Enligt Lgr11 (Skolverket, 2011) har skolan till uppgift att skapa möjligheter för eleverna att utvecklas som individer och finna sin unika egenart men samtidigt lära dem att leva efter samhällets normer. Denna studie tar sin utgång i den skärningspunkten som därmed bildas samt vilken roll det kan ha för elevernas identitetsutveckling. I Lgr11 påpekas också språkets betydelse för identitetsutveckling och därav har kommunikativa händelser och diskurser kommit att undersökas. Syftet med studien har varit att undersöka hur sociala och individuella identiteter konstrueras inom skolans kontext genom diskurser. Studien har utförts i två klasseri årskurs 6 och har begränsats till att endast undersöka SO-undervisningen, specifikt Historia.Undervisningen har observerats under två veckors tid och observationerna har även kompletterats med informella samtal med både elever och lärare. Fokus vid observationerna har legat på språkliga händelser och hur diskurser i klassrummet kan påverka sociala positioneroch relationer samt vilka subjektspositioner som möjliggörs. Genom att kombinera en etnografisk studie med kritisk diskursanalys har normer och maktrelationer inom skolan och undervisningen kunnat synliggöras, vilka även de har en påverkan på identitetsutvecklingen. Dessutom har ett emancipatorisk pedagogiskt perspektiv anlagts på analysen. Inom den emancipatoriska pedagogiken eftersträvas en mer jämlik relation mellan lärare och elev som medvetandegör individens situation. Först då kan maktrelationer utjämnas och strukturer transformeras. Resultatet visar dock på att samhälleliga strukturer reproduceras i skolan ochelever underordnas både innehåll och lärare. Det visar på en dubbel reproduktion där ett specifikt innehåll förmedlas och reproduceras till eleverna samt en reproduktion av eleven som underordnad både kunskaper och lärarens position.

<p> </p><p>Haparanda som är en stad i östra norrbotten har under en längre tid präglats av stagnerad tillväxt. I juni 2005 meddelade IKEA Sverige AB att de hade för avsikt att lokalisera ett varuhus på orten och därigenom föddes förhoppningar om ekonomisk tillväxt i hela regionen. En attitydundersökning som presenterades av Svenskt Näringsliv 2006 visade att företagsklimatet på orten hade förbättrats avsevärt på mycket kort tid. Enligt tidigare attitydforskning är en sådan förändring osannolik då forskare inom kunskapsområdet anser att attityder är en varaktig inställning och därigenom inte kan förändras nämnvärt på kort sikt. Detta har lett fram till följande problemformulering:</p><p> </p><p><em>Hur påverkar nyetableringar i perifera regioner företagares attityder till företagande?</em></p><p> </p><p>Syftet med studien är:</p><p> </p><p><em>Att skapa en förståelse för hur IKEA: s etablering i Haparanda påverkar lokala företagares attityder till företagande genom:</em></p><p><em></em></p><p>-        <em>att kartlägga de faktorer vilka formar en företagares attityder till företagande </em></p><p>-        <em>att diskutera skillnader och likheter mellan företagares attityder till företagande och vad dessa beror på</em></p><p><em></em></p><p>Med utgångspunkt i problem och syfte har en hermeneutisk kunskapssyn, ett deduktivt angreppssätt med abduktiva inslag och en kvalitativ metod legat till grund för studien. Undersökningen omfattar sex egenföretagare i olika branscher med olika förutsättningar.</p><p> </p><p>Den teoretiska referensramen har utvecklats i två steg. I det första steget identifierades teorier kring de omständigheter vilka en företagares attityder är beroende av. I det andra steget förfinades den teoretiska referensramen utifrån en ökad kunskap om specifika faktorers påverkan på attityderna hos respondenterna i denna undersökning. Den teoretiska referensramen utgörs av teorier om attityder, sociala identitetsprocesser, entreprenöriella karaktärsdrag, kontexter, strategiutveckling, nätverk och regional tillväxt.