<p> </p><p>Denna studie syftar till att redovisa hur etniska stereotyper kan användas vid individers identifikationer med andra i sociala sammanhang samtidigt som man stöter undan andra grupper. Eftersom studiens utgångspunkt är att etnicitet är en social konstruktion kommer studien även att redovisa för hur ungdomar i olika sociala sammanhang konstruerar etniska identiteter beroende på tidpunkten i deras liv och situationer de befinner sig i.</p><p> </p>

Denna studie syftar till att redovisa hur etniska stereotyper kan användas vid individers identifikationer med andra i sociala sammanhang samtidigt som man stöter undan andra grupper. Eftersom studiens utgångspunkt är att etnicitet är en social konstruktion kommer studien även att redovisa för hur ungdomar i olika sociala sammanhang konstruerar etniska identiteter beroende på tidpunkten i deras liv och situationer de befinner sig i.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka på vilket sätt medarbetare inom dagligvaruhandeln kan identifiera sig med företaget. Studien ska även bidra till djupare förståelse för vilken betydelse identifiering, engagemang och lojalitet har inom dagligvaruhandeln.  Teoretiskt perspektiv: Studiens teoretiska referensram grundar sig i tidigare litteratur där relevanta begrepp har operationaliserats för denna studie. Dessa begrepp innefattar: identitet, identifiering, engagemang och lojalitet. Identitet används i denna studie för att få en förståelse för begreppet identifiering. Identifiering har i denna studie delats upp i förutsättningar för identifiering, nivåer av identifiering samt konsekvenser av identifiering vilket innefattar engagemang och lojalitet. Metod: En kvalitativ fallstudie har använts för att undersöka studiens forskningsfråga och syfte. Den insamlade empirin grundar sig från 10 intervjuer med anställda inom dagligvaruhandeln vilket sedan har analyserats utifrån studiens teoretiska ramverk. Slutsats:  Studiens slutsats är det inte finns indikationer på en tydlig identifiering med företaget hos medarbetare inom dagligvaruhandeln. Det som går att urskilja är att identifiering sker på lägre nivåer som exempelvis avdelning och enskild butik snarare än med organisationen som helhet. Det går att urskilja ett samspel mellan identifiering, engagemang och lojalitet på så vis att engagemang kan existera på individnivå i samband med identifiering på lägre nivå. Studien visar även att det finns indikationer på att lojalitet är mer beroende av identifiering.

<p>Under de senaste decennierna har det skett stora förändringar när det gäller synen på individen och vad som kan uppfattas vara normalt eller avvikande. Denna antologi utgår ifrån hur individers livsvillkor och identitet skapas i dagens moderna samhälle. Samtliga bidrag utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv i vilket fokus ligger på mänskliga relationer, samt hur verklighetsuppfattningar konstrueras genom individens sociala samspel i samhället. De olika teman som studerats är skilsmässa, homosexualitet, flyktingar och könsroller. Karin Berglund har studerat hur individen kan påverkas av en skilsmässa. Jessica Lifström har studerat hur homosexuella upplever sina livsvillkor. Astrid Bolados Aguilera har studerat hur flyktingar kan påverkas i och med en inflyttning till ett främmande land. Maria – Theresia Rosén har studerat hur barn kan uppfatta den rådande synen på kön i dagens samhälle. För att studera dessa teman har vi utfört intervjuer som har kodats och analyserats utifrån grundad teori. Det som framkommit i samtliga bidrag är att omgivningen i form av uppväxtvillkor och olika institutioner har stor betydelse för den enskilde individens identitetsskapande, livsvillkor och socialisering. Samt att synen på vad som betraktas vad som uppfattas som normalt och avvikande i samhället är beroende av kontext, tid och rum.</p>

Under de senaste decennierna har det skett stora förändringar när det gäller synen på individen och vad som kan uppfattas vara normalt eller avvikande. Denna antologi utgår ifrån hur individers livsvillkor och identitet skapas i dagens moderna samhälle. Samtliga bidrag utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv i vilket fokus ligger på mänskliga relationer, samt hur verklighetsuppfattningar konstrueras genom individens sociala samspel i samhället. De olika teman som studerats är skilsmässa, homosexualitet, flyktingar och könsroller. Karin Berglund har studerat hur individen kan påverkas av en skilsmässa. Jessica Lifström har studerat hur homosexuella upplever sina livsvillkor. Astrid Bolados Aguilera har studerat hur flyktingar kan påverkas i och med en inflyttning till ett främmande land. Maria – Theresia Rosén har studerat hur barn kan uppfatta den rådande synen på kön i dagens samhälle. För att studera dessa teman har vi utfört intervjuer som har kodats och analyserats utifrån grundad teori. Det som framkommit i samtliga bidrag är att omgivningen i form av uppväxtvillkor och olika institutioner har stor betydelse för den enskilde individens identitetsskapande, livsvillkor och socialisering. Samt att synen på vad som betraktas vad som uppfattas som normalt och avvikande i samhället är beroende av kontext, tid och rum.

