Genom en fallstudie av en organisationsförändring har vi studerat de anställdas upplevelse av kommunikation i samband med huvudmannabyte. Organisationsförändringen berör ett omvårdnadsboende för äldre som genom ett anbudsförfarande byter huvudman. Syftet med fallstudien var att beskriva och analysera kvalitativt olika uppfattningar om den förändring som organisationen genomgått. Frågeställningarna rör hur de anställda talar om hur kommunikationen på arbetsplatsen såg ut innan, under och efter byte av huvudman. Tidigare forskning pekar på vikten av att uppmärksamma både horisontell och vertikal kommunikation i en organisation samt hur en arbetsledning på bästa sätt kan få en engagerad och delaktig personal som inte upplever stress och oro. Med utgångspunkt i det har vi valt att utgå från diskursanalys. Vår avsikt var att studera hur en diskurs skapas inom den organisation fallstudien berör. Av den anledningen valde vi att använda oss av gruppintervjuer för att klargöra det som gruppen anser vara viktigt. Vad vår fallstudie ger för handen är att före den nye huvudmannens tillträde till organisationen förekom ett sätt att kommunicera. Vilket skedde i form av samtal och dialog, i vertikal- både uppifrån och ned samt horisontell form. Det respondenterna beskriver är, att de under den tiden kände sig delaktiga och ansvariga. Under övergången uppstod vad vi vill beskriva som ett diskursivt brott där kommunikationen inte nådde fram, under den tiden kom den horisontella kommunikationen att öka. Efter att den nye huvudmannen tillträtt kom kommunikationen främst att ske via dokument och papper. Det har inneburit en ökad vertikal kommunikation som främst går uppifrån och ned samt att den horisontella kommunikationen mellan de anställda har minskat. Det har för respondenterna inneburit ett bristande engagemang där de dels uttrycker en känsla av att bli idiotförklarad då de blir tilldelade arbetsuppgifter utan en dialog. Men även en avsaknad av bekräftelse, där de upplever sig som osynliga så länge de bara arbetar på.

This paper deals with the subject internal communication. We received this assignment from Region Värmland, an organization formed jointly by the 16 municipalities in the county of Värmland, to take responsibility for regional development, growth issues, culture and adult education in Värmland. The organization consists of a number of geographically dispersed units with specialized working areas. In this type of organization, there are high demands on internal communication as a tool to coordinate the organization’s different units and integrate their work, in order to reach the common goals. The objective of the study is to examine how the internal communication functions, and is perceived, by the employees in Region Värmland. We have based our study on previous research on communication in relation to organizational structure, communication networks- and channels. Three main issues have been focused on to lead us to an answer to our purpose. These questions were formulated based on what can be considered core components of a functioning internal communication. How are the channels of communication used and perceived by the employees? How do the employees perceive the functions of the vertical communication in the organization? How do the employees perceive the functions of the horizontal communications between the various units of the organization? For our study we have implemented a methodological triangulation, through a questionnaire and four qualitative interviews. The study has shown that the most used communication channels among the employees are meetings and informal communication with colleagues. The employees feel that the communication with their immediate manager is well-functioning – that they feel free to express work-related opinions, and that they are involved in decision making processes. However, it turned out that there are gaps in the horizontal communication between the units, and that they are too isolated from each other. The intranet is not as widely used as desirable, and needs to be developed in terms of its communicative qualities, to gain a more significant role in communication and coordination between the units in the organization. Key words: communication channels, horizontal communication, internal communication, vertical communication

