Syftet med denna uppsats är att undersöka vad den horisontella kommunikationen har för roll inom systemförvaltning, och att undersöka vad en effektiv sådan har för påverkan på förvaltningsarbete. Då systemförvaltning är kostsamt är det viktigt för organisationer att det sker effektivt. Effektiviteten i organisationers arbete påverkas av kommunikationen och för att uppnå en effektiv kommunikation krävs en förståelse för horisontell kommunikation. Men inom styrning av systemförvaltning ligger inte fokus på kommunikation. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Förvaltningsledningar på en organisation vars förvaltningsarbete styrs av förvaltningsmodellen pm3 studerades. Uppsatsens resultat visar på att en horisontell kommunikation utspelar sig inom förvaltningsarbete, det krävs en kommunikation mellan vissa arbetsroller. Den horisontella kommunikationen har också en betydande roll, då den kan hjälpa till att upprätta enhetliga arbetssätt. Resultatet visar dock att den horisontella kommunikationens funktion inte alltid utnyttjas till fullo. När den inte är effektiv kan det bidra till duplicerat arbete, förlorad och utelämnad information, samt att medarbetares kunskap förbises. Allt detta påverkar i slutändan arbetets produktivitet. Uppsatsens resultat visar att desto effektivare den horisontella kommunikationen är inom förvaltningsarbete, desto effektivare blir arbetet. / The purpose of this thesis is to examine what role lateral communication within the work in software maintenance has, and to examine how an effective lateral communication influences the maintenance work. Software maintenance is costly, therefore it is important for organizations that it is efficient. Organization’s efficiency is influenced by their communication. To attain an effective communication there needs to exist an understanding for lateral communication. Within the guiding of software maintenance there is a lack of regard to the importance of communication. The thesis was conducted using qualitative research. The research is based on semi-structured interviews with solution managers at an organization that has their software maintenance guided by the swedish maintenance management model pm3. The result of this study shows that a lateral communication occurs within the work with software maintenance, communication is required between certain roles. Lateral communication also has a significant role since it can help to uniform the work. However, the results show that the potential of lateral communication is not always used to its full extent. When it is not effective it can result in duplicated work, lost and excluded information, and coworkers’ knowledge can be overlooked. In the end the productivity of the work is affected. The study shows that the more effective the lateral communication is within the work in software maintenance, the more effective the work will become.

<p>Det finns en välkänd diskrepans mellan jämställdhet som ideal och praktik i det svenska arbetslivet. Utifrån en genusvetenskaplig kunskapsgrund om att kvinnors arbete värderas lägre än mäns, att kvinnor ges sämre karriärmöjligheter samt lägre lön för lika eller likvärdigt arbete, görs här ett nedslag på ett mindre svenskt företag. Genom en enkätundersökning bland de anställda tjänstemännen besvaras frågeställningar om huruvida kön tycks ha betydelse för bland annat lönesättning och möjligheter att avancera. Resultaten visar på förekomst av horisontell och vertikal segregering mellan kvinnor och män, vilket bland annat synliggörs med könsmärkta yrken, samt att företaget tycks luta sig mot en manlig organisationsstruktur. Men arbetsgivaren visar också potential när det gäller jämställdhet, till exempel verkar man för en numerärt jämn rekrytering av kvinnor och män. I ett vidare perspektiv förklaras den enskilda studien utifrån ett genusvetenskapligt maktperspektiv på jämställdhet. Resultaten diskuteras med utgångspunkt i att förhållandet mellan könen visserligen är föränderligt över tid, men att arbetsfördelningen mellan könen ständigt rekonstrueras. För att kunna synliggöra de strukturella mekanismer som ständigt återskapar kvinnors lägre löner och karriärmöjligheter i förhållande till mäns, hävdar uppsatsen att ett effektivt jämställdhetsarbete kräver en kunskap om hur makt och kön samverkar i samhället i stort.</p>

