Background: 1990 the work begun to create a common framework for forestry and agriculture. 2001 the work resulted in IAS 41 made by IASB. The major change from going from national rules to IAS 41 was that assets and liabilities needed to be calculated to fair value instead of historical cost. The rules to compute fair value is complicated and therefore 2010 IASB released IFRS 13 to harmonize the how companies computed fair value. It is through the company’s annual report that they show compliance with IAS 41 and IFRS 13.By doing a comparative study of several countries that report according to IFRS, the purpose of the study is to extend the field of research for forestry companies that reports according to IAS 41 and the new standard IFRS 13. To answer the purpose, we examine if there are any differences in compliance between forestry companies in different countries and what any differences can be caused by. We designed two questions to answer the goal of this study. How are the compliance with the disclosure requirements in IAS 41 and IFRS 13. Have company-specific factors any correlation with compliance. Theory: There are a multitude of possibly explanations on why a company choose to comply or not comply with disclosure requirements. This study examines the intensity of supervisory body. A measurement made designed by Jackson and Roe (2009). Jackson and Roe (2009) argue that with a higher budget and a greater amount of staff the organization can investigate more accusations, prevent and punish non-compliance. In theory an authority that is more active will provided higher quality of the financial reports. Carvajaland Elliot (2009) also argue that non-compliance is an important issue because the credibility of financial markets relies on effective discipline and real consequences on non-compliance. If a supervisory body is passive and non-compliance does not lead to any consequences it can erode the credibility in financial markets. Method: The study is a comparative investigation on compliance of IAS 41 and IFRS 13. The study selection are 17 forestry companies from four different nations. We have developed two interpretations guides to help us determine if a company comply with IAS 41 and IFRS 13. This data is then computed to a disclosure index there every fulfilled disclosure is divided by all possibly disclosures. Then we tested if there were a difference in mean compliance between the four nations with an Anova-test. Lastly we tested if there were a correlation between our hypothesis and compliance with a t-test. Results: The study could not find a statistical significant difference between compliance and the four nations nor could we find a correlation between our hypothesis and compliance.

Sedan 2005 har börsnoterade bolag inom EU upprättat koncernredovisning enligt IFRS. IAS 41 är ett kapitel i standarden vilket reglerar principer kring hur jord- och skogsbruk ska redovisas. När IAS 41 blev aktuellt för de svenska skogskoncernerna framfördes kritik från de berörda bolagen. Standardens lämplighet för svensk skogsbruk ifrågasattes starkt. En betydande variabel i värderingen som särskiljer den nordiska skogen från övriga världen är den långa produktionscykeln på hundra år. Dessutom ämnas de svenska koncernernas skogsinnehav att förvaltas, varför en aktiv marknad inte finns. Dessa två argument utgjorde centrala punkter i kritiken som framfördes till IFRS. Idag har tio år passerat sedan kravet infördes.   Syftet med uppsatsen är att jämföra hur svenska skogskoncerner redovisar och beräknar verkligt värde på biologiska tillgångar enligt IAS 41. Vidare ämnar studien undersöka om, och i sådana fall hur, attityden till IAS 41 har förändrats sedan införandet. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi med en induktiv forskningsansats. Dokumentstudier har utförts på fyra svenska skogskoncerners årsredovisningar från 2014. En representant från Bergvik Skog samt Sveaskog har även medverkat i kvalitativa intervjuer.   Slutsatsen studien kom fram till är att samtliga skogskoncerner i studien värderar skogsinnehav med diskonterade kassaflöden enligt IFRS 13. Tre grundläggande komponenter används i respektive skogskoncerners värderingsmodeller. Komponenterna består av; historiska priser och kostnader, framtida pris- och kostnadsutveckling samt diskonteringsränta. Antaganden kring komponenterna varierar i respektive skogskoncern. Attityden till IAS 41 har förändrats i positiv bemärkelse sedan 2005. De berörda bolagen har anpassat sig till IAS 41.

