The aim of this thesis is to examine the quality of the disclosure IAS 1 Presentation of Financial Statements, paragraphs 122 and 125 in the annual reports of Swedish publicly listed firms. These paragraphs state that firms are required to disclose judgments made by management in preparing financial statements that may have significant impact on the recognized carrying amount. These paragraphs should also include information about major sources of estimation uncertainty. A quantitative research approach is used and the sample consists of 1,519 annual reports over a 7-year period. We construct a disclosure index to assess the quality of the disclosures in Critical judgements and key sources of estimation uncertainty (IAS 1:122 and 1:125) note and categorize the annual reports into four index groups. Additionally, the number of headlines in the note are counted and sorted into three other groups, creating a headline index. Lastly, we multiply the disclosure index with the headline index to get a score, which then enable us to distinguish and rank the quality of disclosure between firms. Further, we count the number of words in each individual disclosure in each annual report. This additional quantitative data enable regression analyses, further ensuring objectivity in assessing the disclosure quality. Agency theory and political cost theory are used as base for determining which firm characteristics may affect disclosure quality. We examine the firm characteristics firm visibility, ownership concentration and leverage to investigate any relationship with disclosure quality. We use the ordinary least squares (OLS) regression method to analyse this data. The analysis shows that firm visibility and leverage have positive relationships with disclosure quality. This supports the political cost theory and suggests that firms that are more visible have stronger incentives to attain a high disclosure quality. Our findings also support debt-associated agency problems and are also in line with prior studies that found a positive relationship between disclosure quality and the degree of leverage, which indicates that disclosures reduces the information gap.

Tato diplomová práce se zabývá účetní závěrkou a její vypovídací schopností. Základní východisko tvoří příslušný právní rámec platný v ČR a legislativní úprava účetní závěrky Evropských direktiv a Mezinárodních účetních standardů IFRS. Druhou část představuje analýza vypovídací schopnosti účetní závěrky na praktickém příkladu. Cílem této práce je zhodnotit, zda vypovídací schopnost účetní závěrky je dostačující pro potřeby jejich uživatelů.

- druhy hmotného a nehmotného majetku - odpisování dlouhodobého hmotného a nehmotného majetku - vstupní cena u technického zhodnocení - pojmy technické zhodnocení a oprava a údržba majetku - předmět technického zhodnocení - pořízení technického zhodnocení a jeho ocenění - odpisy technického zhodnocení - technické zhodnocení na najetém majetku - technické zhodnocení na majetku ve spoluvlastnictví - důkazní břemeno - mezinárodní účetní standardy

Sedan 2005 är det obligatoriskt för noterade bolag att upprätta sin koncernredovisning enligt de internationella redovisningsstandarderna IFRS/IASB. Syftet är att uppnå likartade redovisningsprinciper inom EU. En viktig förändring till följd av denna reglering är att företag nu tillåts välja att värdera vissa tillgångar till verkligt värde. Det kan efter införandet uppfattas av många som att vi lever i en verkligt värde-värld. Tidigare studier i bland annat Storbritannien och Tyskland visar att så inte är fallet. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur de svenska företagen på Large Cap har utnyttjat IAS-förordningen, som tillkom 2005 avseende värdering av icke-finansiella anläggningstillgångar, då de har möjligheten att välja mellan historiskt anskaffningsvärde och verkligt värde. Studien utgår från en kvantitativ metod där en totalundersökning av de börsnoterade företagen på Large Cap gjorts. Data gällande hur företagen värderar sina icke-finansiella anläggningstillgångar har samlats in genom en dokumentstudie, där årsredovisningar från år 2014 har studerats. Studien visar en begränsad användning av värdering till verkligt värde för icke-finansiella anläggningstillgångar i Sverige. När det används, handlar det uteslutande om värdering av Förvaltningsfastigheter, något som överensstämmer med studier som gjorts i andra länder.