Syftet med den här studien är att studera hur strategisk HR-personal resonerar kring den ojämlika könsfördelningen inom HR-branschen i allmänhet, samt könsfördelningen på deras egna HR-avdelningar. Vi har använt kvalitativ metod och utfört enskilda semistrukturerade intervjuer. Våra resultat visar hur respondenterna hänvisar den ojämna könsfördelningen till felaktiga föreställningar om att HR-yrket enbart betraktas som ett omvårdande yrke vilket de antar attraherar kvinnor i större utsträckning än män. Respondenterna påvisar att yrket idag innefattar betydligt mer business-orienterade och resultatfokuserade arbetsuppgifter, och hävdar att ökad medvetenhet kring denna verklighet hade lett till att fler män söker sig till HR-branschen. Intervjupersonerna förklarar också sin ojämna könsfördelning genom att peka på rekryteringsunderlaget och hänvisar till den rådande kvinnodominansen på personalvetarutbildningarna. Flera av intervjupersonerna menar att utbildningarnas innehåll kretsar för mycket kring beteendevetenskapliga ämnen och argumenterar för att en ökning av business-orienterade kurser både hade lett till en jämnare könsfördelning, men också en mer verklighetsförankrad bild av det faktiska HR-yrket. Samtliga intervjupersoner betonar värdet av könsblandade arbetsgrupper och uttrycker en unison önskan om att fler män ska söka sig till HR-yrket. Flera av intervjupersonerna ser dock inte deras egen avdelnings ojämna könsfördelning som ett problem. Vid rekryteringar framhåller de personlighet och kompetens som faktorer som väger tyngre än kön, och en jämn könsfördelning på avdelningen blir sedermera sekundärt. Följaktligen framstår respondenternas svar som en paradox, och kön tycks vara viktigt och oviktigt parallellt.

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mätningen där svenska elevers resultat i läsförståelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekräftade tidigare års sjunkande resultat. Enligt Skolverket är det främst de lågpresterande elevernas resultat som har försämrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en väg att stärka elevers läsförståelse. Vid en genomgång av läsforskning synliggörs att det finns få studier med fokus på äldre elevers läsning samt att elevers röster sällan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av elevers resonemang bidra med ytterligare förståelse av högstadiets litteratursamtal, såväl elevledda samtal i mindre grupper som lärarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i årskurs nio om hur de ser på skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv inställning till litteratursamtal. I resultatet synliggörs att skolans litteratursamtal för högstadieelever kan bidra till att stödja ett tillträde till en vertikalt orienterad diskurs. Därigenom tycks överföring av kunskaper mellan kontexter kunna underlättas, exempelvis från svenskämnet till andra skolämnen och till en mer akademiskt orienterad diskurs. Resultatet visar även att elever menar att samtalens inramning i form av olika gruppkonstellationer är viktig och ibland ses som avgörande för om och hur de väljer att delta i skolans litteratursamtal. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

