Temat för uppsatsen är toxic masculinity. Problemområdet är visualisering och uppfattning om toxic masculinity i film. Syftet med uppsatsen är att studera genusstyrd makt, kamerans roll och icke-verbal kommunikation från en karaktär präglad av toxic masculinity i tv-serien Euphoria. Syftet är att ge nya synpunkter till problemområdet visualisering av toxic masculinity i film, och synliggöra problemet med detta fenomen. Teori om maskulinitet, genusstryd makt, attraktivitet, kamerans roll och icke-verbal kommunikation presenteras. Uppsatsen är en filmanalys med genusperspektiv där toxic masculinity undersöks genom kvalitativ metod, då det finns strukturerat insamlat material som tolkas teoretiskt. Material för uppsatsen är taget ur HBOs tv-serie Euphoria. Analysen baserar sig på granskning av utvalda scener ur tv-serien, där materialet sedan läggs mot den teoretiska referensram som presenterats tidigare i studien. Frågeställningen besvaras genom analysens resultat att kamerans placering, fysiskt uppträdande, våldsamt beteende, karaktärsuppbyggnad och andras reaktioner tydligt betonar karaktärens toxiska beteende i Euphoria. Ovannämnda filmtekniska grepp medför att karaktären visar ett starkt beteendemönster av toxic masculinity. Man kan hävda att detta är gjort för att överdrivet tydliggöra ett toxic masculinity beteende som samhällen vill röra sig bort från. / The theme of the essay is toxic masculinity. The problem area is visualization and perception of toxic masculinity in film. The aim of the thesis is to study gender-controlled power, the role of the camera and non-verbal communication from a toxic masculinity character in the TV series Euphoria. The purpose is to give new views on the problem area visualization of toxic masculinity in film, and to highlight the problem of toxic masculinity. Theory of masculinity, gender power, attractiveness, the role of the camera and non-verbal communication are presented. The thesis is a film analysis with a gender perspective where toxic masculinity is investigated by qualitative method when there is structured collected material that is interpreted theoretically. Material for the essay is taken from HBO's TV series Euphoria. The analysis is based on reviewing selected scenes from the television series, the material being placed against the theoretical frame of reference presented earlier in the study. The question is answered through the results of the analysis that the camera's location, physical behavior, violent behavior, character structure and the reactions of others clearly emphasize the character's toxic behavior in Euphoria. The film-technical grips mentioned above prove that the character is perceived as an obnoxious toxic masculinity. It can be argued that this is done to show the bad toxic masculinity behavior societies want to move away from.

The aim of the present study is to examine the experiences from different ways of interpreting in nursing of patients that come from a different ethnic background and speak a different language than the nursing staff. / Syftet med föreliggande studie är att ta reda på vilka erfarenheter som finns beskrivna i vetenskaplig litteratur avseende olika sätt att tolka i omvårdnaden av patienter med annat etniskt ursprung och språk än vårdpersonalens.

Denna studie har undersökt om betraktare kan urskilja att en animerad ansiktslös karaktär har negativa intentioner och försöker ljuga, enbart genom hur dess kroppsspråk animeras. Undersökningen genomfördes med kvantitativa enkäter, där testdeltagarna fick studera två olika animationer av en 3D-modell. Den ena uttryckte en karaktär med ”goda intentioner” och den andra en karaktär med ”negativa intentioner. Testdeltagarna fick i enkäten svara på hur de uppfattade karaktärernas intentioner. Insamlad data analyserades sedan utifrån tesdeltagarnas kön och erfarenhet kring icke-verbal kommunikation. Resultaten antyder på att det går att göra animationer med kroppsspråk som medför att karaktärer, trots att deras ansiktsmimik inte syns, uppfattas som mer eller mindre trovärdiga. Det framkom indikationer på skillnader i tolkningen mellan kvinnor och män, samt skillnad i tolkning mellan personer med mer och mindre erfarenhet av icke-verbal kommunikation. Studien bör anses som en förstudie och dessa resultat kan fungera som underlag för framtida undersökningar.

Syftet med detta examensarbete har varit att fånga förskolebarnens icke-verbala kommunikation, för att förstå dess betydelse i relation till inkluderande och exkluderande lek. Ambitionen har även varit att ta del av förskollärares tankar och tolkningar kring dessa leksituationer, i förhoppning att få ytterligare förståelse. Preciserade frågeställningar var: Hur kommer barnens icke-verbala kommunikation till uttryck och hur går barnen tillväga för att inkludera respektive exkludera varandra? Hur tolkar förskollärarna videoobservationernas olika leksituationer?Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av videoobservation och intervju med förskollärare på en förskola. Undersökningsgruppen utgjordes av 27 barn i åldern tre till fem år samt två förskollärare. Det urval av tidigare forskning som valts ut inom ämnesområdet behandlar lekbegreppet, kommunikation och samspel mellan barn samt inkludering och exkludering. Resultatet visar att det förekommer såväl inkludering som exkludering i lek samtidigt som det finns barn som hamnar mittemellan. Det framgick även att barnen använder sig av olika tillträdes- och försvarsstrategier i förhållande till inbjudan till lek och försvar av lekutrymme samt kamrater.