<p>IAS 41 är en värderingsstandard för Jord- och skogsbrukstillgångar. Detta innebär att alla jord- och skogsbrukstillgångar ska redovisas till verkligt värde vid varje bokslutstillfälle. IAS 41 har funnits sedan tidigare men sedan IASC blev IASB så har den reviderats. Den har både fått visst nytt innehåll samt en del av det gamla har behållits. Den största förändringen är dock att tillgången ska värderas till verkligt värde istället för anskaffningsvärde.</p><p>Vi har i denna uppsats valt att titta på hur aktiva inom branschen har sett på IAS 41 innan, under och efter förändringen i standarden. Detta har vi valt att göra genom att granska artiklar skrivna av branschaktiva för att få en bild av deras tankar. Vi har sedan sammanfört deras tankar med teori kring regeln för att se på vilket sätt regeln faller ut i företagen.</p><p>Skogstillgångar har tidigare redovisats enligt anskaffningsvärdet men ska nu redovisas till verkligt värde. Detta påverkar skogsbolagens redovisade egna kapital då det kan ses en ökning.</p><p>Skogsbolagens ökade redovisade egna kapital är dock inte bara något positivt. Det finns många meningar om detta och de går oftast isär. Många är de författare som har haft åsikter om IAS 41 både innan, under och efter dess införande. Vi har i denna uppsats försökt att sammanställa några intressanta synpunkter på IAS 41 och se hur standarden påverkar enskilda bolag.</p><p>Ett tydligt problem vi värdering av skog är att det kan vara mycket svårt att värdera skog till verkligt värde då den har en så lång tillväxtperiod. Vid jämförelse med jordbruk som regleras i samma standard så skördas den varje år och det har ett verkligt värde i form av försäljningsvärdet varje år. Vad gäller skogen så dröjer det cirka 80 år innan skogen är klar för avverkning och först då kan dess verkliga värde urskiljas.</p><p>Det bör också påpekas att det inte längre finns så många noterade skogsbolag. Det kan ses en trend i att skogsbolagen väljer att sälja sin skog till intressebolag som kan redovisa enligt de gamla principerna för att eventuellt komma undan att redovisa enligt den nya standarden.</p>

Syfte: Syftet med denna forskningsstudie är att förklara om företag som är noterade på Stockholmsbörsen bidrar till nedskrivning av goodwill. Detta kommer att försöka förklaras utifrån individuella, organisatoriska och miljömässiga faktorer.Teoretisk referensram: Forskningsstudien utgås utifrån agentteorin, positiva redovisnings teorin och den institutionella teorin. Utifrån de valda teorierna formas hypoteser utifrån individuella, organisatoriska och miljömässiga faktorer.Metod: Forskningsstudiens är en dokumentstudie som har utgångspunkt som tillämpar en deduktiv ansats. Vidare har forskningsstudie tillämpat en kvantitativ ansats och hämtar insamlad data utifrån företag på Stockholmsbörsen.Analys: Forskningsstudiens analys använder sig av statistiska tabeller för att analysera företagens insamlade data. Här används Pearsons bivariata korrelationstest och multipla regressionsanalyser för att hitta samband mellan beroenda och oberoende variabler.Slutsats: Forskningsstudiens slutsats visar att ett fåtal hypoteser uppnår signifikantnivå. Härigenom förkastas inte hypoteserna eftersom att helheten för modellerna inte är signifikanta går det inte att dra några slutsatser gällande hur de valda faktorerna har sin påverkan kring nedskrivning av goodwill.