En redovisning enligt IFRS ska ge en rättvisande bild för de finansiella rapporternas användare. För att uppnå den rättvisande bilden har IFRS olika värderingsmetoder, en av dessa är värdering till verkligt värde. Den standarden som hanterar verkligt värde är IFRS 13. Inom verkligt värde finns en värderingshierarki, som innehar tre nivåer. Vid Nivå 3 minskar tillförlitligheten mer än de andra nivåerna. Detta är på grund av möjligheten till att bolaget kan använda sig av subjektiva bedömningar. En standard inom IFRS som tillåter en värdering till verkligt värde är IAS 41. Denna standard hanterar redovisningen av biologiska tillgångar (till exempel skog). Två länder som innehar mycket skogsmark är Sverige och Kanada. Skog har en lång produktionscykel vilket leder till att det är en komplex tillgång att värdera och därför värderas den oftast till Nivå 3. Resultatmanipulering kan uppstå då det sker subjektiva bedömning, vilket kan ge en missledande bild av företagets finansiella ställning. Den problematik med resultatmanipulering och biologiska tillgångar har varit grunden för studiens forskningsfrågor och syfte. Studiens syfte är att förklara hur IAS 41 påverkar tillförlitligheten vid värdering till verkligt värde i de finansiella rapporterna. Det ska även studeras skillnader i resultatmanipuleringens befintlighet inom företag verksamma inom skogsbranschen i Sverige och Kanada. Med hjälp av att analysera olika skogsbolags årsredovisningar gav studien svar på om resultatmanipulering förekommer vid tillämpning av IAS 41 och om skillnader mellan skogsbolag i graden resultatmanipulering belägna i olika länder. I denna studie består datainsamling huvudsakligen av numeriska data ifrån årsredovisningar och därför har en kvantitativ metod valts. Ansatsen är deduktiv och studien bygger på hypoteser för att kunna besvara forskningsfrågorna. För att verifiera eller falsifiera hypoteserna användes olika T-test, regressionsanalyser och även The Modified Jones Model som visar resultatmanipuleringens befintlighet genom att beräkna de godtyckliga periodiseringarna. Populationen i studien består av skogsbolag som tillämpar IFRS. Urvalet kommer vara totalt 14 skogsbolag belägna både Sverige och Kanada. Hälften av de valda skogsbolagen använder sig av IAS 41 och äger biologiska tillgångar. Från urvalet kommer varje företags årsredovisningar under räkenskapsåren 2012 till 2020 att undersökas. Det resultat som undersökningen gett är att skogsbolag tenderar att värdera biologiska tillgångar till Nivå 3. Undersökningen visar också att det förekommer resultatmanipulering i skogsbolag som värderar enligt IAS 41, dock i mindre grad. Regressionsanalysen i undersökningen upplyser att det inte finns ett samband mellan godtyckliga periodiseringar och att redovisa enligt IAS 41. Vidare fanns inga skillnader mellan Sverige och Kanada i graden av resultatmanipulering. Slutsatsen som framgår är att det inte förekommer resultatmanipulering i någon större utsträckning i kanadensiska och svenska skogsbolag. / Accounting in accordance with IFRS must give a true and fair view to the users of the financial statements. To achieve the true and fair view, IFRS has different measurement methods, one of which is fair value. The standard that provides the guidance on fair value measurement is IFRS 13. Within fair value, there is a hierarchy, which has three levels. At the Level 3, the reliability decreases more than the other levels. This is due to the possibility that the company can use subjective assessments. An IFRS standard that allows a fair value measurement is IAS 41. This standard deals with the recognition of biological assets (for example, forests). Two countries that hold a lot of forestland are Sweden and Canada. Forests have a long production cycle andis a complex asset to value, therefore it is most often valued at Level 3. Earnings management can occur when there is a subjective assessment, which can mislead the true and fair view of the company's financial position. The problem of earnings management and biological assets has been the basis for the study's research questions and purpose. The purpose of this study is to explain how IAS 41 affects the reliability of fair value measurement in the financial statements. Differences in the existence of earnings management within companies operating in the forest industry in Sweden and Canada will also be studied. Annual reports of the forest companies are use in this study to provide the answers to whether earnings management occurs, in the application of IAS 41 and if there are any differences between forest companies in the degree of earnings management located in different countries. In this study, data collection consists mainly of numerical data from annual reports and therefore a quantitative method has been chosen. The approach is deductive and this study is based on hypotheses to be able to answer the research questions. To verify or falsify the hypotheses, various T-tests, regression analyzes and The Modified Jones Model were used to show the existence of the earnings management by calculating the discretionary accruals. The population in this study consists of forest companies that applies IFRS. The selection will be a total of 14 forest companies located in both Sweden and Canada. Half of the selected forest companies use IAS 41 and own biological assets. From the sample, each company's annual reports during the financial years 2012 to 2020 will be examined. The result given by the survey is that forest companies tend to value biological assets at Level 3. The survey also shows that there is earnings management in forest companies that value in accordance with IAS 41, but at a lower extent. The regression analysis in the survey states that there is no connection between discretionary accruals and reporting in accordance with IAS 41. Furthermore, in this study there were no differences between Sweden and Canada in the degree of earnings management. The conclusion that emerges is that there is no manipulation of earnings to a large extent in Canadian and Swedish forest companies. This paper is written in swedish.

