Communication is a fundamental process for organizations with meetings as the most important arena. The nonverbal language affects the transfer and the rendering of what is communicated. Digitization has changed the opportunities to communicate, where the possibility of nonverbal communication is limited. The aim of the study is to describe and analyze the technical domestication in meetings at two selected workplaces. The purpose is to contribute to research on digitizing organizations in general and workplace meetings in particular. We intend to achieve the goal and purpose of the survey by examining how the technology is handled and what it is attributed to it by the employees. This survey research the questions from a user perspective.   Data has been gathered through a qualitative research method. 15 interviews have been conducted with public sector employees. The result has been analyzed based on the theoretical framework by Gidden’s structuring theory. Further the theoretical concepts nonverbal communication, digital trust and paralinguistic and expressive linguistic have been used. The results from the study indicates that physical meetings is to prefer before digital meetings. The conclusion is that digital meetings cannot replace physical meetings. However, digital meetings are able to provide a new way of working with meetings in working life. Another conclusion is that the employee's technical domestication is a consequence of a normative approach at the workplace.

Syfte Studiens syfte är att undersöka hur samspel och kommunikation med personer med flerfunktionsnedsättning, deras assistenter och vattendansledare under vattendans kan analyseras med multimodal interaktionsanalys, för att genom tolkning av kommunikativa uttryck identifiera upplevelse av interventionen. Ytterligare ett syfte med studien är att identifiera vilka styrkor och svagheter analysmetoden har vid studier av interaktion mellan personer med flerfunktionsnedsättning och deras assistenter. Metod I studien videoinspelades och analyserades interaktion mellan personer med flerfunktionsnedsättning, deras medföljare samt personal som höll i vattendansen. Den metod som användes var multimodal interaktionsanalys, som är en metod där man analyserar interaktion i naturligt förekommande situationer. Analysen utfördes genom observation och transkription av videoinspelad interaktion. Resultat Ett flertal uttryck identifierades med multimodal interaktionsanalys. Dessa uttryck kunde säga något om upplevelsen hos personerna med flerfunktionsnedsättning under vattendansen. De kommunikativa uttrycken analyserades alltid i den kontext där de förekom. Uttrycken betraktades som kontextberoende och inte som isolerade handlingar. De modaliteter som personerna med flerfunktionsnedsättning använde för att kommunicera var bland annat blickar, vokalisationer och ansiktsmimik. Dessa uttryck studerades i termer av vilken mening eller sinnesstämning de tycktes förmedla, hur frekvent de förekom, samt vilken respons de väckte. Tolkning av uttrycken gjordes till stor del genom att studera omgivningens respons. Under arbetets gång identifieras styrkor såväl som svagheter med analysmetoden. Att analysera materialet med någon annan metod än just multimodal interaktionsanalys hade varit svårt, eftersom det i dagsläget finns mycket få alternativa sätt att analysera och transkribera den här typen av komplex interaktion på. Slutsats Genom multimodal interaktionsanalys kunde en varierad bredd av olika kommunikativa uttryck identifieras och tolkas, och författarna fick därmed en bild av hur personerna med flerfunktionsnedsättning och deras medföljare upplevde interventionsmetoden. Överlag förefaller upplevelsen av vattendansen vara positiv för personerna med flerfunktionsnedsättning såväl som för deras medföljare. Multimodal interaktionsanalys lämpade sig väl som analysmetod för att identifiera tecken som kan säga något om personernas med flerfunktionsnedsättnings upplevelse av vattendansen. / Aim The aim of this study is to investigate whether interaction between people with multiple disabilities, their assistants and waterdance staff during waterdance can be analysed using multimodal interaction analysis, in order to identify how the people with multiple disabilities experience the intervention. Identification of experience is conducted by recognizing and interpreting communicative actions. Another aim is to identify strengths and weaknesses of the method of analysis in the study of interaction between people with multiple functional impairments and their assistants. Method Interaction between three people with multiple disabilities, their assistants and waterdance staff was video recorded and then analysed. The method used is multimodal interaction analysis, which is a method for analysing naturally occurring interaction. The analysis was performed through observation and transcription of video-recorded interaction. Results Several communicative expressions were identified with multimodal interaction analysis. These expressions could say something about the people with multiple disabilities’ experience of the waterdance. The communicative actions and expressions were analysed in the context in which they occurred. The expressions were regarded as contextually dependent, and not as isolated, independent actions. Modalities that were used for communication were among others: gaze, vocalizations and facial expressions. These communicative actions were studied regarding what meaning or mood they seemed to convey, the frequency with which they occurred in, and in what response they evoked. Interpretation of the expressions was largely conducted by studying the response from people in the environment. Strengths as well as weaknesses were identified regarding the method of analysis. To analyse the material with a method other than multimodal interaction analysis would have been difficult, since other options of methods for analysing and transcribing this complex type of interaction are very limited. Conclusions A variety of communicative expressions were identified through multimodal interaction analysis. Through interpretation of the expressions, the authors were able to better understand how the people with multiple disabilities and their assistants experienced the intervention method. Multimodal interaction analysis is well suited as an analytical method for identifying signs that may tell us something about the experience of waterdance, of the three persons with multiple disabilities.

