<p>Syftet är att ta reda på vilka hjältar som finns i 15-16-åringars erfarenhetsvärldar. Vilka egenskaper förknippar flickor respektive pojkar med hjältar och vad har de för uppfattningar om det motsatta könets erfarenhetsvärldar med avseende på problemområdet? Metod: Kvalitativ och kvantitativ metod genom en enkätundersökning med öppna frågor. Med hög svarsfrekvens samlades 183 giltiga enkätsvar in från 15-16-åringar vid tre skolor. Resultat: I stort sett alla elever har en uppfattning om hjältar. Deras bild av hjälten är för de flesta präglad av manliga superhjältar, såsom Spiderman och Superman. De få hjältar som eleverna har mött i skolans undervisning är också män. Hälften av alla elever skulle inte vilja vara hjältar, de uppfattar dem som overkliga superhjältar eller tycker att uppgiften att rädda världen är för stor. Bland de elever som kan tänka sig in i hjälterollen väljer flickor både manliga och kvinnliga hjältar, medan pojkar bara kan tänka sig manliga hjältar. Resultatet visar att superhjältar spelar roll för elevernas föreställningsvärldar. Ett enkätsvar ger en antydan om en nyanserad hjälteroll, där en kvinna med känsla, inlevelse, klokhet och sitt intellekt räddar människor ur depression och undergång. Med utgångspunkt i hjälteberättelser som återskapar den rådande genusordningen går det att skapa goda möten för att ifrågasätta attityder och värderingar. Att genus är en social konstruktion innebär att vi kan förändra den rådande könsmaktsstruktur som skapar de ojämlika genusroller vi har idag. För att skolan skall kunna medverka i en sådan utveckling behövs en genuspedagogik som på ett pedagogiskt sätt skapar lärsituationer som ökar medvetenheten om egna aktuella genusvärderingar, genus, genusordning och könsmaktsstrukturer, i syfte att förbereda deltagarna till att förändra sina värderingar, och därmed börja påverka samhället.</p>

Syftet är att ta reda på vilka hjältar som finns i 15-16-åringars erfarenhetsvärldar. Vilka egenskaper förknippar flickor respektive pojkar med hjältar och vad har de för uppfattningar om det motsatta könets erfarenhetsvärldar med avseende på problemområdet? Metod: Kvalitativ och kvantitativ metod genom en enkätundersökning med öppna frågor. Med hög svarsfrekvens samlades 183 giltiga enkätsvar in från 15-16-åringar vid tre skolor. Resultat: I stort sett alla elever har en uppfattning om hjältar. Deras bild av hjälten är för de flesta präglad av manliga superhjältar, såsom Spiderman och Superman. De få hjältar som eleverna har mött i skolans undervisning är också män. Hälften av alla elever skulle inte vilja vara hjältar, de uppfattar dem som overkliga superhjältar eller tycker att uppgiften att rädda världen är för stor. Bland de elever som kan tänka sig in i hjälterollen väljer flickor både manliga och kvinnliga hjältar, medan pojkar bara kan tänka sig manliga hjältar. Resultatet visar att superhjältar spelar roll för elevernas föreställningsvärldar. Ett enkätsvar ger en antydan om en nyanserad hjälteroll, där en kvinna med känsla, inlevelse, klokhet och sitt intellekt räddar människor ur depression och undergång. Med utgångspunkt i hjälteberättelser som återskapar den rådande genusordningen går det att skapa goda möten för att ifrågasätta attityder och värderingar. Att genus är en social konstruktion innebär att vi kan förändra den rådande könsmaktsstruktur som skapar de ojämlika genusroller vi har idag. För att skolan skall kunna medverka i en sådan utveckling behövs en genuspedagogik som på ett pedagogiskt sätt skapar lärsituationer som ökar medvetenheten om egna aktuella genusvärderingar, genus, genusordning och könsmaktsstrukturer, i syfte att förbereda deltagarna till att förändra sina värderingar, och därmed börja påverka samhället.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka och jämföra hur kvinnor framställs som hjältar i två samtida actionfilmer. Metod: I denna studie har vi på ett komparativ sätt analyserat två samtida actionfilmer. Vi har använt oss av av kritisk diskursanalys inspirerad av Norman Fairclough’s modell och även Van Dijks analys på mikro­ och makronivå. Dessa metoder är tillämpbara på studien då de berör ämnen som analys av text i relation till sociala och kulturella aspekter, samt hur representationer kan forma strukturer och praktiker av en social natur. Semiotik har även använts som ett verktyg i analysen av symboler och tecken i materialet. Denna metod har varit viktig i arbetet med att analysera det som inte sägs med ord i filmerna. Exempelvis symboler och annat som finns med för att skapa mening.  Resultat: Studien visar att de båda huvudkaraktärerna som undersökts och jämförts i respektive film framställs på olika vis, med det finns även en hel del likheter. I vissa aspekter är framställningen relativt stereotypisk, men en del faktorer utmanar rådande normer och visar på en utveckling i framställningen av kvinnor som hjältar.

