The aim of the present study is to examine a self-help group on facebook for people with social phobia as to organization and content, but also to analyze how its function is related to the characteristics of traditional self-help groups. The study is based on a qualitative case study design in the context of internet research and it consists of two parts: a document analysis and an interview study. The empirical material is based on documents about how the group is presented online and the interviews are conducted with people active in a closed support group on facebook for people with social phobia. By means of analytical concepts from previous research on traditional self-help groups it seems likely that self-help online also can be characterized by mutual aid and experiential knowledge. However, as self-help online is not limited as to geographical or cultural aspects, it opens up a chance to receive help and support for people who experience social phobia in countries where social phobia is not an acknowledged phenomen. It is interesting to note that the findings seem to suggest that the size of the group does not play a particular role in the participants' sense of trust and experience of intimacy. The study overall suggests that self-help online can have a function of both compensation and complement to the ordinary health care system as well as to traditional self-help groups. Key concepts: self-help, mutual aid, experiential knowledge, social phobia / Syftet med studien är att undersöka självhjälp på facebook för personer med social fobi med avseende på organisation och innehåll samt analysera hur fenomenet förhåller sig till traditionell självhjälp.  Det är en kvalitativ studie som består av två delar, en dokumentanalys och intervjuanalys. Forskningsdesignen utgörs av en fallstudie i kontexten e-forskning. Det empiriska materialet består av en textanalys av hur gruppen presenteras online samt av intervjuer med personer som är aktiva i en sluten stödgrupp på facebook för personer med social fobi. Med hjälp av analytiska begrepp som tidigare forskning om traditionella självhjälpsgrupper genererat så kan konstateras att självhjälp på facebook också kännetecknas av ömsesidig hjälp och erfarenhetsbaserad kunskap. Det framkommer dock till skillnad från självhjälp face to face att självhjälp online inte är begränsad utifrån geografiska eller kulturella aspekter. Det innebär att personer som upplever social fobi trots att social fobi inte är ett accepterat fenomen/tillstånd i det land där personen bor kan finna både stöd och hjälp genom självhjälpsgruppen på facebook. Anmärkningsvärt är att storleken på gruppen inte verkar spela någon roll när det gäller deltagarnas känsla av tillit och upplevelse av intimitet. Självhjälp på nätet som studien visar har funktionen av både ersättning och komplement till hälso- och sjukvårdssystemet samt till traditionella självhjälpsgrupper.   Nyckelbegrepp: självhjälpsgrupp, ömsesidig hjälp, erfarenhetsbaserad kunskap, social fobi, facebook.

Tidigare har ämnet genus inte varit lika omdiskuterat som nu i vårt Svenska samhälle. Under de tio senaste åren har det också blivit fler barn i Sverige som tar del av förskolans verksamhet. Forskning och litteratur visar att pedagoger i förskolan bemöter pojkar och flickor olika utifrån ett omedvetet bemötande som grundar sig i förväntningar på hur flickor och pojkar ska vara. Syftet med observationsstudie är att undersöka pedagogers bemötande av pojkar och flickor i tamburen på en förskola. För att uppfylla vårt syfte observerade vi pedagogers bemötande på två avdelningar med videoinspelningar vid av och påklädnadssituationer. Därefter jämfördes pedagogernas bemötande av pojkarna och flickorna på respektive avdelning. Sedan jämfördes avdelningarnas resultat med varandra. Resultaten i vår studie visade att pojkarna och flickorna inte blev bemötta på samma sätt av pedagogerna vid av och påklädnadssituationer av ytterkläder. Det visades istället att pedagogerna bemötte pojkarna och flickorna olika i tamburen på förskolan.

ADHD kvarstår under hela livslängden, och det finns kända försämringar i samband med vuxen ADHD. De krav och förväntningar som finns i samhället idag kan vara svåra för individen med ADHD att hantera med tanke på diagnosens kognitiva svårigheter. Rollen som förälder kan upplevas överväldigande men kan med rätt stöd bli hanterbar och kännas meningsfull. Det behövs en ökad förståelse av ADHD-relaterade funktionshinder i föräldrarollen, detta eftersom att barn av vuxna med ADHD också sannolikt kommer att ha ADHD. Detta arbete undersöker hur föräldrar med ADHD påverkas av omgivningens syn på ADHD och föräldraskap, vika hinder och möjligheter individen möter i sin roll som förälder samt hur individen har arbetat fram lämpliga copingstrategier. Studien bygger på fyra kvalitativa intervjuer med vuxna med diagnosen ADHD som även har barn med samma diagnos. Resultatet visar att omgivningens okunskap och bristande förståelse om ADHD har betydande inverkan på individernas liv. De närståendes oförståelse leder till att föräldrarna blir undvikande och inte delar med sig av barnen lika mycket och okunskapen från professionella innebär en ständig känsla av att inte bli tagen på allvar och inte bli lyssnad på. Undersökningen visar även att nya metoder efterfrågas av individerna då de anser att de metoder som idag används inte är anpassade efter de svårigheter som ADHD kan innebära. / ADHD persists throughout life, and there are known impairments associated with adult ADHD. The requirements and expectations in society today can be difficult for the individual with ADHD to deal with due to the cognitive difficulties of the diagnosis. The parenting role can be experienced as overwhelming but with the right support it can be managed and become meaningful. Since children to adults with ADHD most likely also will have ADHD there is a need for increased understanding of ADHD-related disabilities in the parenting role. This study examines how parents with ADHD are affected by the environment's view of ADHD and parenthood, what obstacles and opportunities the individual faces in his role as parent and how the individual has worked out suitable coping strategies. The study is based on four qualitative interviews with adults diagnosed with ADHD who also have children with the same diagnosis. The result shows that the environment's ignorance and lack of understanding about ADHD has a significant impact on the lives of the individuals. The lack of understanding from close relatives leads to avoidance of the parents and they do not share the children as much and the ignorance of professionals implies a constant feeling of not being taken seriously and not be listened to. The study also shows that new methods are requested by the individuals because they consider that the methods currently used are not adapted to the difficulties ADHD may imply.

