För att skapa en effektiv och konkurrenskraftig kapitalmarknad har Europeiska Unionen beslutat om en gemensam redovisningsstandard som trädde i kraft år 2005. IAS 39 är en standard för redovisning och värdering av finansiella instrument. Enligt denna ska finansiella instrument värderas till verkligt värde och värdeförändringar ska påverka det redovisade resultatet eller eget kapital. Syftet med denna uppsats är att undersöka om IAS 39 har skapat en mer rättvisande bild av företagets finansiella ställning till dess intressenter samt hur revisorernas arbetssätt har anpassats. Efter den empiriska undersökningen bestående av fyra intervjuer med revisorer kan uppsatsförfattarna konstatera att det föreligger delade meningar huruvida en mer rättvisande bild har skapats. Transparensen i redovisningen ökar tack vare att riskbedömningarna blir tydligare, dock kan det uppstå subjektivitet i värderingen av onoterade tillgångar då denna ofta bygger på antaganden. Revisionsarbetet har fördjupats och specialiserats och revisorernas analytiska förmåga blir viktigare då fler antaganden ska bedömas.

Allt sedan 2005 skall svenska bolag noterade på börsen upprätta sin redovisning enligt International Financial Reporting Standards, IFRS/IAS. Innan införandet av standarden redovisades förvaltningsfastigheter enbart i balansräkningen och till anskaffningsvärde med avdrag för värdeminskningar. Den nya standarden innebär dock att värdering och värdeförändring numer skall tas upp till verkligt värde i balans- och resultaträkning.   Redovisning och värdering till verkligt värde för dessvärre med sig en del komplikationer. Enligt teorin förutsätter metoden en perfekt och fullständig marknad, en marknadssituation som i realiteten aldrig uppstår. Samtidigt krävs, för att överhuvudtaget kunna genomföra en värdering, antaganden om marknadsutveckling och framtida kassaflöden. Enligt Ernst & Young tenderar sådana antaganden att påverka tillförlitligheten i den information som görs tillgänglig för utomstående intressenter.   Med utgångspunkten i dessa problem vill vi med denna studie undersöka om värderingen av förvaltningsfastigheter återspeglar faktiska marknadspriser. I vår jakt på slutsatser i ämnet väljer vi därför att undersöka följande fem bolag närmare; Castellum, Fabege, Hufvudstaden, Kungsleden och Wallenstam.   Vi baserar, i huvudsak, vår undersökning utifrån ett kvalitativt perspektiv. Bolagens årsredovisningar granskas och förklaras med hjälp av en jämförelse mot aktuellt fastighetsprisindex, utgivet av Statistiska centralbyrån. Som stöd för vår undersökning väljer vi även att diskutera vår analys och värderingen till verkligt värde med personal vid revisionsbyrån Deloitte.   Det visar sig att det inte går att dra några generella slutsatser om värderingen och jämförelsen. Bolagens värdering till verkligt värde går inte att verifiera då den skiljer sig åt mellan varje enskilt objekt samt bygger på subjektiva antaganden om framtiden. En slutsats som bekräftas av genomförda intervjuer.

In the year of 2005 the international standard IAS 40 came in to use in Sweden, this lead to an opportunity for the corporations to choose either to evaluate their investment properties according to the historical cost accounting principal. The model contains the obtaining price with reduction for the planned writing off. The alternative that IAS40 offers is the fairvalue principal, which evaluate the investment properties by consideration of the income versus outcome and surrounding factors for every accounting period Since the fairvalue is buildt on numbers the corporations them self choose what to publish and for how long the value depreciation should be lasting before it should be taken up as an unrealized value change in the reporting material. This means that there is a big chance that the evaluation can be distorted Since we just recently have had strong cyclical variation and are on our way from an excess boom into a weak economic climate, this will be the first study performed about fair value in a weak economic climate since the adoption of IAS40. The purpose of the essay is to find out how well the booked value of investment properties owned by corporations listed on the Swedish stock market accord with the fairvalue that the market and the Swedish property index indicates on. To be able to test this connection we gathered information from the corporation’s annual reports which we compiled to see how the market comprehends. Hypotheses were concluded thru out the search of theoretic background in the hunt for an explanation to the possible difference between the booked evaluation and the guidelined evaluation. The hypotheses where tested in the program SPSS and the results from the tests form the background for our conclusions. The conclusions is that there is a differing of 2, 85 % in the year of 2008 between the revaluations in the corporations listed on the stock market and the guidelined value from SFI. Since we have only looked at 17 companies the result have to be regarded with great caution, but none the less it seems as the differing partly can be explained by the information asymmetry and partly by the debt-equity ratio despite of the differing we can establish that the investment properties evaluation to a high degree follows the cyclical variations on the real estate market.