Bakgrund: Ökad decentralisering och ökade krav på kostnadseffektivitet har tillsammans med andra faktorer gjort att företag med global produktionsstrategi möter nya utmaningar när det kommer till att utforma prestationsmätningssystem. Få studier har gjorts i syfte att belysa hur ett vertikalt och horisontellt styrningsperspektiv kan användas för att utforma en effektiv prestationsmätning inom företag med global produktionsstrategi. Genom att möjliggöra integrering av ett vertikalt och horisontellt styrperspektiv kring prestationsmätning görs ett försök att lösa de utmaningar som finns kring att styra företag med global produktion. Syfte: Syftet med studien är att genom kartläggning, och jämförelse av prestationsmätning inom tre företag med global produktionsstrategi identifiera aspekter för en effektiv prestationsmätning med vertikal och horisontell styrning. Aspekterna ämnar mynna ut i en empiriskt förankrad referensram gällande prestationsmätning för företag med en global produktionsstrategi. Metod: Studien är en kvalitativ flerfallstudie på tre globala produktionsföretag. Teoretiskt material sammanställdes till en konceptuell modell som låg till grund för empiriinsamlingen. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med personal på fallföretagen samt interna och externa dokument. Slutsats: Värdeskapande genom standardiserade produktionssystem har identifierats som viktigt för att kunna vara kostnadseffektiv med en global produktion. Dessutom blir en nedbrytning av vision och strategi och informationsutbyte mellan enheter viktigt för att skapa en likartad struktur i prestationsmätningen. För en effektiv styrning krävs även en mix av mått som även kan användas för jämförelser. Prestationsmätningen kan visualiseras med hjälp av ett kommunikationsverktyg som sammanlänkar olika enheter och möjliggör beslutsfattande på olika nivåer. / Background: An increased amount of decentralized production and cost efficiency has together with several other factors led to that companies with a global production strategy are facing new challenges when it comes to developing a performance measurement system. There is limited research in this area regarding how a vertical and horizontal management perspective can be used in order to successfully develop a performance measurement system for companies with a global production strategy. Purpose: The purpose of the study is through mapping and comparing of performance measurement, within three companies with a global production strategy; identify aspects needed for an efficient performance measurement with vertical and horizontal management. The aspects aim to build an empirical based framework for performance measurement regarding companies with a global production strategy. Method: This study is a qualitative multiple case study on three different companies. The theoretical foundation was compiled in a conceptual model which later was used to gather the empirical data. The gathering of data has been done through interviews on the companies and by studying internal and external documents. Conclusion: Creation of value through standardisation of production systems has been identified as one important aspect in order to cost effective. Further is the breakdown of vision and strategy important to create a similar structure of the performance measurement system. In order to manage effectively, a mix of performance measure is needed which also can be used for comparison. Performance measurement can be visualized by a communication tool which connects business units and enables decision making on different levels.

I denna studie undersöks genusmedvetenhet inom tre civilingenjörsprogram vid Uppsala universitet vilka har olika andel kvinnliga respektive manliga studenter. Universitetet hävdas ofta vara en könsneutral organisation, men med utgångspunkt i den låga andelen kvinnor inom tekniska utbildningar är det av betydelse att analysera dessa ur ett genusperspektiv. Fokus ligger på att analysera genuskultur inom respektive program och hur denna upplevs av olika programaktörer, för att vidare dra slutsatser kring medvetenhet om konstruktion av genus. Data har insamlats genom intervjuer med programansvarig, programstudievägledare samt kvinnliga och manliga studenter på respektive utbildningsprogram. Studien visar att genusmedvetenhet på programnivå förknippas med en jämn könsfördelning bland studenter och lärare, vilket försummar andra faktorer vilka påverkar genuskultur inom programmen. Studien visar vidare att en jämn könsfördelning inte är en tillräckligt medveten åtgärd för att uppnå en jämställd genuskultur.