Ungefär 40 procent av de som insjuknar i stroke varje år drabbas av afasi som följd. Hjärnskadan som uppstår påverkar personens förmåga att uttrycka sig i ord vilket leder till kommunikationssvårigheter. Inom vården utgör kommunikationen en viktig roll för att skapa delaktighet för patienten. Då patienten lever med kommunikationssvårigheter behöver sjuksköterskan anpassa sitt sätt att kommunicera på. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans levda erfarenhet av att kommunicera med patienter med afasi efter stroke och användandet av strategier vid kommunikationen. Valet av metod är en litteraturstudie som baseras på 11 vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet presenteras i fyra teman med två underteman vardera. De olika teman visar negativa upplevelser relaterat till kommunikationen ur ett sjuksköterskeperspektiv, hinder för kommunikation, användandet av samtalsstrategier och kommunikationsprogram. I diskussionen lyfts och diskuteras fynd som framkommit i resultatet, bland annat behovet av ökad kunskap och träning för sjuksköterskor inom kommunikation med denna patientgrupp. Slutsatserna som kunde dras utifrån resultatet var att ytterligare forskning krävs inom området för att vidareutveckla strategier för kommunikationen och att undervisning kring icke-verbal kommunikation borde utgöra en större del av sjuksköterskeutbildningen.

I Sverige talas det över 200 språk varav 140 modersmål. Elever som är nyanlända i Sverige och inte behärskar det svenska språket får utmaningar i undervisningen. Förutom den verbala kommunikationen finns det även andra sätt att kommunicera på. En nyanländ definieras enligt Skollagen (SFS 2010:800) som en elev som har varit bosatt utomlands men bor nu i Sverige. Däremot anses eleven inte som nyanländ efter fyra års studier i landet. Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om hur musiklärare samtalar om olika typer av kommunikationssätt i musikundervisning med nyanlända elever. I studien har fyra olika lärare intervjuats med diverse bakgrunder och erfarenheter. Därefter har deras sätt att kommunicera jämförts. De gemensamma nämnarna framställs som teman. Resultatet visar att dessa teman var visuelltstöd, kroppsspråk och musikspråk, sången och relation till elever, vilket sammanväverlärarnas kommunikationssätt att nå ut till nyanlända elever.

Icke-verbal kommunikation är ett viktigt komplement till det verbala språket, inte främst i utbildningsverksamheter med yngre barn. Syftet med studien är att undersöka en logopeds och en specialpedagogs syn på hur och om icke-verbal kommunikation används medvetet som ett pedagogiskt verktyg i flerspråkiga verksamheter för yngre barn och varför det används. För att ta reda på det har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en logoped och en specialpedagog samt utgått från John Deweys pragmatiska perspektiv. Genom arbetet har vi kommit fram till att icke-verbal kommunikation är av vikt för att förstärka och förtydliga det verbala språket och att icke-verbal kommunikation är bra för alla men nödvändigt för vissa. Det är upp till pedagogerna att ha den kunskapen för att använda det med ett tydligt syfte för det individuella barnets skull. Slutsatserna som dras i studien visar bland annat att gester, kroppsspråk och olika former av material används som medveten icke-verbal kommunikation i flerspråkiga verksamheter och detta används i situationer under hela dagen i framför allt samspelssituationer, i interaktion, i situationer där något behöver förtydligas samt när någon kommer till en ny språkig miljö. Detta i syfte att skapa förståelse, göra sig förstådd, förtydliga, kommunicera, uttrycka kommunikation på ett annat sätt och för att fungera språkfrämjande. / Non-verbal communication is an important complement to the verbal language in activities with younger children. The purpose of the study is to investigate the views of a speech therapist and a special education teacher on how and if non-verbal communication is used deliberately as a pedagogical tool in multilingual activities for younger children and why it´s used. To find out, we conducted qualitative semi-structured interviews and based our work on John Deweys pragmatic perspective. We have come to the conclusion that non-verbal communication is important to reinforce and clarify the verbal language and that it´s good for everyone but necessary for some. It´s up to the educators to have knowledge, in order to use it with a clear purpose for the individual child´s sake. Some of the conclusions drawn in the study show that gestures, body language and different types of materials are used as conscious non-verbal communication in multilingual activities and is used in situations throughout the day in mainly interaction situations, in interaction, in situations where something needs to be clarified and when someone comes to a new linguistic environment. This is for the purpose of creating understanding, making oneself understood, clarifying, communicating, expressing communication in a different way and to function as a language promoter.

