Undersökningen berör också utvecklingen på en nationell nivå när det gäller förskjutningar i ansvarsfördelningen mellan det privata och det offentliga. Följande behandlar jag i denna uppsats: - Vilka olika typer av fall hamnar på myndighetens bord? - Hur hanteras dessa fall?

<p>Abstract</p><p>Denna uppsats ska utgå från den generella problematiken och komplexiteten om ansvarsfördelningen mellan stat och familj när det gäller barnets bästa. Mer specifikt vill jag närmare titta på vad som kan hända när denna fråga ställs på sin spets: i detta fall när barn befinner sig i någon form av krissituation och frågan om ett offentligt ingripande av något slag aktualiseras. Frågor om vad som är barnets bästa uppstår i sådana fall och den myndighet som har ansvar för att avgöra detta är Socialtjänsten. Socialtjänstens arbete handlar också om att undersöka om barnet får sina behov tillgodosedda i hemmamiljön. Utgångsläget skall vara att familjen ska kunna lösa sina problem på egen hand, men om det bedöms nödvändigt ska samhället ingripa. Här kan frågan om ett omhändertagande av barn vara aktuell.</p><p>Med utgångspunkt i frågan om ansvarsfördelningen mellan det offentliga och familjen när det gäller barnets bästa, är syftet med min uppsats att undersöka hur en offentlig myndighet på lokal nivå agerar när det kommer till deras kännedom att ett barn far illa och behöver hjälp. Jag vill få en bild av och exempel på hur samhällets ansvar för barnets bästa kan tillgodoses. Det kan dock inte vara helt problemfritt med att veta vad barnets bästa är samt hur man ska gå tillväga för att på ett tillfredsställande sätt kunna tillgodose barnets behov. Undersökningen berör också utvecklingen på en nationell nivå när det gäller förskjutningar i ansvarsfördelningen mellan det privata och det offentliga. Följande behandlar jag i denna uppsats:</p><p>- Vilka olika typer av fall hamnar på myndighetens bord?</p><p>- Hur hanteras dessa fall?</p>

Sweden is traditionally one of the European countries with the highest number of asylum seekers. The Migration Board is the authority responsible for investigation of asylum cases. Moreover it is responsible for taking care of refugees while they await their decision. The refugees come in contact also with other actors within the Swedish society. Considering the refugees’ difficult situation, it is important that they are received in a dignified manner and met with kind treatment. Is our society good at doing so? This is the object of investigation in this study. It answers the following questions: i) What do refugees need in order to cope with all the difficulties related to being a refugee? ii) In the refugees’ own opinion, what kind of help and support does the Swedish society offer them? iii) In the refugees’ opinion, what effect do the society’s actions have? The study makes use of a theory about the refugee crisis with its development through losses in different categories. In order to answer the research questions eight asylum seekers, living in a camp in Sweden, were interviewed. The result of analyses showed that the participants’ opinions about the Swedish society were generally positive despite having mostly bad experiences with the clerks at the Migration Board. The Swedes acted, in the refugees’ opinion, as kind people, willing to help. They seemed to sympathize with refugees and understand their situation. The result of the study agrees with former research and theories about the refugee crisis. Swedish lessons were the most effective aid from the society. The residence permit was the most desired help which the refugees wanted to have from the Swedish society.

