• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 492
  • 127
  • 78
  • 33
  • 10
  • 8
  • 6
  • 4
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 771
  • 394
  • 391
  • 335
  • 247
  • 143
  • 136
  • 135
  • 125
  • 113
  • 100
  • 100
  • 94
  • 89
  • 82
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
71

Schwierigkeiten bei der Buchhaltung laut IAS/IFRS

Bengtsson, Desirée, Hedman, Ellinor January 2008 (has links)
Börsnoterade europeiska företag ska från och med 1 januari 2005 tillämpa de internationella redovisningsstandarder som antagits av EU. Standarderna benämns International Accounting Reporting Standard, IAS och International Financial Reporting Standard, IFRS. Dessa standarder ska tillämpas vid företagens koncernredovisning, medan nationell lagstiftning gäller för resterande finansiella rapporter. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka svårigheter som kan finnas med att redovisa enligt IAS/IFRS. Till vår hjälp för att få fram information om detta har vi använt oss av det svenska dotterbolaget till den multinationella läkemedelskoncernen AstraZeneca, Rådet för finansiell rapportering samt en revisor på Ernst & Young. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod och gjorde fyra intervjuer för att få så ingående information som möjligt. Vid intervjuerna användes öppna frågor för att få en tydlig beskrivning av svårigheterna. Teoriavsnittet inleds med ett avsnitt om svårigheter som kan uppkomma vid implementeringen och användningen av IAS/IFRS. Därefter beskrivs redovisningen i Sverige. Sedan följer en bakgrund till de internationella redovisningsstandarderna, vilka kriterier som gäller när dessa ska upprättas, samt information om den svenska normgivningen. Avslutningsvis beskrivs i teoriavsnittet de standarder där de flesta svårigheterna har framkommit. Empirin består av de intervjuer som genomförts. Varje intervju inleds med en kort presentation av respondenten och dennes arbetsplats. Informationen som framkommer i empirin leder sedan till analysen. Där sammanförs empirin med tidigare beskriven teori. Vi kom fram till att det finns flera svårigheter med att redovisa enligt IAS/IFRS. Många svårigheter rör värdering i olika former samt att svensk normgivning inte alltid följer det internationella regelverket, vilket orsakar dubbel redovisning. Det framkom även att IAS/IFRS upplevs som ett komplext regelverk med i många fall alltför detaljrika informationskrav.
72

IAS 40 : Hur ser revisorns roll ut efter införandet

Claesson, Pelle, Lönnstad, Patrik January 2008 (has links)
No description available.
73

Nedskrivning av koncernmässig goodwill under global finansiell kris

Lennartsson, Frida, Holzinger, Marie January 2009 (has links)
Inledning: Sedan i januari 2005 är alla bolag som är noterade på börsen inom EU skyldiga att upprätta sin koncernredovisning i linje med IFRS. Koncernmässig goodwill skall inte längre avskrivas enligt plan utan istället bör en nedskrivningsprövning utföras varje år enligt IFRS 3. Den finansiella krisen, som tvingat oss in i den lågkonjunktur vi befinner oss i idag, är en effekt av en tidigare världsomspännande galopperande kreditexpansion. Denna fick stora negativa ekonomiska konsekvenser främst på kapitalmarknaden i USA. På grund av USA:s ledande position inom många områden har detta satt djupa spår i hela omvärlden. Genom att noterade bolag enligt IFRS redovisningsprinciper skall redovisa en rättvisande bild av företagets finansiella ställning gjorde vi ett antagande att frågan om en eventuell nedskrivning av koncernmässig goodwill bör ha aktualiserats den senaste tiden.   Syfte: Vårt syfte med undersökningen var att se om och i vilken omfattning bolag har gjort nedskrivningar av koncernmässig goodwill under 2007, 2008 samt första kvartalet 2009.   Metod: Vårt slutliga urval blev 60 bolag noterade på Stockholmsbörsen. Vi samlade in data från respektive bolags hemsida och sammanställde dessa rådata i statistiska diagram. Dessa diagram blev sedan en grund för vår analys.   Resultat & Slutsatser: Resultatet för undersökningen visade på att vi inte kunde se någon större ökning i nedskrivningar av koncernmässig goodwill som direkt kunde förknippas med den finansiella krisen. En möjlig orsak kan vara att effekterna av krisen ej visat sig fullt ut ännu, en annan kan vara att det finns andra orsaker till att bolagsledningen väljer att inte göra nedskrivning av koncernmässig goodwill.   Förslag på vidare forskning: Att undersöka samma urval när konjunkturen börjar vända uppåt igen eller att genom en kvalitativ undersökning studera de exakta orsakerna bakom bolagens agerande i frågan om nedskrivning av koncernmässig goodwill. En annan intressant aspekt är att undersöka revisorernas roll i detta informationsflöde.
74