Varumärkesutvidgning är i dag en trend inom affärsutveckling, då metoden underlättaringången på nya marknader. Utvidgningar är dock ingen genväg till en garanteradpublikframgång. Om utvidgningen ska fungera måste den struktureras så att den framstår somsjälvklar i konsumentens huvud, förutsatt att man vill att utvidgningsprodukterna ska köpas.Många är företagen som lyckats med sin utvidgning men många är även de som misslyckats,och som med det fått betala ett högt pris för lärdomen. I takt med att utvidgningsstrategiernahar ökat bland företag, är det också många som glider in på närbesläktade marknader, eller påhelt andra branscher. Varumärket får då fungera som en garant för den nya produkten. Utifråndet har företagsnamnet fått en huvudroll att spela, både för företag såväl som förkonsumenter. Eftersom det vi köper indirekt får en betydelse för oss själva, och för andragenom det varumärket symboliserar. Produkten är således så mycket mer i dag än en fysiskvara. Det är en känsla, och en visualisering av köparens livsstil. Det transcendenta varumärketanvänds därför som en plattform när företaget branschglider.Syftet med studien är att undersöka och beskriva branschglidningens spelregler. Samtanalysera om livsstil kan komma att påverka branschutvidgningar inom mode- ochmöbelbranschen. Ralph Lauren och Lexington är båda aktörer på livsstilsmarknaden.Företaget Chilli karakteriseras som en diversehandel, men gemensamt för de tre företagen äratt de alla har branschglidit. Därför känns det intressant att ta reda på om livsstil kan påverkakundens acceptans av en ny kategori.Uppsatsen består av en kvalitativ studie med en deduktiv metodansats. Vilket innebär attutgångspunkten varit från teoristudier, även fast empirin och den teoretiska referensramen ipraktiken bearbetats sida vid sida. Studiens teoridel behandlar varumärkets territorium ochvarumärkets betydelse för varumärkesutvidgningar. Medan empiridelen undersökeracceptansen för utvidgningsprodukter i korrelation med vanligt varumärke vs. livsstilsföretag.Det är först efter en introduktion på marknaden som det syns om varumärkesutvidgningenkommer att lyckas. Företag kan emellertid ändå i förväg pröva branschglidningens chanser,genom att analysera de basfaktorer som avgör hur kunden kommer att ta emotvarumärkesutvidgningen. Studien visar att identiteten måste föregå imagen eftersom det ärföretagets varumärke som bestämmer vad som faktiskt är en möjlig branschglidning.

<p>Bakgrund: I dagens föränderliga omvärld med snabba förändringar inom teknologi och marknadsförhållanden krävs flexibilitet för att överleva som organisation. I dag efterfrågas flexibla medarbetare med bred kompetens snarare än specialister, vilket gör att nya kompetenskrav ställs på personalen. Ett sätt att skapa ett flexibelt företag med flexibla medarbetare är genom intern rörlighet. Många företag har förstått vikten av intern rörlighet men saknar en övergripande plan, visioner och strategier för hur detta ska åstadkommas, vilket kan sättas i relation till att en av de mest konsekventa iakttagelserna i ledningslitteratur är att ”utan tydliga mål sker ingen handling”. Organisationer efterfrågar horisontell rörlighet medan medarbetare främst är intresserade av att avancera i hierarkin och röra sig vertikalt. För att överbrygga denna skillnad krävs att organisationens styrsystem, som har till syfte att generera för organisationen önskvärda beteenden, styr medarbetarna i rätt riktning. Styrsystemet skapar, beroende på dess utformning, både hinder och stöd för rörlighet. Det är därför av vikt att styrsystemet utformas på ett sätt som stödjer intern rörlighet. För att kunna göra det krävs en medvetenhet om vilka faktorer i styrsystemet som påverkar rörligheten </p><p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur organisationers styrsystem kan hindra respektive främja intern rörlighet. </p><p>Genomförande: Studien har genomförts som en fallstudie på ett högteknologiskt industriföretag med stor andel ingenjörer. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer med åtta mellanchefer på företaget. </p><p>Resultat: Studien visar att en rad faktorer i styrsystemet påverkar den interna rörligheten, och beroende på hur styrsystemet är utformat är dessa antingen hindrande eller främjande för organisationens interna rörlighet. Exempel på faktorer som vi funnit påverkar den interna rörligheten är; organisationsstruktur, ansvarsstruktur, organisationskultur och mått.</p>