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning svenska företag tillämpar verkligt värde. Genom att undersöka vilka värderingsmetoder svenska företag använder sig av vid värdering av materiella anläggningstillgångar, för- och nackdelar med verkligt värde, motiv vid val av värderingsmetod samt om IFRS lett till att svenska företag blivit mer jämförbara ämnar studien till att undersöka hur verkligt värde tillämpas av företag i Sverige. Metod: För att genomföra den här studien har en metodkombination använts. I den kvantitativa forskningsansatsen har alla företag på stockholmsbörsen undersöks genom att årsredovisningar har studerats, för att få en övergripande bild på hur företag i Sverige värderar sina materiella anläggningstillgångar. Resultaten i den kvantitativa studien sammanställdes i ett diagram. I den kvalitativa forskningsansatsen har ostrukturerade intervjuer med företag genomförts för att få en inblick i näringslivet. Den kvalitativa studien sammanställdes i löpande text under rubriker som formulerats utefter problemställningarna: Vilken värderingsmetod tillämpar svenska företag vid värdering av materiella anläggningstillgångar? Finns det några för- och nackdelar för företag att att värdera till verkligt värde? Finns det olika motiv bakom företags val av värderingsmetod? Har införandet av IFRS lett till att svenska företag blivit mer jämförbara? Slutsats: Studien visar att användandet av verkligt värde är begränsat och att verkligt värde i princip endast tillämpas vid värdering av förvaltningsfastigheter. Den största fördelen med verkligt värde som studien lyfter fram är att det ger en rättvisande bild av företagens finansiella information, att det återspeglar verkligheten och följer marknaden upp och ner. Den största nackdelen är att implementeringen både kan vara kostsam såväl som tidskrävande. De främsta motiven för val av värderingsmetod är nyttomaximering, det som tillfredsställer intressenter och det som ger en rättvisande bild av informationen. Då svenska företag fortfarande till störst del använder sig av anskaffningsvärdemetoden har inte den internationella jämförbarheten ökat. Studien visar däremot att svenska företag i regel värderar respektive tillgångsslag på samma sätt vilket gör dem jämförbara med varandra. Studien har kommit fram till att svenska företag inte använder sig av verkligt värde värdering i lika stor utsträckning som teorin vill ge sken av. / Purpose: The purpose of this study is to investigate to which extent Swedish companies apply fair value. By examining the valuation methods that Swedish companies use when they valuate their tangible assets, the pros and cons of fair value, motives in the choice of valuation method and whether IFRS has made Swedish companies more comparable, the study intends to investigate how the fair value is applied by companies in Sweden. Method: In order to carry out this study, a combination of methods were used. In the quantitative research approach, the annual reports of all companies on the Stockholm Stock Exchange were studied in order to get an overall picture of how companies in Sweden values their tangible assets. The results of the quantitative study was compiled in a chart. In the qualitative research approach, unstructured interviews with companies were conducted to gain insight into the business world. The qualitative study was assembled in text under headlines compiled by the problems tackled in the study: Which valuation method does Swedish companies apply in the valuation of tangible assets? Are there any advantages and disadvantages fort companies to value at fair value? Are there any various motives behind companies choice of valuation method? Has the introduction of IFRS led to increased comparability among Swedish companies? Conclusion: The study shows that the use of fair value is limited and that fair value almost only is applied in the valuation of investment properties. The main advantage of fair value that the study highlights is that it gives a true and fair view of companies’ financial information. It reflects the reality and follow the market up and down. The main disadvantage is that implementation can be both costly as well as time consuming. The main motives for selecting valuation method is utility maximization, the satisfaction of the stakeholders and what provides a true and fair view of the financial information. Today Swedish companies mostly use the cost method which does not result in an increased international comparability. The study shows, however, that Swedish public companies normally valuate each asset class in the same way which makes them comparable to each other. The study has concluded that Swedish companies does not use fair value valuation as much as theory would suggest.

New regulations regarding goodwill accounting for companies that are applying the IAS/IFRS rules were introduced in 2005. Annual linear depreciation was replaced with annual impairment testing. Regulations were introduced to increase comparability and to reduce the unspecified goodwill that has become an essential part of the corporate asset base. The new regulations have been intensively debated. Critics argue that they are too subjective and may instead lead to that companies use the regulations to avoid goodwill impairments. This study aims to identify factors that influence companies' goodwill impairments, which have been identified from stakeholder theory and positive accounting theory. A theoretical model that includes factors assumed to affect companies' goodwill impairment has been developed and empirically tested. This study was performed on all companies on the Nasdaq OMX Nordic Stockholm and the Swedish government's portfolio of companies and is expected to provide a general result of companies that apply IFRS. The hypotheses were tested using regression analysis with the statistical program SPSS IBM in order to examine possible connections between independent variables and the amount of goodwill impairment. This study confirmed that the debt ratio, ownership structure, share of goodwill, goodwill intensity and firm size have influence on a company´s goodwill impairment. The result further suggested that management is acting opportunistically when factors other than the IAS/ IFRS standards are used for the calculation of corporate goodwill impairment. The overall conclusion of this study is that the stakeholders' requirements and expectations have a strong influence on the management of the valuation of assets. Therefore, our conclusion is that there are reasons to review the regulations and for stakeholder to critically examine corporate goodwill that may be overvalued. / Från och med 2005 infördes nya regleringar om hur företag som tillämpar IFRS ska hantera goodwillposten. Årliga linjära avskrivningar ersattes med årliga nedskrivningsprövningar. Regelverket infördes för att öka jämförbarheten och för att minska den ospecificerade goodwillposten som blivit en alltmer väsentlig del av företagens tillgångsmassa. Den nya regleringen har varit mycket omdiskuterad då kritiker menar att den är för subjektiv vilket leder till att företag istället utnyttjar regleringen för att undvika nedskrivningar. Studien ämnar därför pröva möjliga faktorer som påverkar företags hantering av goodwillposten. Utifrån intressentteorin och positiv redovisningsteori har fem faktorer som väntas påverka företags goodwillnedskrivningar identifierats. En teoretisk modell bestående av hypoteser har tagits fram och empiriskt testats.  Studien har utförts på samtliga företag noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm samt svenska statens bolagsportfölj och förväntas kunna ge ett generaliserbart resultat över de företag som tillämpar IFRS.  Hypoteserna har testats med hjälp av regressionsanalyser i statistikprogrammet IBM SPSS för att pröva samband mellan påverkningsvariablerna och storleken på företags goodwillnedskrivningar. I studien bekräftas att skuldsättningsgrad, ägarstruktur, goodwillandel, goodwillintensitet och företagsstorlek har påverkan på företags goodwillnedskrivningar. Detta indikerar att företagsledningar agerar opportunistiskt då andra faktorer än IAS/IFRS normer om hur värdet av goodwill ska beräknas enligt studiens resultat påverkar företagens goodwillnedskrivningar.  Den övergripande slutsatsen av studien är att intressenters krav och förväntningar har en stark påverkan på företagsledningen vid värdering av tillgångar. Praktiska implikationer av studien är att det kan finnas anledning att se över regelverket för hantering av goodwillposten samt att det för intressenter finns anledning att kritiskt granska företags goodwillposter som kan vara övervärderade.