Börsbolag avviker från IAS 39 för att visa ett mer rättvisande resultat : En studie om säkringsredovisning

Gottfridsson, Alexander, Persson, Marcus January 2009 (has links)
Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Umeå universitet Redovisning, VT 09 Författare: Alexander Gottfridsson och Marcus Persson Handledare: Owe R. Hedström Bakgrund och problem: Efter att EU:s ministerråd antog förordningen om International Accounting Standards innebar detta att från och med första januari 2005 ska alla börsnoterade företag inom EU tillämpa samma redovisningsprinciper. Detta innebar att koncernerna fick göra en del förändringar inom redovisningen. Det område som författarna valt att studera är IAS 39, standarden för värdering och värdeförändringar av finansiella instrument. Denna anser vi är särskilt intressant då den sedan införandet varit omdiskuterad. Syftet: Syftet med uppsatsen är att redogöra problematiken kring marknadsvärdering av finansiella derivat enligt IAS 39. Vi vill studera företag som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning och hur deras finansiella rapporter kan avspegla en ekonomisk rättvisande bild. Uppsatsen kommer också beskriva kraven som finns för att kunna tillämpa säkringsredovisning och effekterna för företag som inte tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39. Avgränsning och begränsning: Författarna har valt att i huvudsak avgränsa sig till säkring med finansiella instrument för valutakurs-, elpris- och råvaruprisförändringar. Vidare har studien begränsats till att studera två företag som upplever skiljda effekter av IAS 39, AAK och Vattenfall. Metod: Studien använder en kvalitativ metod och ett deduktivt angreppssätt. Den kunskapssynd som författarna utgick från var positivismen. Teorier: Dessa har valts utifrån principer och standarder från IAS 39 och IAS 32. Teoridelen av studien beskriver regelverket för de olika typerna av derivat som företag använder för att säkra sig mot eventuella uppgångar och nedgångar i valutakurser och råvarupriser. Kraven för att man ska få tillämpa säkringsredovisning och exempel på hur de finansiella instrumenten redovisas beskrivs även här. Analys och slutsats: Studien visar att AAK, som inte klarar att tillämpa säkringsredovisning, inte kan visa ett rättvisande resultat om de tillämpar rapportering enigt IAS 39. För att AAK skall kunna visa ett rättvisande resultat krävs att de skall kunna marknadsvärdera sina försäljnings- och inköpsavtal och redovisa dessa i såväl resultat- som balansräkning. Företag som arbetar med ren kontraktssäkring som AAK bör i framtiden få tillämpa säkringsredovisning där alla poster får marknadsvärderas inte bara de finansiella derivat som används för att säkra underliggande prisrisker i uppgjorda avtal. Vattenfall, som tillämpar säkringsredovisning, får inga större problem med sina derivat, då de kan redovisa större delen inom säkringsreserven i balansräkningen. Vår bedömning är att Vattenfalls ekonomiska rapportering visar en bra bild av den ekonomiska utvecklingen i bolaget.
75

Övergången till IFRS : Konsekvenser

Wetterholm, Emelie, Bergström, Mari January 2005 (has links)
No description available.
76

Informationsgivning rörande goodwill i noterade bolag.