<p>Trots att EU-länderna numera har samma formella redovisningsregler hävdar flera forskare att skillnader kvarstår. I denna uppsats undersöker vi skillnader i konservatism mellan länder och kopplar dessa skillnader till varierande ägarstrukturer respektive skiftande kulturella värderingar. Vi har valt att studera en specifik standard, IAS 41, som bland annat reglerar värdering av växande skog. Vi gör en kartläggning av hur skogsbolag från 7 olika länder värderar sin skog. Kartläggningen görs i två steg, för det första undersöker vi vilken värderingsmetod företaget valt (IAS 41 tillåter tre olika) och för det andra undersöker vi värdeförändringarnas storlek år för år. I nästa steg undersöktes i vilken grad dessa observationer kan förklaras av ägarstruktur och/eller kulturella värderingar.</p><p>Informationen om ägarstruktur har insamlats på två sätt, dels genom att se hur många procent den största ägaren äger, dels genom att undersöka vilka majoritetsägarna är. En intressant observation är att ett finskt bolag (Tornator) med ett svenskt skogsbolag (Stora Enso) som majoritetsägare uppvisar värdeförändringar närmare svenska bolag än finska. Vi ser även att två av de finska bolagen (M-real och Botnia) delvis ägs av koncernen Metsäliitto och dessa bolag uppvisar stora likheter i sina värdeförändringar. Statliga Sveaskog och familjeägda Bergvik skog är som väntat konservativa.</p><p>Av de faktorer vi undersökt är det den kulturella variabeln osäkerhetsundvikande som verkar ha starkast påverkan på konservatism. Individualism, maskulinitet och ägarstruktur bidrar med förklaringsgrad av samma styrka. Det kan vara så att majoritetsägares egenskaper är viktigare än ägarkoncentrationen, vi har exempelvis sett att korsägande spelar en viktig roll för graden av konservatism.</p>

Trots att EU-länderna numera har samma formella redovisningsregler hävdar flera forskare att skillnader kvarstår. I denna uppsats undersöker vi skillnader i konservatism mellan länder och kopplar dessa skillnader till varierande ägarstrukturer respektive skiftande kulturella värderingar. Vi har valt att studera en specifik standard, IAS 41, som bland annat reglerar värdering av växande skog. Vi gör en kartläggning av hur skogsbolag från 7 olika länder värderar sin skog. Kartläggningen görs i två steg, för det första undersöker vi vilken värderingsmetod företaget valt (IAS 41 tillåter tre olika) och för det andra undersöker vi värdeförändringarnas storlek år för år. I nästa steg undersöktes i vilken grad dessa observationer kan förklaras av ägarstruktur och/eller kulturella värderingar. Informationen om ägarstruktur har insamlats på två sätt, dels genom att se hur många procent den största ägaren äger, dels genom att undersöka vilka majoritetsägarna är. En intressant observation är att ett finskt bolag (Tornator) med ett svenskt skogsbolag (Stora Enso) som majoritetsägare uppvisar värdeförändringar närmare svenska bolag än finska. Vi ser även att två av de finska bolagen (M-real och Botnia) delvis ägs av koncernen Metsäliitto och dessa bolag uppvisar stora likheter i sina värdeförändringar. Statliga Sveaskog och familjeägda Bergvik skog är som väntat konservativa. Av de faktorer vi undersökt är det den kulturella variabeln osäkerhetsundvikande som verkar ha starkast påverkan på konservatism. Individualism, maskulinitet och ägarstruktur bidrar med förklaringsgrad av samma styrka. Det kan vara så att majoritetsägares egenskaper är viktigare än ägarkoncentrationen, vi har exempelvis sett att korsägande spelar en viktig roll för graden av konservatism.