Studier inom sociologi och Total Quality Management (TQM) har visat att anställda som är tillfredsställda i arbetet är mer motiverade att göra ett bra jobb, har god arbetsmoral och arbetar mer effektivt än de som inte är tillfredsställda. Syftet med denna kvantitativt inriktade uppsats var att finna huruvida klassposition på arbetsmarkanden, förtroende för ledningen och möjligheten att få hjälp av sina arbetskamrater är faktorer som förklarar sannolikheten att vara mycket tillfredsställd i sitt arbete. Klassposition definierades enligt klasschemat ”Erikson, Goldthorpe och Portocarero” (EGP) där de som har en tjänsterelation betraktades som högre tjänstemän och mellantjänstemän, de som hade ett blandat kontrakt sågs som lägre tjänstemän och att de som hade ett arbetskontrakt definierades som okvalificerade och kvalificerade arbetare.  En logistisk regression genomfördes på det amerikanska datamaterialet General Social Survey (GSS) från år 2010. 2044 individer ingick i datamaterialet varav 916 av dessa ingick i analyserna till följd av ett bortfall på 55 %. Resultaten från denna analys visade att det inte går att statistiskt säkerställa att klassposition har en inverkan på arbetstillfredsställelse, däremot är sannolikheten att vara mycket tillfredsställd i sitt arbete högre bland de individer som har mycket förtroende för sin ledning och de som instämmer att de i mycket hög grad kan få hjälp av sina arbetskamrater. Ytterligare faktorer som visade sig ha en inverkan på arbetstillfredsställelsen är ålder, inkomst och graden av autonomi i individens yrkesutövning.  Att nå kunskap om hur relationer till arbetstillfredsställelse ser ut, kan ses som en grundförutsättning för att det ska gå att utföra förändringar i arbetsmiljön med syfte att höja de anställdas trivsel.

<p>Sweden is traditionally one of the European countries with the highest number of asylum seekers. The Migration Board is the authority responsible for investigation of asylum cases. Moreover it is responsible for taking care of refugees while they await their decision. The refugees come in contact also with other actors within the Swedish society. Considering the refugees’ difficult situation, it is important that they are received in a dignified manner and met with kind treatment. Is our society good at doing so? This is the object of investigation in this study. It answers the following questions:</p><p>i) What do refugees need in order to cope with all the difficulties related to being a refugee? ii) In the refugees’ own opinion, what kind of help and support does the Swedish society offer them?</p><p>iii) In the refugees’ opinion, what effect do the society’s actions have?</p><p>The study makes use of a theory about the refugee crisis with its development through losses in different categories. In order to answer the research questions eight asylum seekers, living in a camp in Sweden, were interviewed.</p><p>The result of analyses showed that the participants’ opinions about the Swedish society were generally positive despite having mostly bad experiences with the clerks at the Migration Board. The Swedes acted, in the refugees’ opinion, as kind people, willing to help. They seemed to sympathize with refugees and understand their situation. The result of the study agrees with former research and theories about the refugee crisis. Swedish lessons were the most effective aid from the society. The residence permit was the most desired help which the refugees wanted to have from the Swedish society.</p>

Internet har under de senaste åren blivit allt större och mer företag har tagit steget att skapa sig en Internet närvaro. Internet skapar nu ett tillfälle även för de mindre företagen att marknadsföra sig på samma nivå som de stora. Denna studie har undersökt de möjligheter som Internet idag erbjuder de mindre företagen. I sju veckors tid följdes en mindre företagare som försökte skapa en Internetnärvaro för sitt företag. Till sin hjälp har företagaren haft en steg metod som tagits fram specifikt för denna studie. Denna stege har använts för att ge företagaren olika mängder hjälp när företagaren fastnat. Vissa av stegen har även haft en simulerad prislapp. Genom att observera Företagarens försök att ta sitt företag ut på Internet har möjligheterna som Internet idag erbjuder mindre företag undersökts. Denna studie har visat att den studerade företagaren valde att utföra största delen av arbetet själv både vad gäller sökande och implementering av olika tjänster och program. Till viss del behövdes hjälp av vänner som användes när företagaren fastnat helt i processen för att skapa en närvaro på Internet.