The thesis is focused on the treatment of long-term tangible assets in IFRS and Czech accounting legislation, and discusses the issue of its reporting and valuation.

<p>De senaste decenniernas globalisering har medfört att redovisningen behöver bli mer harmoniserad. Både företag och användare av redovisningsinformation är idag i större behov av att kunna jämföra redovisningsinformation inte bara mellan företag nationellt utan även mellan länder och mellan världsdelar. Detta är bakgrunden till införandet av IASB: s redovisningsregler i hela EU. En av de standarder som har påverkats mest av införandet av IASB: s regler benämnda IFRS/IAS är redovisningsstandarden IAS 40, vilken behandlar hur förvaltningsfastigheter skall redovisas. I och med införandet av IAS 40 så öppnades möjligheten upp för att värdera förvaltningsfastigheter i balansräkningen till dess marknadsvärde. Denna förändring innebar att fastighetsföretagens balans- och resultat räkningar påverkades. Syftet med denna redovisningsförändring var att företagens redovisning på ett rättvisare sätt skulle spegla företagens ekonomiska ställning för dess intressenter. Syftet med denna uppsats är att undersöka IAS 40: s inverkan på aktievärderingen av noterade fastighetsföretag på Stockolmsbörsen och därigenom kanske kunna dra slutsatsen att förändringen av förvaltningsfastigheternas värdering lett till att ge företagens intressenter en mer rättvisande bild av företagens ekonomiska ställning. För att undersöka detta valdes en statistisk modell ut. I modellen ingick det fem stycken relevanta nyckeltal som alla förändrats av införandet av IAS 40. I modellen lades också en dummyvariabel till. Detta för att kontrollera om införandet av IAS 40 direkt påverkat aktiekurserna i de undersöka bolagen i studien. Som beroende variabel så valdes aktiekursförändringen ut. Dessa variabler ingick sedan i en multipel regressionsanalys.</p><p>Resultatet av denna multipel regressionsanalys blev att; vinst per aktie, införandet av IAS 40 samt räntetäckningsgrad visade sig vara signifikanta och därmed kan sägas inneha värderelevans. Med antagandet som gjorts i denna uppsats beträffande värderelevans kan det sägas att eftersom dessa två nyckeltal innehade värderelevans så bör slutsatsen kunna dras att införandet av IAS 40 har inverkat på aktievärderingen i de undersökta bolagen. Även variabeln införandet av IAS 40 visade sig vara signifikant. Detta faktum understryker ytterligare att införandet av IAS 40 har inverkat på aktievärderingen i de undersökta bolagen eftersom denna variabel endast mätt hur och om införandet av IAS 40 direkt påverkat aktiekurserna.Slutligen kan sägas att i de undersökta bolagen så har IASB: s nya redovisningsstandarder benämnda IFRS/IAS, då främst IAS 40 i denna uppsats uppfyllt sitt syfte med att ge en mer rättvisande bild för redovisnings intressenter, genom att visa fler verkliga värden i balansräkningen än tidigare redovisningsstandarder.</p>