Bakgrund: Skogsindustrin utgör en stor del av Sveriges ekonomi. En betydande del av Sveriges skogar ägs av publika aktiebolag och den svenska staten. År 2005 infördes internationella redovisningsstandarder som innebar att de svenska skogsföretagen skulle redovisa skogstillgångar till verkligt värde istället för till historiskt anskaffningsvärde. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att ge en ökad förståelse av hur företag inom den svenska skogsindustrin värderar sina skogstillgångar till verkligt värde i enlighet med IAS 41. Dessutom kommer uppsatsen att undersöka hur utförliga upplysningar företagen lämnar i sina årsredovisningar om vär- dering till verkligt värde av sina skogstillgångar. Metod: Uppsatsen följer ett deduktivt tillvägagångsätt, vidare genomförs uppsatsen utifrån en kvalitativ ansats. För att samla in primärdata används öppna in- tervjuer med representanter från fyra svenska skogsbolag, samt en doku- mentundersökning av de fyra svenska skogsföretagens årsredovisningar. Slutsats: Samtliga av de intervjuade företagen tillämpar en nuvärdesberäkning för att beräkna det verkliga värdet på den växande skogen. Nuvärdesberäkningen kräver att företagen gör många framtidsantaganden. Då skog har en lång ro- tationsperiod (cirka 80-100 år) blir framtidsantagandena problematiska, och bedömningen av det verkliga värdet subjektiv. Vidare görs inte enhetliga an- taganden på företagen vilket leder till svårigheter att jämföra det verkliga värdet på företagens växande skog. De upplysningar som företagen lämnar kunde vara mer utförliga, mer utförliga upplysningar hade förväntats ef- tersom värderingen av den växande skogen är förknippad med många fram- tidsbedömningar.

Sedan 2005 så har Svenska börsnoterade aktiebolag redovisat under IFRS. Det redovisningsmässiga ramverket förutsätter att listade bolag redovisar dess skogstillgångar i enlighet med IAS 41. Redovisning av skog förutsätter att skogstillgångar värderas till verkligt värde i enlighet med den värderingshierarki som presenteras i IAS 41. I praktiken innebär detta att publika skogsägande bolag värderar sin skog enligt interna kassaflödesmodeller. Experternas åsikter om precisionen och relevansen i dessa värderingarna går isär. Flertalet studier har gjorts där forskare försökt att ta reda på mer om skogsägande  bolags syn på värdering till verkligt värde enligt framtida diskonterade kassaflöden. Vi tror att vår studie kan komplettera den forskning som gjorts genom att lyfta fram åsikter från användare av finansiella rapporter. Vi är av åsikten att redovisningen bör utvärderas tillsammans med de som söker information beträffande ekonomiska beslut i årsredovisningar. Studien tar således analytikerns fokus och vi försöker genom en mixad metod belysa problematiken kring värdering till verkligt värde tillämpat på skogstillgångar. Den mixade metoden utgörs av en kvalitativ metod där vi försökt att ta reda på mer kring yrkesverksamma finansanalytikers åsikter gällande värdering av skog enligt interna kassaflödesmodeller. Som komplement till vår kvalitativa metod har vi även genomfört en numerisk analys av Holmen och SCA. I denna förklarande fallstudie har vi försökt att utröna skillnader vid företagsvärdering enligt en avkastningsbaserad modell vid värdering till verkligt värde gentemot värdering till anskaffningsvärde. Resultatet från vår kvalitativa studie presenterar en nyanserad bild kring analytikers åsikter av värdering till verkligt värde enligt interna kassaflödesmodeller. Våra respondenter betraktar värderingarna med viss skepsis och pekar på att det är flertalet subjektiva antaganden som ligger till grund för värderingarna. Dessutom uppger flera av de analytiker vi talat med att värderingarna är att betrakta som otillförlitliga. Utifrån redovisningens grundläggande kvalitativa antaganden så uppger dock våra respondenter vissa positiva skillnader som ökad relevans och jämförbarhet. Men sammantaget kan vi konstatera att yrkesverksamma analytiker inte ger värderingarna någon större notis i deras yrkesutövande och en del ifrågasätter syftet med övergången till IFRS.   Vår förklarande fallstudie indikerar på att ökad volatilitet i företagens resultaträkningar medför vissa praktiska komplikationer vid företagsvärdering enligt en avkastningsbaserad modell. Utöver det sistnämnda så visar fallstudien även på att verkliga värden i Holmen &amp; SCAs fall, inte underlättar värderingar av bolagens egna kapital enligt en avkastningsbaserad modell.