Bakgrund: Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård kommer dagligen i kontakt med suicidnära patienter och är delaktiga i det suicidpreventiva arbetet. Studier beskriver att sjuksköterskor kan använda sig av sin kunskap, erfarenhet och intuition för att upptäcka att en patient är suicidal. Suicidavsikt kan kommuniceras icke verbalt genom subtila tecken, som kan uppfattas av sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av den icke verbala kommunikationen inför ett suicid, för att öka medvetenheten om och förståelsen av detta fenomen vid suicidprevention. Metod: Kvalitativ metod med fenomenologisk hermeneutisk ansats har använts. Sju sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk vård intervjuades om sina erfarenheter av det studerade fenomenet, där intervjumetoden var narrativ och ostrukturerad till sin form. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter av fenomenet presenteras i sex teman: Att se en förändring hos patienten, Att uppleva patienten som svårtolkad, Att känna patientens existentiella ångest, Att förstå patienten utifrån en helhetssyn, Att se patienten få insikt samt Att uppfatta att patienten gör ett avslut. I den tolkade helhetsförståelsen ger teorier om suicid en djupare förståelse för fenomenet som beskrivs i temana. Konklusion: Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård kan uppfatta och tolka icke verbala budskap från patienter som är suicidnära och de kan använda denna kunskap som ett komplement till en suicidbedömning.

Detta examensarbete handlar om förskollärares tankar om verbal och icke-verbal kommunikation i samlingssituationer. Syftet med studien är att visa förskollärares upplevelser av förhållandet mellan verbal och icke-verbal kommunikation under samlingssituationer i relation till den pragmatiska aspekten av barns språkutveckling. Frågeställningarna som arbetet bygger på är: Hur ser förskollärares uppfattningar ut beträffande användandet av den icke- verbala kommunikationen i samlingssituationer på förskolan? Hur ser förskollärares uppfattningar ut beträffande användandet av verbal kommunikation i samlingssituationer på förskolan? Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer av verksamma förskollärare och utgör tillsammans med tidigare forskning samt relevant litteratur för ämnet grunden för resultatet och analysen. Analysen har sin utgångspunkt från Maurice Merleau-Ponty utifrån fenomenologin. Studien visar att den icke-verbala kommunikationen används av pedagoger för att förstärka den verbala kommunikationen för barnen samt att detta sker både medvetet och omedvetet i samlingssituationer. / This thesis is about preschool teachers' thoughts on verbal and nonverbal communication in assembly situations. The purpose of the study is to show how preschool teachers’ look at the relationship between verbal and non-verbal communication and how the relationship is expressed for children in assembly situations on the basis of pragmatic language development. The questions, which this paper is based on, are: What are preschool teachers’ interpretations regarding the use of non-verbal communication in assembly situations in preschool? What are preschool teachers’ interpretations regarding the use of verbal communication in assembly situations in preschool? The empirical material has been gathered through interviews with active preschool teachers’ and make, in combination with previous research and relevant literature on the subject, the basis for result and analysis in this study. The analysis has its starting point in the perspectives of Merleau-Ponty and the phenomenology. The result, that the empirical material shows, is that the non-verbal communication is used to enhance the verbal communication and that this accrue both consciously and unconsciously in assembly situations.

Communication is part of our everyday life. We speak, we write, we move our bodies and faces in ways to express a feeling or deliver a message. Technology has made it more convenient to communicate with the people in our network, thus has made it harder for us to show the non-verbal signals that we express in our physical interactions. The development of new technology has proved that there is an interest in communicating more transparently and clearly. This study aims to discover patterns and loopholes in the rise of the GIF phenomena via Facebook Messenger. A picture format that has emerged from remix and popular culture which allows users to easily send, receive, upload and experience the short animations. There are different GIF genres but this study focuses on reactive and highlight GIFs since their intention is to deliver an emotional response with the help of non-verbal signals that it contains. There is a saying: “a picture is worth a thousand words” but can a thousand words really be described by an image sequence? In this research, a qualitative analysis has been made for a deeper understanding of the use of GIF and its context in our social interactions online. By interviewing different types of GIF users, we will get a valuable insight on the patterns that have been identified for the purpose of this study. Which can be of great interest for future research concerning responsive and emotion-based communication on social media.