Den 1 juli 2011 grips den svenska frilansjournalisten Martin Schibbye och frilansfotografen Johan Persson efter att olovligt tagit sig in i Ogaden, Etiopien tillsammans med gerillarörelsen Ogadens nationella befrielsefront (ONLF). De blir dömda för terrorbrott och för att olovligt tagit sig in i landet och de dömdes till11 års fängelse. Den 10 september 2012 benådas de och den 11 september är de tillbaka i Sverige och möts på ABF i Stockholm av jubel från journalisterna som samlats. Under den här perioden så har de gått från förövare men främst offer till att bli hjältar för det svenska folket. Den här C-uppsatsen utgår ifrån tesen att Schibbye och Persson blev hjältar på grund av mediernas rapportering av de båda samt att det fanns en process som omvandlade Schibbye och Persson från främst offer till hjältar. Genom en analys av texter från Aftonbladet och Dagens Nyheter kan man se vad det var som gjorde att de båda frilansjournalisterna framställdes som offer respektive hjältar samt när de började omvandlas från offer till hjälte. Studien visar på att det sker en förändring desto längre in i rapporteringen man kommer och desto mer man får fram fakta och man ”lär känna” Schibbye och Persson och förstår deras gärning. Anhöriga har också en stor inverkan i att de till slut blir hjältar då de skapar en emotionaliserande bild av Schibbye och Persson. Studien använder sig främst av två olika teorier inom medie- och kommunikationsvetenskap nämligen medielogik och framing. Genom att applicera de här två teorierna på rapporteringen om Schibbye och Persson kan vi förstå varför det blev som det blev. Studien är också en kvantitativ innehållsanalys, vilket innebär att ett större antal artiklar från fyra olika perioder (gripandet, rättegången, frigivningen och efter frigivningen) har kodats efter olika kategorier såsom vem som kommer till tals, hur man laddar texterna, vilken fas de båda frilansjournalisterna återfinns i samt vilket medielogiskt grepp som används. Dessa kategorier kodas då de spelar roll för hur rapporteringen av Schibbye och Persson tolkades.

Hjälten har varit en central karaktär i berättelser under lång tid och över hela världen. De flesta av oss har en idé om vad en hjälte är men den bilden förändras i takt med strömningar och ideal. Syftet med denna jämförande litteraturanalys är att titta på två olika hjältar och deras berättelser i två samtida barnböcker. Med utgångspunkt i olika traditionella beskrivningar av hjältemotivet jämför jag sedan den med framställningen av hjälten i dessa två samtida verk. Analysen undersöker även barndomsdiskursen med utgångspunkt i barnlitteraturteoretiska resonemang. Resultatet visar att böckerna presenterar två relativt olika typer av hjältar vars berättelser till stor del följer en traditionell struktur. Hjältarna innehar till olika grad traditionella hjälteegenskaper men förmedlar utöver detta ideal som initiativrikedom, ansvarsfullhet och självständighet. Resultatet diskuteras sedan ur ett didaktiskt perspektiv i relation till användandet av dessa två verk i en undervisningssituation. Det litterära mötet med de annorlunda hjältarna kan ge eleverna möjligheten att spegla sig i protagonisten och dess berättelse och lärare kan använda dem för att diskutera allt från individuella till globala frågor i undervisningen.