This diploma thesis deals with the issue of biological assets accounting in agricultural company. The main goal is ambition for differences resulting from the use of different accounting standards. In the theoretical part are defined basic concepts, principles and methods. In the practical part is applied standard IAS41 Agricultural in a chosen agricultural company

År 2005 skedde en väsentlig förändring för Sveriges skogsföretag. IAS/IFRS regelverket och standarden IAS 41 infördes och medförde att börsnoterade skogsbolag blev tvungna att börja redovisa sin växande skog som biologiska tillgångar. Enligt IAS 41 ska biologiska tillgångar redovisas till verkligt värde. Införandet av IAS 41 har kritiserats av både revisorer, forskare och långivare och tidigare studier har ansett att standarden är för svår att tillämpa i praktiken. Skog anses vara en svårvärderad tillgång på grund av dess långa produktionscykel. Det har noterats att det i många fall saknats en aktiv marknad och ett aktuellt marknadsvärde att basera sina värderingar på. Detta har medfört att företagen behövt använda sig av subjektiva bedömningar vid värdering av biologiska tillgångar. Vi har kunnat se ett stort intresse från studenter när det kommer till examensarbeten som berör ämnet men vi har även kunnat notera att det inte tagits ytterligare större steg inom ämnet av erfarna forskare. En tidigare studie behandlar ämnet och lyfter att det behövs mer forskning inom detta ämne för att kunna vägleda reformer och redovisningsregler. Tidigare forskning har studerat IAS 41 just innan och efter implementeringen medan vår studie har genomförts med en historisk tillbakablick. Vi kommer följa två svenska skogsbolag, SCA AB och Holmen, och deras värdering av biologiska tillgångar från två år innan implementeringen fram till år 2022. Vår studie bidrar med en tydligare bild över hur företagen har tagit till sig IAS 41. Studiens syfte är att undersöka svårigheterna som företagen fått tampas med över tid när det kommer till värdering av biologiska tillgångar till verkligt värde i enlighet med IAS 41. Vi identifierar vilka faktorer som haft betydelse för implementeringen av regelverket, samt vilka faktorer som påverkar företagens val av värderingsmetod när de ska fastställa det verkliga värdet på biologiska tillgångar. Studien undersöker även om det finns ett behov av att förändra och förtydliga utformningen av IAS 41 i dagsläget. Följande frågeställningar kommer denna studie att försöka besvara:  ·         Hur har skogsföretag i Sverige värderat sina biologiska tillgångar över tid?  ·         Vilka bakomliggande faktorer förklarar varför de värderar som de gör?  Den teoretiska referensramen har använts som grund för att tolka och analysera empirin där framför allt den institutionella teorin och de institutionella isomorfismerna har varit betydande för vår analys. En kvalitativ textanalys har utförts genom att vi studerat SCA och Holmens årsredovisningar över tidsperioden 2003 till och med 2022. Vi har även genomfört en intervju tillsammans med en redovisningsspecialist som till vardags arbetar med komplexa redovisningsfrågor. Resultatet från vår empiri analyserades med hjälp av den teoretiska referensram som beskrivits i kapitel två. I vår slutsats fann vi att företagen har haft svårigheter med att finna verkligt värde vid värdering av biologiska tillgångar, samt att en frivilligt införd redovisningsprincip kan ha varit en faktor som möjligtvis bidragit till lösa den här typen av svårigheter.