</p><p> </p><p>Genom den teoretiska referensramen är det möjligt att bedöma de olika respondenternas attitydkomponenter i förhållande till varandra och genom att diskutera skillnader och likheter mellan företagarna har de numera kartlagda faktorerna kunnat identifieras genom att skapa en händelsekedja bakåt i tiden. Detta kan illustreras i en modell över attityders utvecklingsprocess. Genom denna modell är det möjligt att bedöma hur företagarnas attityder sannolikt påverkas av IKEA: s etablering. Eftersom företagarna över tid utsätts för både individuella och kollektiva påverkansfaktorer ser deras händelsekedja och utvecklingsprocess olika ut. Svaret på problemformuleringen är alltså att företagares attityder till företagande påverkas olika beroende på var de befinner sig i attitydernas utvecklingsprocess.</p><p> </p>

Haparanda som är en stad i östra norrbotten har under en längre tid präglats av stagnerad tillväxt. I juni 2005 meddelade IKEA Sverige AB att de hade för avsikt att lokalisera ett varuhus på orten och därigenom föddes förhoppningar om ekonomisk tillväxt i hela regionen. En attitydundersökning som presenterades av Svenskt Näringsliv 2006 visade att företagsklimatet på orten hade förbättrats avsevärt på mycket kort tid. Enligt tidigare attitydforskning är en sådan förändring osannolik då forskare inom kunskapsområdet anser att attityder är en varaktig inställning och därigenom inte kan förändras nämnvärt på kort sikt. Detta har lett fram till följande problemformulering:   Hur påverkar nyetableringar i perifera regioner företagares attityder till företagande?   Syftet med studien är:   Att skapa en förståelse för hur IKEA: s etablering i Haparanda påverkar lokala företagares attityder till företagande genom: -        att kartlägga de faktorer vilka formar en företagares attityder till företagande -        att diskutera skillnader och likheter mellan företagares attityder till företagande och vad dessa beror på Med utgångspunkt i problem och syfte har en hermeneutisk kunskapssyn, ett deduktivt angreppssätt med abduktiva inslag och en kvalitativ metod legat till grund för studien. Undersökningen omfattar sex egenföretagare i olika branscher med olika förutsättningar.   Den teoretiska referensramen har utvecklats i två steg. I det första steget identifierades teorier kring de omständigheter vilka en företagares attityder är beroende av. I det andra steget förfinades den teoretiska referensramen utifrån en ökad kunskap om specifika faktorers påverkan på attityderna hos respondenterna i denna undersökning. Den teoretiska referensramen utgörs av teorier om attityder, sociala identitetsprocesser, entreprenöriella karaktärsdrag, kontexter, strategiutveckling, nätverk och regional tillväxt.   Genom den teoretiska referensramen är det möjligt att bedöma de olika respondenternas attitydkomponenter i förhållande till varandra och genom att diskutera skillnader och likheter mellan företagarna har de numera kartlagda faktorerna kunnat identifieras genom att skapa en händelsekedja bakåt i tiden. Detta kan illustreras i en modell över attityders utvecklingsprocess. Genom denna modell är det möjligt att bedöma hur företagarnas attityder sannolikt påverkas av IKEA: s etablering. Eftersom företagarna över tid utsätts för både individuella och kollektiva påverkansfaktorer ser deras händelsekedja och utvecklingsprocess olika ut. Svaret på problemformuleringen är alltså att företagares attityder till företagande påverkas olika beroende på var de befinner sig i attitydernas utvecklingsprocess.