Wallenius, Magnus January 2007 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning företag på Stockholmsbörsen följer IAS 36 punkt 134 och vilka faktorer som påverkar hur mycket information företagen lämnar.
77

IAS 39:s påverkan på beslutsfattares val av säkringar och säkringsredovisning

Cederberg, Robert, Areskär, Joachim January 2013 (has links)
Tidigare studier har visat att reglerna om säkringsredovisning i IAS 39 är komplexa och kritiserade samt har effekter på företags val av säkringar och säkringsredovisning. Dessa studier har haft ett kvantitativt angreppssätt och därför missat att undersöka hur beslutsfattarna på företagen påverkas. För att öka förståelsen kring IAS 39:s påverkan på företag undersöker den här studien hur reglerna om säkringsredovisning i IAS 39 påverkar beslutsfattarna på svenska icke-finansiella företag utifrån ett antagande om nyttomaximering. Som teoretiska referensramar används tidigare forskning kombinerat med centrala antaganden i agentteorin och den positiva redovisningsteorin. Teoriavsnittet utmynnar i en analysmodell med tre olika typsituationer. I studien genomförs intervjuer med beslutsfattare på små och stora svenska icke-finansiella företag. Resultaten från studien visar hur beslutsfattare påverkas utifrån reglerna i IAS 39, att erfarenhet av säkringsredovisning spelar roll, att företagets storlek inte tycks vara av betydelse samt att jämnhet i resultatet är viktigt för beslutsfattare.
78

Resultatmanipulering vid pensionsredovisning : Sambandet mellan den finansiella ställningen och diskonteringsräntan

Hermansson, Daniel, Johnsson, Johan January 2013 (has links)
Denna uppsats undersöker redovisningen av företags förmånsbaserade pensionsplaner med utgångspunkt i standarden IAS 19. Syftet är att utreda om det finns tecken på resultatmanipulering när företag beräknar sina framtida pensionsåtaganden. Därför studerades om det finns ett samband mellan den finansiella ställningen och den årliga förändringen i diskonteringsräntan som används för att beräkna företags framtida pensionsskulder. Studien är kvantitativ och inkluderar samtliga svenska börsnoterade företag under räkenskapsåren 2004–2010. Genom hypoteserna som ställdes upp förväntades en negativ korrelation mellan förändringen i diskonteringsräntan och kapitalstrukturen samt förändringen i diskonteringsräntan och lönsamheten. Resultaten som framkom genom den statistiska analysen påvisade ett negativt samband i enlighet med båda hypoteserna, men kunde inte statistiskt säkerställas.
79

Från IAS 39 till IFRS 9 : En förenklad och förbättrad standard?

Rebermark, Izabella, Rydell, Ellinor January 2013 (has links)
No description available.
80

Relationen mellan värderelevanta redovisningsmått och aktiemarknaden : En värderelevansstudie avseende IAS 40 och dess effekter hos svenska börsnoterade bolag

Wu, Edmund, Rahman, Robin January 2013 (has links)
Syfte: Studien ämnar till att undersöka korrelationen mellan redovisat värde och marknadsvärde med avseende på förvaltningsfastigheter. Metod: Studien har tillämpat en kvantitativ metodstrategi där data från kvartalsrapporter och aktiedata kvantifieras följt av att korrelationsanalyser genomförts. Slutsats: Signifikanta positiva samband uppmättes för samtliga utvalda redovisningsmått, således kan dessa mått anses vara värderelevanta utifrån studiens korrelationsanalyser och tidigare forskningsresultat. Förslag till vidare forskning: En multipel regressionsanalys med fler variabler än de valda i denna studie vore att föredra i framtiden, förslagsvis bör variablerna; förändring i utdelning, intern eller extern värdering i företagen ingå i en sådan studie. Vidare vore det även intressant att se en studie avseende hur företag säkerställer sin värdering av förvaltningsfastigheter. Ifall skillnader går att uppdaga mellan företag som endast gör interna utvärderingar alternativt endast externa utvärderingar eller en kombination av de två.

Page generated in 0.0372 seconds