Den här kvalitativa studien grundas i intervjuer från socialsekreterare som arbetar inom stöd och skydd mot våld i nära relationer. Syftet med studien är att undersöka de sociala sekreterarnas perspektiv på de negativa konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor. Undersökningen handlar också om socialsekreterarnas upplevelser om vilket stöd våldsutsatta kvinnor är i behov. Resultatet som framkommer visar att kvinnor utsätts för olika former av våld som fysiskt, sexuellt eller psykiskt där inkluderas också den ekonomiska våldsutsattheten. Resultatet visar också att de våldsutsatta kvinnorna drabbas av både långsiktiga och kortsiktiga negativa konsekvenser. De kortsiktiga konsekvenserna kan handla om förlorad självkänsla, rädsla, ångest, oro och fysiska skador. De långsiktiga negativa konsekvenserna är trauma, depressioner, ångest, tvångstankar, dålig självtroende och förlorad tillit till andra människor. Resultatet pekar också på att de insatser som socialtjänsten erbjuder till de våldsutsatta kvinnorna inte är tillräckliga i jämförelse med det stöd och hjälp de är i behov av.

Denna forskningsstudie fokuserar på den praktiska hjälp som krävs för en lyckad karriärövergång. Med det som grund har det gjorts intervjuer med före detta spelare, föreningar, förbund och intresseorganisationer. Intervjuerna har svarat på vilken hjälp som erbjuds från föreningarna, förbundens och intresseorganisationerna. Vems ansvar  det ligger på att hjälpa spelaren, vad mer som kan göras för att underlätta denna karriärövergång i praktiken samt vilken extern hjälp som erbjuds från föreningarna. Avgräningarna gjordes till manliga idrottare inom fotboll och ishockey samt högsta nivån i respektive idrott.  Teorierna som applicerats på resultaten av intervjuerna är Pierre Bourdieus teori Klassbegreppen och det symboliska perspektivet.  Resultatet visar på att den praktiska hjälpen finns från föreningar och externa aktörer inom idrotterna. Dock behövs det göras mer från alla inblandade, även spelarna. I samband med detta måste även alla ta sin del av ansvaret för att ett hållbart arbete ska kunna etableras.

Syftet med denna undersökning var att försöka ta reda på olika pedagogers uppfattning om begreppet koncentrationssvårigheter. Vad begreppet betyder och vilka metoder/hanteringssätt som lämpar sig bäst för att hjälpa dessa barn. Syftet var även att ta reda på om man behandlar förskolebarn med koncentrationssvårigheter annorlunda än andra förskolebarn och om man behöver ta reda på orsaken till svårigheterna för att kunna hjälpa barnet. Två förskollärare och en specialpedagog har intervjuats, varav alla har erfarenheter av barn med koncentrations- svårigheter. Intervjuerna har kompletterats med 25 enkäter av olika pedagoger. Det visade sig att begreppet kan tolkas på många olika sätt och att det finns många olika hanteringssätt för att hjälpa dessa barn. Vuxna har en viktig roll i processen, som måste finnas till för barnet genom att hjälpa och stötta det på vägen. Dessa barn behandlas annorlunda än andra barn, men å andra sidan behandlas alla barn olika, utifrån sina egna förutsättningar och behov. Det är även viktigt att ta reda på vad svårigheter beror på för att kunna hjälpa barnet på bästa sätt. För vet man inte vad som är fel eller vad som orsaker svårigheterna, kan man inte hjälpa barnet på rätt sätt.

Undersökningens syfte var att ta reda på något om kopplingen mellan dyslexidiagnosen och den hjälp elever får. Vi sökte svar utifrån sex frågeställningar som berör om elever med dyslexidiagnos får mer och/eller annorlunda hjälp än de utan, om det är eleverna med de största läs- och skrivsvårigheterna som har diagnos,om hjälpen går till de elever som behöver den bäst och om föräldrars möjlighet att påverka. En enkätundersökning genomfördes bland 55 pedagoger i två olika kommuner och dessa jämfördes sedan med varandra. Resultatet visade att många pedagoger ansåg att dyslexidiagnosen var viktig. I den ena kommunen fick eleverna med diagnos mer hjälp än de utan. Däremot var det ingen skillnad på vilken typ av hjälp eleverna fick. Pedagogerna var överens om att föräldrarna kan påverka att en dyslexiutredning görs.