Syftet med denna studie är att analysera ett begränsat antal bilderböcker från två tidsepoker och undersöka hur det icke-verbala gestaltas i dessa bilderböcker och om det gestaltas olika i de två tidsepokerna.  Jag kommer att fokusera mer ingående på konflikter mellan barn, konflikter mellan pedagoger och barn och pedagogers attityder i konflikter och deras sätt att hantera dem. Metoden jag använder mig av i denna studie är en kvalitativ litteraturanalys där jag utgår från Nikolajevas (2000) bok om bilderboksanalys. Tillsammans med relevant litteratur och Howard Garders teori om de sju intelligenserna med fokus på det kroppsliga har jag kommit fram till resultatet att alla böcker oavsett tidsepok via kroppsspråket i böckerna förmedlar att förskolan är något roligt och intressant. Största skillnaden mellan böckerna från de olika tidsepokerna var att i de äldre böckerna visades endast att man inte fick säga emot de vuxna med en tydlig didaktisk underton. I böckerna från 2000-talet gestaltades kroppsspråket så att man förstod det som att barnen hade mer inflytande och behövde inte alltid godta vad de vuxna sa, utan kunde ha mer egen vilja. / The purpose of this study is to analyze a limited number of picture books from two eras and examine how non-verbal portrayed in the picture, and if it is portrayed differently in the two epochs. I will focus in more detail on the conflicts between children, conflicts between educators and children and teachers' attitudes in the conflict and their way of dealing with them. The method I use in this study is a qualitative literature analysis which I assume Nicholas Eve (2000) book on picture analysis. Together with the relevant literature and Howard Gardners theory of the seven intelligences with a focus on the bodily, I have come to the result that all books regardless of era through body language in the books convey to preschool is something fun and interesting. The biggest difference between the books from the different time epochs was that in the older books appeared only that you could not argue with adults with a clear didactic undertone. In the books from the 2000's figure was the body language illustrated in such a way that the reader understands that the children are allowed to have more influence and not necessarily need to accept the opinions and wishes of the adults, since they are entitled to their own opinion and to have their own free will.

Abstract The purpose of this study is to explore similarities and differences between preschools in Sweden and Switzerland by focussing on how infants use nonverbal expressions in conflict situations. The target group of 1-2 year old children does not yet have an adequate verbal language and therefore has to communicate nonverbally. Watzlawick's communication theory states that a person cannot not communicate; in my study I have mainly employed the five axioms of his theory and observed the so called mirror neurons, which play a key role when humans interact. Conflict theories and conflict resolution strategies are also considered.   The methodological approach employed in this study combines a qualitative fieldwork with a quantitative systematization of data in order to construct a full representation of the differences and similarities that the observations have revealed.   The study shows that there are significant differences in the way children get into conflict situations and how they try to overcome them. In order to clarify why these differences appear, the discussion of the study includes the Swedish pre-school system with its relatively large nursery schools, and also the Swiss education system, where the reference to discipline is more pronounced than in the Swedish education system. / Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur barn använder det icke-verbala språket vid konfliktsituationer samt att göra en jämförelse mellan förskolor i Sverige och Schweiz. Detta för att utforska skillnader och likheter mellan dessa två länder. I centrum för min observation står barn i åldern 1-2 år, då denna grupp ännu inte har utvecklat ett adekvat verbalt språk och därmed behöver kommunicera på ett icke-verbalt sätt. Watzlawicks kommunikationsteori fastslår att en människa inte inte kan kommunicera och denna grundsats har störst utrymme i min studie där fokus ligger på hans fem axiom inom kommunikation. Ytterligare tas hänsyn till spegelneuroner vilka spelar en nyckelroll när människor interagerar med varandra, likaså teorier inom konflikthantering.   Den metodologiska ansatsen är en kombination av en kvalitativ fältforskning och kvantitativ systematisering av data.     Studien visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan hur barn hamnar i och hanterar konfliktsituationer i dessa två länderna. För att förklara dessa skillnader riktas blicken mot den svenska förskoleverksamheten med relativt stora barngrupper och mot den schweiziska pedagogiken som kan konstateras vara hårdare när det gäller disciplin.