No description available.

Enligt teorin innebär införandet av IAS/IFRS en ökad aktiemarknadsinriktning. Vi har i vår uppsats empiriskt provat detta ur en aspekt, nämligen om analytikernas prognoser för kvartalsboksluten blivit träffsäkrare efter införandet av IAS/IFRS. Vår ambition var att utnyttja de prognoser för nästkommande kvartal som analytikerna skickat in till Nyhetsbyrån Direkt för att sedan jämföra dessa konsensussiffror med företagens faktiska resultatutfall. Tyvärr har det inte varit möjligt att få tillgång till dessa konsensussiffror. Därför har vi istället mätt de kursförändringar som sker under dagen för publiceringen av kvartalsredovisningen, för att därigenom indirekt mäta differensen mellan analytikernas prognoser och kvartalsutfall. Undersökningen har gjorts på ett statistiskt urval av 26 företag på Stockholmsbörsens A-lista för storföretag. Mätningen visar på en marginell förbättring efter införandet av IAS/IFRS men vi har dock inte kunnat fastställa att detta är en statistiskt signifikant förbättring. Undersökningsresultatet skall dock tolkas med försiktighet, eftersom den indirekta metoden har några osäkerhetsfaktorer som minskat validiteten för undersökningen. Undersökningen innehåller även en kompletterande kvalitativ förstudie som har utförts via telefonintervjuer samt e-mail med 8 analytiker som följer de företag som ingår i den kvantitativa undersökningen. Den kompletterande kvalitativa förstudien visar entydigt på att dessa analytiker anser att införandet av IAS/IFRS inte har medfört några förändringar i deras resultatprognosers träffsäkerhet.

<p>Arbetsmarknaden utsätts för en ständigt pågående globalisering där informationsspridning blir av allt större betydelse. Europeiska Unionen har sedan 2002 beslutat att det gemensamma redovisningssystemet IFRS skall införas. Detta med syfte till att underlätta fortsatt globalisering för företagen inom EU. Det nya redovisningssystemet som tas i bruk den första januari 2005, är framarbetad för att skapa harmonisering företagen sinsemellan. I syfte att skapa en enhetlig, integrerad och mer effektiv kapitalmarknad infördes att alla noterade bolag skulle ha anpassat sin koncernredovisning till den internationella redovisningsstandarden IFRS. De standarder som skulle komma att bli gällande skulle efter utarbetning godkännas av Europeiska kommissionen innan införandet 2005. Dock finns det några un-dantag vilket fick till följd att sex av de poster som kommissionen godkände inte hade någon motsvarighet i RR. En av dem är IAS 39. Denna post (IAS 39 Financial Instrument: Recognition and Measurement) behandlar värdering och redovisning av finansiella instrument. IAS 39 är den standard som blivit mest omdebatterad och väckte stora protester hos flera av medlemsländerna redan när den presenterades för kommissionen. Debatten angående IAS 39 grundade sig bland annat på hur den kom att påverka företagets resultat. Med detta som bakgrund blev syftet med denna uppsats hur företagen har informerat sina in-tressenter om huruvida denna post har haft den stora inverkan som man tidigare befarade. För att genomföra studiens syfte undersöktes alla A-listade företag på stockholmsbörsen. De granskades på så vis att deras delårsrapporter studerades utifrån sju stycken frågor. Dessa frågor var formulerade på så vis att de besvarade om företagen redovisat specifikt för posten IAS 39. Den empiriska studien i uppsatsen visar att utav de 50 bolag som granskades i undersökningen var det åtta av dessa som inte hade utformat någon som helst information i sin delårsrapport om vare sig IFRS eller IAS 39. Endast två företag har redovisat enligt sex av de sju frågorna som upprättades för undersökningen. Huvudfrågan kan därmed sammanfattningsvis besvaras med att övergången till IFRS och IAS 39 inte har redovisats fullt ut utifrån de kriterier som sammanställts i forskningsfrågorna.</p><p>Upplysning om IFRS och IAS 39 anser vi vara viktigt för att intressenter av företagens finansiella information ska få en uppfattning om hur detta kommer att påverka bolaget. Ett misstag med inte lämna eller lämna knapphändig information till sina intressenter är att det motverkar en effektiv kapitalmarknad.</p>