Small and medium-sized enterprises (SMEs) are big contributors to today’s business environment and the society as a whole, and their contributions are highly valued. Gazelle companies can be seen as the most successful SMEs and hence the interest to analyze them. Far from all companies succeed to maintain a profitable growth and recieve the Gazelle title sequential times. Due to this, this research aims to answer the question what differentiates sequential Gazelle companies from one time Gazelle companies. In Sweden, the Gazelle title is announced to companies who fulfill certain criteria, meaning that they are homogenous in many ways. However, there must be some differences since some succeed to maintain the title whereas others do not. By the following research question, this research intends to identify some of these differentiating attributes. Is there a difference between sequential Gazelle companies and one time Gazelle companies regarding the chosen firm attributes? Existing research show that one common factor behind maintained profitable growth is the ability to ask for help in fields where management competence is lacking. It is argued that this help can be in form of external professional business services and hence this research intends to answer this second research question: Do usage of external professional business services contribute to sequential Gazelle title? Since the ability to maintain profitable growth is discussed to depend on internal competence and knowledge, or lack thereof, Resource-Based Theory is found to be an appropriate explanation tool. This theory is supported by the Stages of Growth model to further explain the development of the firms. This research had a quantitative method where a survey was used to collect data. In order to accept/reject the formed hypotheses, the data was imported to SPSS where it was statistically tested in two separate logistic regressions. The results of this research statistically show that the mixture of the included firm attributes do differ between sequential Gazelle companies and one time Gazelle companies. However, the test proved nonsignificant when examining the usage of external professional services. This means that even though there were indications of high importance, one cannot statistically argue that usage of external professional business services leads to sequential Gazelle title.

Syftet med studien var att utifrån socialarbetares och kvinnors perspektiv belysa socialtjänstens arbete med hjälp och stöd till våldsutsatta kvinnor med missbruk. I uppsatsen har en kvalitativ metod använts för att genomföra fem intervjuer. Tre av respondenterna var socialarbetare och två respondenter var kvinnor med tidigare erfarenheter av våld och missbruk. Två teoretiska perspektiv, socialkonstruktivistisk utgångspunkt och feministisk teori, har använts för att tolka och analysera resultatet från intervjuerna. I resultatet framkommer att det är av stor vikt att synliggöra denna särskilt utsatta grupp och deras behov. Resultatet visar att socialarbetare upplever att det inte finns tillräcklig kunskap eller hjälp i form av strategier för att hjälpa dessa kvinnor. Det framkommer åsikter från kvinnorna att de upplevt bristfälligt stöd och bemötande från myndigheter samt omgivning. Det stöd som i dagsläget ges till dessa kvinnor har fokus på missbruk och saknar prioritet av våldsutsatthet och betonar individinriktat eget ansvar för situationen. / The purpose of this study was to, based on the social workers and women's perspective illustrate the work of the social service in state of help and support for the addicted women who have experienced violence. A qualitative method has been used to achieve five interviews and therefore the purpose of this study. Three of the respondents were social workers and two respondents were women who previous experienced violence and addiction. Two theoretical approaches have been used to interpret and analyze the results from the interviews, social construction and feministic theory. The results of the study show that it is crucial to create awareness to this particularly vulnerable group and their needs. The results also show that the social workers feel there is a lack of knowledge or help in form of strategies to help these women. It emerges opinions from the women’s perspective that show that they’ve experienced inadequate support and treatment by authorities and other people. The support as in the current situation is given to the women with focus on the addiction and with lack of priority for the experience of violence and it emphasizes individualized responsibility for the situation.

Syftet med detta arbete är att presentera de olika utmaningar som elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ställer på Sveriges utbildningsystem och i synnerhet när det handlar om att undervisa dem i moderna språk. Studiens frågeställning är hur lärarna i moderna språk undervisar elever med olika typer av inlärningssvårigheter. Vad säger neurovetenskapen, svenska skollagen och finns det didaktiska metoder för att hantera dessa barn på bästa sätt? Studien, fokuserad på lärarna i moderna språk, har genomförts för att undersöka hur dessa upplever sitt arbete med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Metoden som använts i examensarbetet är en kvalitativ undersökningsform och tekniken för att samla information är intervjuer. Vi konstaterar olika slutsatser efter studiens resultat som alla pekar på en rad brister: ingen tillgång av lärare inom specialpedagogik för att hantera elever med specialbehov; ingen tillgång till specialmaterial; ingen tid att förbereda/söka specialmateriel/skapa anpassningar; inget stöd från skolledning/specialpedagog; inget ämnesdidaktiskt stöd för språkundervisning. Slutligen har olika lösningar föreslagits.