BAKGRUND: Språket är under ständig förändring. Enligt aktuell debatt anser många attpågående språkförändringar är något negativt för det svenska språket. Forskning som gjorts avbland annat Hård af Segerstad (2002) visar att IT- revolutionen är på väg att skapa en storförändring i vårt förhållande till språket. Hon menar att skriftspråket och talspråket närmar sigvarandra mer och mer i vissa situationer men att det inte är något att motarbeta. Förändringarmenar hon är något att välkomna. Likaså anser Melin (2007) och Lindström (2000) attförändringar inte är något negativt. Enligt läroplanen skall undervisningen genomsyras av lustoch en funktionell syn på lärande. Det finns inga hänvisningar som talar om för pedagoger omoch hur de ska rätta elevtexter.SYFTE: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger agerar i rättningssituationer, vilkamotiv de anger för sina val och hur de resonerar kring förändringar i elevers skriftspråk. Medförändringar i elevers skriftspråk menar vi sådana förändringar som går under beteckningenteknifiering, talbaserat språk, visualisering och engelskt inflytande.METOD: Undersökningen är gjord med en kvalitativ metod genom intervju och en form avstimulated recall. Respondenterna fick först rätta en elevtext och utifrån detta gjordes enintervju/diskussion där funderingar och agerade kring rättandet och språkliga förändringardiskuterades.RESULTAT: Pedagoger agerar olika i rättningssituationer men är eniga om att derasagerande är beroende av vilken typ av skrivuppgift det rör sig om och vilken elev det är som3har skrivit. Ibland rättar pedagogerna in i minsta detalj när fokus ligger på det formella ochibland när fokus ligger på det funktionella, tittar pedagogen bara på innehållet. Rent praktisktagerar pedagogerna olika genom att de flesta är noga med att alltid välja blyertspenna förrättning medan några tar den sorts penna som finns tillgänglig. Själva rättandet av ”fel” gårtill på olika sätt; några kryssar i kanten, några ringar in, några stryker över och stryker under.Några lärare vill helst inte rätta alls på detta vis utan vill gå igenom texten muntligttillsammans med eleven. Motiven de anger för sitt agerande är olika. Majoriteten rättar alla”fel” eftersom de anser att det exempelvis är fel att blanda in talspråk i skrift. De anser att detär viktigt att kunna anpassa skriften utefter mottagaren. De menar att i ett framtidsperspektivså bör eleverna lära sig att kunna skriva korrekt med tanke på att de exempelvis behöverkunna skriva ansökan till ett arbete.

The purpose of this study is to extend the understanding of how professionals in modern organisations want to be managed. We especially investigate professionals changing industries to describe if, and how, aprofessional in this situation is becoming a professional again after the change. This to find connections between intrinsic motivation and attitudes towards professionalism on one side, and applicable managerial methodson the other. Best practice in managing professionals is traditionally considered to be non-invasive methodologies such as indoctrination and training. Beyond that, operational-level management is usually considered to be bound to fail. The analysis suggests the following: A professional changing industry will become professional again. The driving force for becoming professional again is the strive for horisontal specialization, induced by higher education. Management of professionals needs to account for the integrity of the horizontal specialization of the professional. Relational management and intellectual discussions are central.

I denna studie är syftet att undersöka den aspekt av kommunikation som kallas feedback på mindre arbetsplatser där chef och medarbetare arbetar dagligen med varandra och har stor insyn i varandras arbete. Fokus ligger på upplevelsen av feedback från chef kontra kollegor, hur feedback påverkar trivsel samt vad den platta organisationsstrukturen har för betydelse för vilken feedback som förekommer.             Studiens empiri bygger på material som samlades in genom sex stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med anställda inom samma butikskedja. Den teoretiska referensramen består av kommunikationsteorier som behandlar feedback i vertikal och horisontell kommunikation. Studien utgår även från tidigare forskning som behandlar feedback ur både individ- och organisatoriskt perspektiv.  Resultatet visar på att feedback är viktigt för de anställda, upplevelsen av feedback beror på vem avsändaren är samt att feedback påverkar trivseln i den mån att den framkallar känsla av gemenskap och skapar god stämning. Det ligger även till grund för att de anställda känner sig sedda och uppmärksammade. Resultatet visar även på att den platta organisationsstrukturen i butikerna påverkar feedbackens förekomst på så sätt att det påverkar mängden samt vilken form av feedback som möjliggörs.