<p>År 2006 tog sig popkulturen återigen in i nattklubbarnas epicentrum. Genom ett ägarbyte på Spy Bar övertogs svenskt nattlivs mest kända institution – efter att länge varit ett tillhåll för tv-kändisar med mycket pengar – av modefolk, konstnärer, DJ: s och skribenter. Många förstod inte vad som hände, men i mitten av nittiotalet var det de människorna som var med och utvecklade svenskt nattliv. Kanske är det återigen dags för ett maktskifte? I tre artiklar berättar vi om ägarbytet, om människorna och musiken.</p><p>Av: Kristofer Andersson</p><p>Reportage: Ljudet av en kulturkrock sida 2 - 5</p><p>Faktaartikel: I hjärtat av technon sida 6 - 8</p><p>Personporträtt: Med kärlek till klubbkultur sida 9 - 11</p>

År 2006 tog sig popkulturen återigen in i nattklubbarnas epicentrum. Genom ett ägarbyte på Spy Bar övertogs svenskt nattlivs mest kända institution – efter att länge varit ett tillhåll för tv-kändisar med mycket pengar – av modefolk, konstnärer, DJ: s och skribenter. Många förstod inte vad som hände, men i mitten av nittiotalet var det de människorna som var med och utvecklade svenskt nattliv. Kanske är det återigen dags för ett maktskifte? I tre artiklar berättar vi om ägarbytet, om människorna och musiken. Av: Kristofer Andersson Reportage: Ljudet av en kulturkrock sida 2 - 5 Faktaartikel: I hjärtat av technon sida 6 - 8 Personporträtt: Med kärlek till klubbkultur sida 9 - 11

I dagens sociala medier flödar de bilder som föräldrar publicerar på sina barn. Detta kan komma att bli ett problem då barnen inte själva har möjlighet att bestämma över sin egen integritet online. Många tidigare studier fokuserar på att undersöka barnens rättigheter på internet. Syftet med vår studie är att undersöka vad som faktiskt är anledningen till att föräldrar exponerar sina barn på sociala medier. För att nå ett resultat har vi använt oss av en kvalitativ metod där sju mödrar har blivit intervjuade. Det är viktigt för oss att belysa det faktum att studiens urval utgörs av endast mödrar, vilket i sin tur kan ha påverkat resultatet. Studien har bland annat kommit fram till att mödrarna, i och med sociala mediers framväxt, skapat ett beteende där de söker bekräftelse av den kollektiva identitet som de anser sig tillhöra. De bilder som mödrarna publicerar på sina barn fungerar i sin tur som ett verktyg som används för att nå denna bekräftelse. / In today's social media we are fluently exposed to images that parents upload on their children. This could become a problem as the children do not have any influence regarding their own online integrity. Many studies are often focused around children's rights on the internet. In contrast to other studies, this study will focus on what the reasons are for parents to expose their children on social media. To reach a result in our study we have used a qualitative method, where seven mothers has been interviewed. It is very important to illustrate the fact that we only have focused on mothers in our selection, which could have affected our results. The results from this study are that the social media has emerged and created behavior where mothers are seeking confirmation in the social identity, that they feel that they are a part of. The images that the mothers are publishing work as a tool that is used to reach this confirmation.

Den psykiska ohälsan hos befolkningen i Sverige har ökat markant sedan 1980-talet och kvinnor är de som drabbas i störst utsträckning. I samband med att sociala medier har vuxit har även en ny bransch med Social Media Influencers etablerats vars syfte är att skapa ett personligt varumärke och därmed påverka sin målgrupp. Den här uppsatsen har ämnat att undersöka om unga kvinnor anser att deras psykosociala hälsa kan ha något samband med Influencers marknadsföring av statussymboler på Instagram och i sådana fall – i vilken bemärkelse. Uppsatsen har genomförts via tre kvalitativa intervjuer med kvinnor mellan 19 och 21 år. Den insamlade empirin har sedan analyserats via en tematisk analys. Resultatet visar att Influencers marknadsföring medför en positiv känsla som förebild för unga kvinnor och upplevs bidra med en positiv påverkan på deras psykosociala hälsa. Resultatet visar även att unga kvinnor inte reflekterar märkbart över den konsumtion som Influencers uppmuntrar till. Något som efterföljande forskning bör studera vidare. / The mental illness of the population in Sweden has increased significantly since the 1980s and women are the ones who suffer the most. With the growth of social media, a new industry with Social Media Influencers has also established whose purpose is to create a personal brand and thereby influence its target group. This essay has begun to investigate whether young women consider their psychosocial health to be related to Influencer's marketing of status symbols on Instagram. The essay has been conducted through three qualitative interviews with women between 19 and 21 years. The collected empirical data has then been analyzed through a thematic analysis. The result shows that Influencer marketing gives a positive feeling as a role model and thereby makes a positive impact on their psychosocial health. The result, on the other hand, shows that the young women in the study have not reflected significantly on the consumption that Influencers encourages. Something that subsequent research should study further.