Bakgrund: I dagens föränderliga omvärld med snabba förändringar inom teknologi och marknadsförhållanden krävs flexibilitet för att överleva som organisation. I dag efterfrågas flexibla medarbetare med bred kompetens snarare än specialister, vilket gör att nya kompetenskrav ställs på personalen. Ett sätt att skapa ett flexibelt företag med flexibla medarbetare är genom intern rörlighet. Många företag har förstått vikten av intern rörlighet men saknar en övergripande plan, visioner och strategier för hur detta ska åstadkommas, vilket kan sättas i relation till att en av de mest konsekventa iakttagelserna i ledningslitteratur är att ”utan tydliga mål sker ingen handling”. Organisationer efterfrågar horisontell rörlighet medan medarbetare främst är intresserade av att avancera i hierarkin och röra sig vertikalt. För att överbrygga denna skillnad krävs att organisationens styrsystem, som har till syfte att generera för organisationen önskvärda beteenden, styr medarbetarna i rätt riktning. Styrsystemet skapar, beroende på dess utformning, både hinder och stöd för rörlighet. Det är därför av vikt att styrsystemet utformas på ett sätt som stödjer intern rörlighet. För att kunna göra det krävs en medvetenhet om vilka faktorer i styrsystemet som påverkar rörligheten Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur organisationers styrsystem kan hindra respektive främja intern rörlighet. Genomförande: Studien har genomförts som en fallstudie på ett högteknologiskt industriföretag med stor andel ingenjörer. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer med åtta mellanchefer på företaget. Resultat: Studien visar att en rad faktorer i styrsystemet påverkar den interna rörligheten, och beroende på hur styrsystemet är utformat är dessa antingen hindrande eller främjande för organisationens interna rörlighet. Exempel på faktorer som vi funnit påverkar den interna rörligheten är; organisationsstruktur, ansvarsstruktur, organisationskultur och mått.

Det finns en välkänd diskrepans mellan jämställdhet som ideal och praktik i det svenska arbetslivet. Utifrån en genusvetenskaplig kunskapsgrund om att kvinnors arbete värderas lägre än mäns, att kvinnor ges sämre karriärmöjligheter samt lägre lön för lika eller likvärdigt arbete, görs här ett nedslag på ett mindre svenskt företag. Genom en enkätundersökning bland de anställda tjänstemännen besvaras frågeställningar om huruvida kön tycks ha betydelse för bland annat lönesättning och möjligheter att avancera. Resultaten visar på förekomst av horisontell och vertikal segregering mellan kvinnor och män, vilket bland annat synliggörs med könsmärkta yrken, samt att företaget tycks luta sig mot en manlig organisationsstruktur. Men arbetsgivaren visar också potential när det gäller jämställdhet, till exempel verkar man för en numerärt jämn rekrytering av kvinnor och män. I ett vidare perspektiv förklaras den enskilda studien utifrån ett genusvetenskapligt maktperspektiv på jämställdhet. Resultaten diskuteras med utgångspunkt i att förhållandet mellan könen visserligen är föränderligt över tid, men att arbetsfördelningen mellan könen ständigt rekonstrueras. För att kunna synliggöra de strukturella mekanismer som ständigt återskapar kvinnors lägre löner och karriärmöjligheter i förhållande till mäns, hävdar uppsatsen att ett effektivt jämställdhetsarbete kräver en kunskap om hur makt och kön samverkar i samhället i stort.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att öka förståelsen för hur konflikter hanteras inom horisontella organisationer. Detta genom att studera hur Spotify upplever konflikters påverkan samt hur konflikter hanteras inom organisationen. Studien har utifrån en fenomenologisk ansats studerat konflikter och hantering av konflikter ur ett ledarskapsperspektiv. Datainsamlingsmetoden har varit semi-strukturerade intervjuer. I resultatet framkommer det att konflikter upplevs som positivt för individers och Spotifys utveckling då konflikter upplevs bidra till nytänkande och utveckling. Studien visar på att organisationer genom konstruktiv konflikthantering kan utvecklas. Utmärkande för Spotify är deras proaktiva processer vilket bidrar positivt till organisationens konflikthantering. Coaching och feedback är två proaktiva processer som dels reducerar antalet konflikter och dels medverkar till att konflikter hanteras på ett tidigt stadium.  Den här studien visar på att organisationer som har proaktiva processer så som aktiv coaching och feedbacksystem, inte behöver en konflikthanteringsplan.