There are shortcomings when it comes to recent studies by a Roma perspective on Roma culture and traditions. The purpose of this paper is to understand how the Roma present themselves in eight articles with an emphasis on culture, language and identity. The questions are as follows: First, how the Roma articles manufactures the Roma culture and what do these articles say about culture, identity and language from a Roma perspective? Second, how can the Roma preserve and develop their culture and be a part of Swedish society in accordance with Articles? Some of the findings are that the Roma language, Roma clothing and Roma music is part of the Roma culture. Similarly, social codes and traditions such as International Roma Day, which is a Romani celebration. Family dinners and celebrations such as weddings, funerals and other occasions is something that strengthens the Community and the identity of the Roma. Modern Romani Chib today is a multifaceted language where there are multiple words for the same concept. Romani Chib has been developed in countries where it is spoken and had influences from the majority languages and thus has developed different varieties of the language. The result also shows a need for the Roma to organize. Moreover, the school's importance to Roma identity in which Roma classes are considered creating security within a cultural community, which in turn facilitates learning. In conclusion, the results also show that the mutual use of an intercultural perspective, the Roma minority and the majority could come closer together.

The aim of the study was to gain a better understanding of how some people aged between 20-35 years’ experience Facebook in relation to identity creation, communication and stress. The analysis is drawn from seven semi-structured interviews with a sample of Facebook members, four women and three men aged 20-35 years and during the interviews respondents answered questions based by the following topics. Does Facebook allow changing identities? In what way is Facebook a communication tool for enabling relationships? How can Facebook be related to stress and coping? The results showed that respondents perceived Facebook as an easy means of communication and maintaining relationships. Facebook enables and facilitates in the creating of ones desired image of ones own identity. Facebook experienced by the interviewees as a context which explored a desire to constantly take note of what happens, which in turn contributes to increased levels of stress. The paper also discusses issues such as alternative realities, expected feedback, changing identities and living in the present. / Syftet med studien var att få en större förståelse för hur några personer i åldern 20-35 år, upplevde Facebook med dess relation till identitet, kommunikation och stress. Metodologiskt har en semistrukturerad intervjumetod legat till grund för studiens procedur. Urvalet bestod av fyra kvinnor och tre män. Studien baserades på följande frågeställningar: Möjliggör Facebook för växlande identiteter? På vilket sätt är Facebook ett kommunikationsredskap för möjliggörande av relationer? På vilket sätt kan Facebook ha en relation till stress? Resultatet visade att intervjupersonerna upplevde Facebook som ett enkelt verktyg för kommunikation och upprätthållande av relationer. Facebook möjliggör och underlättade att skapa en önskad bild av sin egen identitet. Facebook upplevdes också bidra till en önskan att ständigt ta del av vad som händer. Men att ständigt vara uppkopplad och ta del av vad andra gör kan bidra till stress. Diskussionen berörde aspekterna: en alternativ värld, förväntad feedback, växlande identiteter samt upplevelser av att leva i nuet.

Syftet med studien är att undersöka hur bekräftande av barns hemkulturer i förskolan kan tänkas påverka barns identitetsskapande och förståelse för allas lika värde. Kvalitativa intervjuer med pedagoger är den huvudsakliga metoden, medan studie av undervisningsmaterial och observationer använts som ett komplement till intervjuerna. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av flera medvetna strategier för att bekräfta barns hemkulturer på förskolan. Samtliga deltagare beskriver pedagogens förhållningssätt som en del i strategierna. För att stärka barnets identitet menar pedagogerna att barnet behöver få känna sig stolt över sin bakgrund. Några av pedagogerna beskriver hur gällande normer kan påverka barnets identitetsskapande. Att bekräfta barnens hemkulturer på förskolan gör att barnen lär känna varandras kulturer vilket kan öka respekten för varandra.