Arbetsmarknaden utsätts för en ständigt pågående globalisering där informationsspridning blir av allt större betydelse. Europeiska Unionen har sedan 2002 beslutat att det gemensamma redovisningssystemet IFRS skall införas. Detta med syfte till att underlätta fortsatt globalisering för företagen inom EU. Det nya redovisningssystemet som tas i bruk den första januari 2005, är framarbetad för att skapa harmonisering företagen sinsemellan. I syfte att skapa en enhetlig, integrerad och mer effektiv kapitalmarknad infördes att alla noterade bolag skulle ha anpassat sin koncernredovisning till den internationella redovisningsstandarden IFRS. De standarder som skulle komma att bli gällande skulle efter utarbetning godkännas av Europeiska kommissionen innan införandet 2005. Dock finns det några un-dantag vilket fick till följd att sex av de poster som kommissionen godkände inte hade någon motsvarighet i RR. En av dem är IAS 39. Denna post (IAS 39 Financial Instrument: Recognition and Measurement) behandlar värdering och redovisning av finansiella instrument. IAS 39 är den standard som blivit mest omdebatterad och väckte stora protester hos flera av medlemsländerna redan när den presenterades för kommissionen. Debatten angående IAS 39 grundade sig bland annat på hur den kom att påverka företagets resultat. Med detta som bakgrund blev syftet med denna uppsats hur företagen har informerat sina in-tressenter om huruvida denna post har haft den stora inverkan som man tidigare befarade. För att genomföra studiens syfte undersöktes alla A-listade företag på stockholmsbörsen. De granskades på så vis att deras delårsrapporter studerades utifrån sju stycken frågor. Dessa frågor var formulerade på så vis att de besvarade om företagen redovisat specifikt för posten IAS 39. Den empiriska studien i uppsatsen visar att utav de 50 bolag som granskades i undersökningen var det åtta av dessa som inte hade utformat någon som helst information i sin delårsrapport om vare sig IFRS eller IAS 39. Endast två företag har redovisat enligt sex av de sju frågorna som upprättades för undersökningen. Huvudfrågan kan därmed sammanfattningsvis besvaras med att övergången till IFRS och IAS 39 inte har redovisats fullt ut utifrån de kriterier som sammanställts i forskningsfrågorna. Upplysning om IFRS och IAS 39 anser vi vara viktigt för att intressenter av företagens finansiella information ska få en uppfattning om hur detta kommer att påverka bolaget. Ett misstag med inte lämna eller lämna knapphändig information till sina intressenter är att det motverkar en effektiv kapitalmarknad.

Från och med år 2005 är det obligatoriskt för alla noterade bolag inom EU att redovisa enligt IASB:s standards, IFRS/IAS. En väsentlig skillnad mot tidigare normer är att goodwill inte längre skall skrivas av planenligt, istället skall bolagen göra så kallade ”impairment test”, eller nedskrivningsprövning. Ett impairment test innebär att bolaget per varje balansdag eller oftare skall bedöma om det finns någon indikation på att en tillgång kan ha minskat i värde. Oavsett om det finns någon indikation på en värdeminskning eller ej, skall företaget varje år göra en prövning om en immateriell tillgång med obegränsad nyttjandeperiod har minskat i värde genom att jämföra dess redovisade värde med återvinningsvärdet. Syftet med min uppsats är att undersöka huruvida noterade holländska bolag efterlever kraven som ställs från standarden IAS 36 p 134. Resultatet ska jag sedan jämföra med en liknande undersökning som tidigare gjorts för bolag noterade på Stockholmsbörsen. Det som gör det hela intressant är att Holland precis har fått en organisation som övervakar finansiella rapporter. I Sverige har vi haft en sådan organisation en längre tid. I min undersökning har jag använt ett antal oberoende variabler som jag anser är relevanta i frågan om hur mycket information företagen är villiga att lämna ut. De oberoende variablerna är balansomslutning, omsättning och avkastning på eget kapital. De två förstnämnda är signifikant med storlek på företaget och den sistnämnda kan vara ett annat ord för lönsamhet. I undersökningen har jag endast funnit svaga positiva samband mellan de oberoende och den beroende variabeln. Detta betyder att bolag med stor omsättning och balansomslutning inte efterlever kraven från IAS 36 p 134 trots sina stora resurser, och att bolag med hög avkastning på eget kapital inte är rädda att dela med sig av känslig information. Det har även visat sig att bolag med hög lönsamhet inte följer kraven från IAS 36 p 134 i lägre utsträckning än de med låg lönsamhet. Reultatet av jämförelsen mellan de svenska och holländska bolagen visade att de holländska bolagen följer kraven i större utsträckning än de svenska.

Thesis mainly describes characteristics of lease, its types, advantage, disadvantage, ways of bookkeeping and reporting according to czech law and International Accounting Standards. Thesis includes also illustrative example which shows real leasing contract according to czech law and International Accounting Standards.

The final thesis deals with method of accounting and reporting leasing transactions. It focuses on czech accounting laws and reporting according to International Financial Reporting Standards. The practical part consists of transfer of real lease contract from the czech accounting to IFRS and research of annual reports. The research is focused on compliance with disclosure requiremqnts of IFRS.