Titel: Vad är skogen verkligen värd? En kvalitativ studie ur redovisningsupprättares perspektiv Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Josefine Dalman och Maria Husberg Rådström Handledare: Alice Schmuck Datum: 2023 - juni Syfte: Syftet är att undersöka hur värdering av biologiska tillgångar till verkligt värde enligt IAS 41 leder till att redovisningsinformation betraktas som användbar i enlighet med IASB:s primära kvalitativa kriterier. Syftet undersöks utifrån redovisningsupprättares perspektiv. Forskningsfrågan fokuserar på att utreda på vilket sätt redovisningsupprättare anser att IASB:s kriterier om relevans och verklighetstrogen representation uppfylls när biologiska tillgångar värderas till verkligt värde.  Metod: I studien har en kvalitativ metod tillämpats och empirin är insamlad med hjälp av semistrukturerade intervjuer där redovisningsupprättare i svenska skogsbolag har intervjuats. Datan är analyserad och redovisad med hjälp av tematisk analys.  Resultat och slutsats: I studien framkom resultat som i huvudsak ger stöd för att det kvalitativa kriteriet om relevans blir uppfyllt när skogen värderas till verkligt värde. Kriteriet om verklighetstrogen representation uppfylls till viss del men den subjektivitet som värdering till verkligt värde innefattar kan inte avhjälpas fullt ut. Resultaten i studien visar att det finns en viss motstridighet i värdering av biologiska tillgångar till verkligt värde och IASB:s primära kvalitativa kriterier.  Examensarbetets bidrag: Examensarbetet har bidragit till att belysa redovisningsupprättares syn på värdering av skog till verkligt värde och på vilket sätt de betraktar värderingen som användbar utifrån en kvalitativ metod. Det bedöms vara värdefullt att utröna om redovisningsupprättare som ska tillämpa IAS 41 betraktar standarden som användbar och den kvalitativa metoden har bidragit till djup i den analysen. Förslag till fortsatt forskning: Det har framkommit från respondenter i studien att värdering till verkligt värde är en kostsam metod som därmed främst genererar relevant redovisningsinformation i noterade skogsbolag. Som grund för fortsatt forskning föreslås därför att undersöka om nyttan med redovisningsinformation till följd av IAS 41 överstiger kostnaden i onoterade skogsbolag till den grad att produktionen av sådan redovisningsinformation kan motiveras.  Nyckelord: IAS 41, verkligt värde, biologiska tillgångar, IASB:s primära kvalitativa kriterier, relevans och verklighetstrogen representation / Title: What is the forest really worth? A qualitative study from the perspective of accountants Level: Bachelor's degree thesis in business administration  Authors: Josefine Dalman and Maria Husberg Rådström Supervisor: Alice Schmuck Date: 2023 - june Aim: The purpose is to investigate how valuation of biological assets at fair value according to IAS 41 leads to accounting information being considered useful in accordance with the IASB's primary qualitative criteria based on the perspective of accountants. The research question focuses on investigating how accountants believe that the IASB's criteria of relevance and faithful representation are met when biological assets are valued at fair value. Method: In the study, a qualitative method has been applied and the empirical evidence has been collected using semi-structured interviews where accountants in Swedish forestry companies have been interviewed. The data is analyzed and reported using thematic analysis. Results and conclusion: The study produced results that essentially provide support for the qualitative criterion of relevance being met when the forest is valued at its fair value. The criterion of faithful representation is fulfilled to some extent, but the subjectivity that valuation at fair value involves cannot be fully remedied. The results of the study show that there is a certain contradiction in the valuation of biological assets at fair value and the IASB's fundamental qualitative characteristics. Contribution of the thesis: The thesis has contributed to elucidate accountants' views on the valuation of forests at fair value and in what way they consider the valuation useful based on a qualitative method. It is considered valuable to find out whether accountants who must apply IAS 41 consider the standard useful and the qualitative method has contributed to the depth of that analysis. Suggestions for future research: It has emerged from respondents in the study that valuation at fair value is a costly method which thus mainly generates relevant accounting information in listed forest companies. As a basis for continued research, it is therefore proposed to investigate whether the benefit of accounting information as a result of IAS 41 exceeds the cost in unlisted forest companies to the extent that the production of such accounting information can be justified. Key words: IAS 41, fair value, biological assets, IASB fundamental qualitative characteristics, relevance and faithful representation