The aim of this study was to examine how everyday heroes are constructed in “Swedish Heroes”, which is a series of articles from Aftonbladet. This thesis also aimed to investigate the similarities and differences based on gender in the construction of everyday heroes. We used a critical discourse analysis influenced by van Dijk to match the aims of this thesis. In this study 13 articles from Aftonbladet were analyzed. The results of our analysis showed that in the articles, the heroes were constructed as unique which separated them from other people. The heroes were represented as role models, and received different rewards for their achievements. Although the heroes faced obstacles throughout their heroic efforts, the hero did not surrender. Our study showed that although the construction of male and female heroes had many similarities, there were also differences to be found. In the analyzed articles the male heroes were represented as confident. The female heroes were represented as caring, and motherhood played a significant role in the construction of female everyday heroes.

<p>Studien bygger på en analys av svenska tidningars skrivelser kring verksamheten Sharaf Hjältar, en verksamhet tillsatt av den feministiska organisationen Elektra. I denna studie visar jag på hur bland annat invandrare, kultur samt kvinnoförtryck som sker bland svenska invandrare gestaltas i svensk media. Fokus har legat på att visa hur media, genom att stereotypifiera och stigmatisera kulturer, beteenden och identiteter skapar en bild av invandrare i det svenska samhället. Studien visar hur invandrare framställs som bland annat en homogen grupp som fungerar i kollektiva former samt hur invandrare sätts i en stark motsatsbild till ”svenskar” och ”svenskhet”. I studien behandlas således även konstruktionen av ”vi” och ”dom”.</p>

Studien bygger på en analys av svenska tidningars skrivelser kring verksamheten Sharaf Hjältar, en verksamhet tillsatt av den feministiska organisationen Elektra. I denna studie visar jag på hur bland annat invandrare, kultur samt kvinnoförtryck som sker bland svenska invandrare gestaltas i svensk media. Fokus har legat på att visa hur media, genom att stereotypifiera och stigmatisera kulturer, beteenden och identiteter skapar en bild av invandrare i det svenska samhället. Studien visar hur invandrare framställs som bland annat en homogen grupp som fungerar i kollektiva former samt hur invandrare sätts i en stark motsatsbild till ”svenskar” och ”svenskhet”. I studien behandlas således även konstruktionen av ”vi” och ”dom”.

Arbetet undersökte vad manliga och kvinnliga spelare föredrar hos en kvinnlig hjälte i ett actionspel. Inledningsvis diskuterades en rad tidigare studier kring genus i spel och annan visuell media. Därefter redogörs begreppen fysionomi och stereotyp för att få en förståelse för hur man kan dra slutsatser kring en karaktär från så lite information som en konceptbild. Därefter redogörs kända kvinnliga fiktiva hjältar från det senaste århundradet från film, spel och annan visuell media. Artefakten som skapades var fyra olika karaktärskoncept av olika kvinnliga hjältar som var baserade på en förundersökning. Förundersökningen bestod av en karaktärsstudie och en kvantitativ enkätundersökning. Karaktärerna utvärderades sedan med hjälp av semistrukturerade intervjuer där fem kvinnor och fem män deltog. Resultatet visade på indikationer att kvinnor lägger mer fokus vid karaktärers utseende och personlighet medan män lägger mer fokus vid karaktärers funktionalitet.

The aim of this study was to examine how heroes are constructed in two article series, “My local hero” and “Swedish Heroes”. The study intended to investigate similarities and differences between a local perspective and a national perspective, similarities and differences between the modern story of the hero and the myth of the hero and journalistic use of stereotypes. We used a rhetorical analysis to study 19 articles from Mitt i Stockholm and 7 articles from Aftonbladet. The result of our analysis showed that there are differences between the journalistic ways of describing the heroes qualities. In summary these are bravery, uniqueness, devotion, self-sacrifice and hard work. We found a pattern that showed that journalism use stereotypes in order to simplify and establish various roles in stories. The hero, as well as the battle and the vulnerable are ascribed stereotypical qualities that we consider establish these roles. We found similarities and differences regarding the journalistic way of describing the hero compared to the myth of the hero. Several dramaturgical differences was shown in the analysis. The hero did not always come from something humble but was placed straight into a battle and these stories contained a battle or a journey but not necessarily both. Our analysis also showed that the articles from Aftonbladet tended to offer stories with a focus towards details that where sensational, spectacular or shocking. Articles from Mitt i Stockholm occasionally had similar characteristics but more restrained and they often tended towards a concrete describing of the hero.