Uppsatsen handlar om hur en idrottsförening format sin fritidsverksamhet för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Syftet med uppsatsen var att få en bild och beskrivning av hur verksamma ledare och föräldrar uppfattar verksamhetens målsättningar och hur de uppfattar verksamhetens pedagogiska verksamhetsidé. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer. Resultatet från intervjuerna med verksamma ledare, föräldrar inom föreningen och observationer, visade att verksamhetens pedagogik och föreningens målsättning handlar om att utforma en verksamhet utifrån individernas förutsättningar. Att skapa struktur och vara konsekvent som ledare genomsyrade det pedagogiska arbetssättet. Ett stort arbete inom verksamheten ligger även i att stärka deltagarnas självkänsla, som enligt studier och intervjuerna med verksamma ledare och föräldrar, påverkas av de sociala normerna som placerar målgruppen utanför normalitetens ramar. Vidare menar de att fritidsmöjligheterna för målgruppen är begränsad då utbudet av anpassade fritidsaktiviteter är allt för få. Studier visar även att målgruppens historia som genomsyrades av förtryck och utanförskap i samhället lever i viss mån kvar och än idag finns förbättringar som kan göras i integrationsfrågan. De antyder också att fritid ur en positiv mening, är ett bra verktyg för identitetsskapandet i en gemenskap.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om kravet på identitetsskapande, som ingår i Lpf 94 kan kopplas till romanläsning inom ramen för Svenska B. För att uppfylla detta har jag undersökt hur gymnasieelever tolkar romankaraktärer och hur denna tolkning kan kopplas till den egna identiteten. För att undersöka detta har gymnasieelever fått läsa en roman och sedan vid tre olika tillfällen skrivit texter som relaterar till en vald romankaraktär ur romanen.</p><p>Resultatet av denna undersökning visar att eleverna ser romankaraktärer som verkliga människor. Eleverna relaterar även sina egna liv till romankaraktärerna, särskilt om åldern överensstämmer. Familjeförhållanden framstår som viktiga för elevernas egna identiteter. I förhållande till romanerna resonerar eleverna kring likheter och skillnader mellan sig och karaktärerna i relation till vilka uppväxtförhållanden som råder.</p>

Denna studie har haft för avsikt att undersöka på vilket sätt frihetsberövade pappor påverkas i relationen till sina barn under sin fängelsevistelse. De frågor studien utgick ifrån var på vilket sätt föräldraskapet påverkades, samt vilka svårigheter som uppstod med papparollen under frihetsberövandet. Vidare belyses om och hur pappornas självbild och självidentitet förändrades under denna tid. Hur samhället kan bidra till förändring samt underlätta för dessa pappor diskuteras vidare i studien utifrån tidigare frihetsberövade pappors perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och ett strategiskt urval av nyckelpersoner. Vi valde ut fem informanter i form av tre tidigare frihetsberövade pappor från organisationerna KRIS och XCONS, och två anställda från Bryggan, vilket är organisation för familjer med en eller flera frihetsberövade föräldrar. Resultatet har visat att rollen som pappa många gånger stöter på svårigheter av olika karaktär under ett fängelsestraff. Våra slutsatser har visat att en stor del av svårigheterna dessa pappor möter ligger hos samhället och hos pappornas egna emotionella mående. Samhällets negativa syn på pappor som suttit eller sitter i fängelse skapar en stigmatisering som drabbar både pappan och dennes barn på olika sätt. Det behövs en förändrad syn på frihetsberövade pappor och ett särskiljande på handling och individ

Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur pedagogerna på fritidshem främjar barns sociala utveckling. I styrdokument och litteratur om fritidshemmets roll tas det upp hur arbete ska främja utveckling hos individer, men sällan hur det ser ut i verkligheten. Eftersom att fritidshemmetsverksamhet är grupporienterat är också verksamheten styrd utifrån bland annat antalet barn och personalgrupp. Därför blir det intressant att försöka förstå hur pedagoger jobbar för att främja alla individer och hur de ser på sin roll i att främja social utveckling. Litteraturen om grupprocesser och utveckling är många till antalet, men inte så många som berör fritidshemmet specifikt. Jag har genomfört en metodtriangulering i insamling av empiri. Där en kvalitativ intervju gjorts i form avfokusgruppsamtal. Den har använts som primärkälla och har stärkts med en deltagande observationer i verksamheten. Insamlad data har hanterats på ett så medvetet sätt och kritiskt granskats utifrån olika påverkande faktorer. Informanterna som deltagit i studien är nio fritidspedagoger som arbetat på samma skola men på olika avdelningar. Studien visar att skillnader finns i förhållningsätten på de olika avdelningarna. Pedagogerna pratar om en mognad som måste infinnas för att vissa delar i utvecklingen ska grundas. Vidare visas ett samband mellan empati och ansvar som hör samman med den personliga utvecklingen. Resultatet visar att det finns en progression i verksamheten som inte var uttalad och att pedagogerna är väl medveten om sin roll i den sociala utvecklingen som sker hos barnen.

Uppsatsen syftar till att undersöka svenska ungdomars motiv till att emigrera till andra länder i världen, där resesyftet inte är arbete, studie eller relation - relaterat. För att skapa en grund till undersökningen så har sekundär data i form av en rapport från SOM-institutet vid Göteborg Universitet analyserats, där statistik och fakta på svensk emigration under de senaste decennierna presenteras. Med detta som bakgrund har vi sedan gjort en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med fem olika respondenter som alla har spenderat en tid utomlands utan att ha rest med arbete, studier eller en relation som motiv. Det vi menade att ta reda på genom att intervjua respondenterna var kortfattat deras motiv till emigration, med frågor som om hur idén uppstod, vilka andra drivkrafter fanns samt vilka mål och förväntningar respondenterna hade och om dessa uppfylldes. Det vi har fått fram har sedan ställts mot teorier på bland annat resemotiv, emigration, mobilitet samt den resandens identitet. Resultatet vi fick fram från den sekundära datan visade att Sverige likt resten av världen är på väg in i en emigrations-era och att vi likt många andra nordiska länder har en stigande siffra vad det gäller emigration, och att denna siffra till stor del består av unga personer. Det vi fick fram genom våra semistrukturerade intervjuer var att det till stor del handlar om självförverkligande för ungdomar som emigrerar, de vill uppleva, träffa nytt folk och sätta sig in i nya situationer för att lära känna sig själva och hitta nya identiteter. Att göra detta i ett nytt land passar bra då nya både väntade och oväntade situationer och utmaningar uppstår som leder till att gränser testas och att man som emigrant sätts inför prövningar man inte varit med om förut, vilket leder till självförverkligande och identitetsfinnande.

No description available.

The purpose of this study is to analyze the processes that make youths stay in right-wing organizations. In this qualitative study there is also a description of the measures used in order that individuals do not become members of the extreme right-wing groupings. Interviews have been made by two informants who work with crime prevention issues in the municipality, and two informants who have been members of extreme-right organizations. After the interviews were conducted and transcribed, they have been analyzed thematically based on the social-psychological perspective, symbolic interactionism through three subcategories; socialization, identity as well as labeling and stigmatization. Through socializations the individuals emulate the norms and values that they encounter in their environment. The individual is socialized through various groups, the extreme-right group could be a source of strengthening Nazi and racist views. Identity is also created through interaction with other people. The individual's identity can be reinforced when he becomes a member of right-wing extremist factions and can be difficult to get away if he was not offered anything else, better from society outside the group. The Labeling theory assumes that society does not accept standards other than those accepted by the large group. Other individuals are rejected and excluded. Individuals who is labeled and excluded from the large group seek to enter other groupings, in this study the right-wing extremist, where they will be accepted, thus increasing the distance to the established society. In order to avoid the continued recruitment to extremist gangs advocated that young people should take part of a stable set of values and learn about democratic rights. School singled out as the main influence area.