ABSTRAKT Bakgrund: Självskadebeteende är ett svårdefinierat och svårt problem att handskas med eftersom det oftast sker i hemlighet med en stor känsla av skam och skuld. Mörkertalet är stort och det är en känslig och svårbehandlad grupp, och denna grupp av människor har svårt att söka hjälp. Det finns en tydlig korrelation mellan självskadebeteende och suicidförsök. För att försöka få dessa personer att söka hjälp och minska risken för suicid måste det uppdagas varför dessa personer tvekar till att söka hjälp.   Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva varför personer med självskadebeteende tvekar till att söka hjälp.   Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt av 8 vetenskapliga artiklar med kvalitativa data. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats genom kvalitativ innehållsanalys för att slutligen sammanställas. Databaser som användes var CINAHL, PubMed och PsycINFO.   Resultat: 5 kategorier identifierades: ”Vad är vitsen egentligen?”, “Vissa ser på en som att man vore ett monster”, “Jag vet inte vad jag ska göra eller vart jag ska vända mig”, “Jag skadade mig själv allvarligt med flit idag och nu skäms jag över det” och “Så länge det är under min kontroll är det lugnt”.   Konklusion: När personer med självskadebeteende söker hjälp och får ett negativt bemötande leder det till att deras rädsla att bli dömd bekräftas och känslorna av skuld och skam förstärks. Negativa erfarenheter av att söka vård leder till att hjälp inte söks i framtiden. För personerna som vill söka vård blir det inte lättare när vårdsystemet inte är tydligt med hur personen ska söka hjälp. / ABSTRACT History: Deliberate self-harm is a hard to define phenomena that is hard to deal with because it is often done in secret and with a great feeling of shame and guilt. These patients are hard to treat due to the sensitive nature of the subject and that is why there is a large number of unreported cases. There is a clear correlation between deliberate self-harm and suicide attempts. In order to facilitate help seeking in people who self-harm we need to find out why this group of people don’t seek help in the first place so that further suicide attempts are prevented.   Aim: The aim is to describe the hesitation to why people who self-harm does not seek help.   Method: This study is a qualitative literature review of 8 articles. The data was analyzed inspired by content analysis. The databases used were CINAHL, PubMed and PsycINFO.   Results: 5 categories were identified: “Really, what’s the point?”, “Some people look at you like you are some kind of monster”, “I don’t know what to do or where to turn”, “I hurt myself severely on purpose today and now I feel bad about it” and “As long as it’s under my control I’m fine”.   Conclusion: When people who self-harm seek professional help are met with a poor attitude by staff, their fear of being judged is confirmed and their sense of shame and guilt increases. A negative experience when seeking help may lead to a reluctance for future help-seeking. An unclear process on how to seek help is an obstacle for people trying to receive treatment.

Sedan början av 1980-talet har Sverige haft Europas största flyktinginvandring per capita. Den ökade invandringen har lett till stor inverkan på den svenska skolan. I varje skola och varje klass sitter några som har utländsk bakgrund och ett annat modersmål än svenska. Därför krävs ändrade förutsättningar i klasserna. Läraren, skolpolitiker och skolledaren behöver diskutera djupare och förbereda nya undervisningsmetoder, förhållningssätt, lämplig pedagogik etc. Det kräver ett tydliggörande av vilka faktorer som är betydelsefulla i språkinlärningen av andraspråkselever och hur lärarna kan anpassa sin undervisning till elevens behov och svårigheter. I denna uppsats granskas problemen för andraspråkselever i undervisningen av biologiämnet på gymnasieskolan. Genom en enkätundersökning lyfts problem och hinder som både lärare och andraspråkselever står inför i undervisningen av biologi-/naturkunskapsämnet. En gynnsam relation med elever, anpassade undervisningmetoder och kravet på ett bedömningssystem som inte bara är baserat på svenska språket, är sådan professionell hjälp som påverkar andraspråkselevers studieframgång. Elevernas svårigheter i biologi-/naturkunskapsämnet, vilket är ett begreppsbaserat ämne, visar hur språkförståelse påverkar elevernas prestation och frånvaro. Biologiämnet innebär både praktiska undersökningar och en teoretisk del. Analysen av resultatet i de två delarna och av resultaten i fråga om elevernas delaktighet, visar att brister i språket begränsar deras studieframgång och ökar andraspråkselevers frånvaro. Dessutom visar analysen att praktiska undersökningar och ett väl planerat grupparbete kan motivera andraspråkselever i utvecklingen av kunskaper och förbättring i skolresultat. Därtill spelar en trygg miljö i skolan och klassrummet en stor roll för att höja intresse och motivation hos andraspråkselever inför vidare studier samt ger en minskning i långvarig frånvaro. Andraspråkselevers framtid, kultur och kunskap är knutna till framtiden för Sverige, och deras aktiviteter kan senare ha både positiv och negativ påverkan på samhället. Brist i språkkunskap utestänger människor med utländsk bakgrund från den svenska arbetsmarknaden. Svårigheten att komma in på arbetsmarknaden leder till att deras barn presterar sämre i skolan och får därmed svårt att komma in på arbetsmarknaden senare. Med hjälp av högre utbildning och utveckling av deras tankar, insikter och kunskaper kan vi skapa ett bättre samhälle, med en blandning av olika kulturer.

Unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) är en grupp som fått alltmer uppmärksamhet i Sverige och Europa. Att unga vuxna är utan sysselsättning kan få konsekvenser både för samhället med höga kostnader men även för den unga själv i form av psykiskt och socialt lidande. Tidigare forskning visar på att unga som varken arbetar eller studerar är en heterogen grupp med individuella behov, samt att psykisk ohälsa är vanligt förekommande inom målgruppen. Denna studie syftar till att undersöka vad unga vuxna med erfarenhet av att vara UVAS samt professionella som arbetar med UVAS anser är orsak till att bli UVAS, hinder till hjälp för att ta sig ur sin situation och psykiska ohälsa samt förslag på hur fler UVAS kan få hjälp. Studien har utförts genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. De intervjuade är sju professionella som på något sätt arbetar med UVAS samt tre unga med erfarenhet att vara UVAS. Studien utgår från ett systemteoretiskt perspektiv och Bronfenbrenners ekologiska modell. Resultatet har analyserats genom tematisk analys. Resultaten visar att UVAS-gruppen är heterogen och att orsaker till att bli en UVAS varierar och att flera orsaker kan påverka- och förstärka varandra. Orsaker som framkommer är bland annat svårigheter i skolan, oroliga hemförhållanden samt psykisk ohälsa. Hinder för UVAS att få hjälp finns enligt studiens empiri på både strukturell- och individuell nivå. Exempel på hinder som framkommer är långa väntetider inom psykiatrin, att det inom skolan saknas resurser för individanpassat stöd, stigmatisering av psykisk ohälsa samt en social ångest som gör det svårt för UVAS att ta sig utanför hemmet. Förslag som finns för att fler UVAS ska få hjälp att ta sig ur sin situation och psykiska ohälsa är bland annat förbättrad samverkan mellan myndigheter och verksamheter, individuellt anpassat stöd, alternativa undervisningssätt i skolan samt fler lättillgängliga hälsovårdstjänster. / Young people not in education, employment or training (NEET, which is comparable with UVAS in swedish) is a group which has received more and more attention in Sweden and Europe. Young people who neither work or study is a problem both on society level with high costs for the society as well as on an individual level in form of poor mental health and social suffering. Previous research shows that NEET is a heterogeneous group with individual needs, and that poor mental health is common in the group. This study aims to investigate what young adults with experience of being NEETs as well as professionals who work with NEETs consider to be the reason of becoming NEET, barriers to get help to get out of their situation and poor mental health and suggestions on how more NEETs can get access to help. The study has been conducted through a qualitative method with semi-structured interviews. The respondents are seven professionals who work with NEETs and three young people with experience of being NEET. The study is based on a system theoretical perspective and Bronfenbrenner's ecological model. The results have been analyzed through thematic analysis. The result shows that NEET is a heterogeneous group and that causes of becoming NEET vary and can affect each other. Causes that emerge include difficulties in school, troubled home conditions and poor mental health. Example of barriers that emerge are long queues to get help from the psychiatry, lack of resources in schools for individualized support, stigmatization of poor mental health and social anxiety. Suggestions to help more NEET to get out of their situation and poor mental health includes improved collaboration between authorities and welfare services, individually adapted support, alternative teaching methods in the school and more accessible health care services.