Studien undersöker kvinnlig representation och inflytande i Sundsvalls kommun. Det kommer även att presenteras hur fördelningen av platser ser ut i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen samt nämnderna som ingår i Sundsvalls kommun. Studien är en mixed-method variant som använder sig av semistrukturerade intervjuer, där respondenterna är kvinnliga förtroendevalda politiker som finns representerade i kommunfullmäktige. Intervjuerna gjordes med hjälp av en intervjuguide som skapades genom ett analysschema där teorier och frågeställningar var utgångspunkten. Det kvantitativa materialet hämtas från kommunens hemsida för att deskriptivt förklara hur representationen ser ut i Sundsvalls kommun.Studien kan presentera att det råder en vertikal och horisontell begränsning för förtroendevalda kvinnor i Sundsvalls kommun. Även om det är en representation i kommunfullmäktige över rikssnittet i Sundsvall, begränsas ändå kvinnornas inflytande i kommunpolitiken i Sundsvalls kommun. / <p>2017-06-01</p>

Den här studien har undersökt hur synen på lärarutbildningen skiljer sig mellan två grupper av lärare, varav den ena gruppen har en examen från den nya lärarutbildningen från 2011 och den andra gruppen från äldre lärarutbildningar. Vi har undersökt deras syn på hur deras lärarutbildning balanserade det praktiska med det teoretiska och även deras syn på sex olika praktiska moment i lärarutbildningen: planering, konflikthantering, ledarskap, läs- och skrivinlärning, gruppdynamik och specialpedagogik. Vidare har vi jämfört hur synen på detta skiljer sig mellan de två grupperna. Som bakgrund till vår studie har vi utgått från lärarutbildningens historia samt hur debatten angående lärarutbildningens akademisering ser ut idag. Vidare har vi tagit upp rapporter som behandlar lärare och lärarstudenters syn på lärarutbildningen och två studier som tar upp de begrepp som är vår studies teoretiska utgångspunkt i förhållande till lärarutbildningen. Den teoretiska utgångspunkten är Basil Bernsteins horistontella och vertikala diskurser som i grova drag handlar om praktiska respektive teoretiska kunskapsformer. Som metod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar likheter med tidigare forskning vad gäller synen på de praktiska momenten. Samtliga lärare som deltog önskade mer undervisning i minst ett av de praktiska momenten som behandlades. Vad gäller balansen mellan det praktiska och det teoretiska i lärarutbildningen upplevde 7 av 8 lärare att utbildningen var övervägande teoretisk med en önskan om en bättre balans. Vad gällde skillnaden mellan gruppernas uppfattning fanns det mer likheter än skillnader, där skillnaderna som hittades var av specifik natur snarare än övergripande.

Vid byggnation av nya småhus efterfrågas idag öppen planlösning, höga fasadliv och stora fönsterpartier vilket leder till färre stabiliserande innerväggar och stora spännvidder. För att i ett tidigt skede av projektering identifiera begräsningar av vindstabilisering efterfrågar Eksjöhus ett verktyg för att kontrollera stomstabiliteten. Studien har undersökt när Eksjöhus behöver beakta stomstabilisering vid framtagning av nya husmodeller och utifrån detta har ett verktyg utvecklats för kontroll av stomstabilitet. Inledningsvis utfördes en litteraturstudie som ligger till grund för de beräkningarna som verktyget baserats på. Beräkningarna är utförda enligt Eurokoderna och den plastiska dimensioneringsmetoden. Avslutningsvis genomfördes en workshop med slutanvändarna för att ta emot synpunkter på utformningen av verktyget. Därtill har en kontinuerlig dialog förts med Eksjöhus under hela studien för att styra arbetet i rätt riktning. Studien visar att stommens kapacitet överskrids när ett väggelements horisontella bärförmåga är mindre än den fördelade dimensionerande vindlasten på väggelementet. Den horisontella bärförmågan styrs primärt av förbindarens tvärkraftbärförmåga och väggarnas effektiva längd medan vindlasten styrs av byggnadens geometri och geografisk placering. Verktyget utformades för ett referensobjekt i Excel och kan användas för att beräkna den dimensionerande vindlasten och kontrollera stomstabiliteten. Användaren har möjligheten att ändra innerväggarnas placering samt lägga till och ta bort öppningar på samtliga väggar. Metoden i denna studie kan tillämpas för att skapa liknande verktyg som kontrollerar stomstabiliteten för nya husmodeller. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>