Hur vi pratar och skriver konstituerar våra kunskaper och verklighetsuppfattningar och därmed kan en inte betrakta mänsklig kommunikation som en neutral handling. Språket utgör ett redskap som vidmakthåller ability privilege, sociala relationer och maktstrukturer. Många gånger är detta något som inte belyses i forskning inom Sverige och inom Sveriges rådande socialpolitik. Hur och utifrån vilka sammanhang rådande politiken väljer att belysa ett visst fenomen formar dock människors uppfattningar och förhållningssätt till fenomenet. Målet med detta arbete är att studera hur individer med normbrytande funktioner kan representeras på kommuners webbsajter. Främsta fokuseringen i arbetet är att tydliggöra vilka begrepp, perspektiv och kontexter kommunerna representerar normbrytande funktioner utifrån. Detta kommer att göras utifrån en belysning av förhållandet mellan skriftligt språk och samhälle. Studien har även i syfte att framhäva om normativa verklighetsuppfattningar och kunskapsbildningar används och framhävs i kommunernas skriftliga information om individer med normbrytande funktioner. I studien har fyra kommuner inom Skåne valts ut och utefter deras material har länkar med relevans för normbrytande funktioner och detta arbete valts ut. Blicken i detta arbete vilar på able som teori och på diskurs som teori, en blick som används för att kunna få en förståelse över normativa mönster, strukturer och historiska-och sociala konstruktioner i representationer av normbrytande funktioner. Många gånger kan konstruktioner av beteende och handlingsmönster m.m., genom diskurser upplevas som något självklart och absolut. Genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys kommer data i detta arbete analyseras utifrån Faircloughs tredimensionella modell i syfte om att kunna identifiera diskurser som utgör en konstituerande funktion i bildningen och reproduceringen av ojämlika maktförhållanden. Utifrån analysens resultat framgick det att representationer av individer med normbrytande funktioner övergripande gånger gjordes med begreppet “funktionsnedsättning” och utifrån en medicinsk förståelse för normbrytande funktioner. Vid enstaka tillfällen kan en se representationsformer av kommuner som grundar sig i en individ och omgivnings kontext. Individen blir i materialet konstruerad till ett objekt med problem, svårigheter som är i behov av stöd och hjälp för att klara av sitt vardagsliv och roll i samhället. I materialet framgick ett tydligt fokus på individens funktioner och vid enstaka gånger ålder medan kön och etnicitet inte belystes i texten. Beskrivningar av normbrytande funktioner vilar övergripande gånger på ett karaktäristiskt tänkt för able och dess normativa förväntningar på beteende mönster och funktionella funktioner. / How we speak and write constitutes our knowledge and perceptions of reality and because of this, human communication cannot be understood as a neutral act. Even though language is a tool that maintains ability privileges, social relationships and power structures, language is continued to stay in the shadow in Swedish research and within Sweden's current social policy. How and from what context prevailing policies choose to highlight a particular phenomenon, however, shape people's perceptions and approaches to the phenomenon. The aim of this work is to study how individuals that live with functions that do not classify as a norm can be represented on municipalities’ public websites. The main focus of the work is to clarify what concepts, perspectives and contexts the municipalities represent individuals that lives with functions that doesn't classified as a norm, from. This will be based on an explanation of the relationship between written language and society. The study also aims to emphasize how normative perceptions of reality and knowledge images are used and highlighted in the municipalities written information about individuals with functions that doesn't classified as a norm. For this study, websites with information about individuals with functions that doesn't classified as a norm and with relevance to this study, were selected from four municipalities in the county of Skåne. The look of this work rests on able as theory and discourse as theory, a glance used to gain an understanding of normative patterns, structures and historical and social constructions in representations of functions that doesn't classified as a norm. Many times, constructions of behavior and action patterns, etc., through discourses, are perceived as something clear and absolute. Through Norman Fairclough's critical discourse analysis, the data in this work will be analyzed based on Fairclough's three-dimensional model in order to identify discourses that constitute a constituent function in the formation and reproduction of unequal power relationships. Based on the results of the analysis, it was found that representations of individuals with norm breaking functions were repeatedly made with the term “disability” and based on a medical understanding of norm breaking functions. On occasional occasions one can see forms of representation of municipalities and cities based on an individual and surrounding context. The individual are being constructed as an object with problems, difficulties that are in need of support and help to cope with their daily life and role in society. The material showed a clear focus on the individual's functions and at times of age, while gender and ethnicity are not highlighted in the text. Descriptions of norm breaking features do at all times rest in a characteristic thinking of the able and its normative expectations of behavior patterns and functional functions.