Detta arbete undersöker hur identitet skapas, i lek med roller och visuella uttryck, hur föreställningar om identitet och livsstil konstruerar och konstrueras, genom ett genomgående exempel: klädföretaget och fenomenet Gudrun Sjödén. Syftet är att behandla mediers och bilders betydelse för den aktiva identitetskonstruktionen i ett konsumtionssamhälle, sett ur ett sociokulturellt perspektiv – vad bilder gör med oss och vad vi gör med dem. Undersökningen syftar även till att utforska didaktiska metoder som kan användas inom bildämnet, dvs. att undersöka med visualitet i fokus, samt genom en gestaltande metodik. Undersökningen bygger på studiet av en klädbutik, min gestaltande metod, samt intervjuer med kvinnliga bildlärare. Genom intertextualitet undersöks vilka referenser som blir synliga i de visuella utsagorna i Gudruns värld och vad de kan tänkas representera. Intertextualitet är även av betydande i gestaltningen, då jag med utgångspunkt från Gudruns värld fotografiskt iscensatt, arbetat med förskjutningar, motbilder, undersökt tabun, vem som inkluderas och exkluderas i Gudruns värld, provat och lekt med de roller som medieras. Min gestaltning utgör en stor del i uppsatsen, tillsammans med intertextuella bilder, samt intervjuer. Jag kommer fram till att i diskursen Gudruns värld skapas teman och roller, med hjälp av artefakter och intertextualitet. Med referenser till äldre tiders konst- och fotografiska bilder framställs kvinnor i roller och på platser där de tidigare inte haft tillträde - konstnären, den ekologiska miljövännen och vagabonden, världsresenären. Det finns samtidigt en stark representation av kvinnors tidigare traditionella domäner - hemmet och den heteronormativa kärnfamiljen. Det är med den västerländska blicken Gudrun Sjödén möter de fjärran kulturer som framställs i klädkatalogerna, med en form av förskönande exotism. Min slutsats är att lek med de visuella uttrycken har betydelse vid identitetsskapandet. Vi iklär oss en mask som laddas med koder och representerar könsroller, grupptillhörighet, samhällsskikt och etnicitet, samt verkar för hur vi förhåller oss till det som är gemensamt eller annorlunda. Ur ett lärar- och medieperspektiv är förståelse för hur roller och livsstilar medieras i reklam viktigt, då det innebär att eleverna kan få insikt i hur vi konstrueras och konstruerar identitet. Identitetskonstruktionen utgör därför en viktig sammanlänkande del i arbetet med ett mångkulturellt och etiskt perspektiv, i arbetet med de viktiga värdegrundsfrågorna. / BI/Media

Den unga kvinnokroppen som bärare av dolda kulturmönster kan betraktas som ett informationssystem över den kultur vi lever i. Idag är unga kvinnor alltmer utlämnade till starka marknadskrafter och identitetsarbetet har komplicerats av en rad olika faktorer. Uppsatsen är en studie av unga kvinnors identitetsarbete när de som myndiga fått tillträde till krogens ”scen” och hur de där performativt uppträder och blir avbildade på bild av de vimmelfotografer som klubbarna vid Stureplan är utrustade med. Bilderna publiceras sedan på olika webbsidor där man kan gå in och betrakta/bedöma varandra. Fenomenet med vimmelbilderna och det faktum att en stor del av meningen med att gå ut handlar om just dessa bilder/artefakter, har varit utgångspunkten för min undersökning. Genom att studera bilderna på webbsidan w w w.stureplan.s e och samtala med fem unga kvinnor som rör sig ute på Stureplan och regelbundet blir fotograferade har jag försökt komma åt hur man använder denna ”scen” som ett sätt att skapa sin identitet, utpröva sin kvinnlighet och ges möjlighet att betrakta sig själv utifrån en manligt konstruerad blick och hur medveten man är om denna. De teoretiska utgångspunkterna har framförallt varit feministiska, om blickens politik, representationens villkor och konventioner. Joan Riviéres teorier om Kvinnlighet som maskerad är den teori som jag fördjupat mig i mest och utgått ifrån i mina slutsatser. Jag har inlett varje kapitel med citat från (Veckorevyns chefredaktör) Ebba von Sydows stilbok Ebbas stil, som riktar sig till unga kvinnor, och ger goda råd om hur man blir en framgångsrik ”stureplansprinsessa”. Det är uppenbart att vimmelbilderna fyller funktionen av en ”spegel” i de unga kvinnornas identitetsarbete, de blir här så att säga objekt för dubbla blickpositioner – en kombination av narcissism och voyeurism. Jag har också fått uppfattningen att de använder sig av masker och förväntade roller som ett sätt att skydda och distansera sitt sanna jag och bemästra den ångest det innebär att leva i en värld där de förmodas bli begränsade på grund av sitt kön. Det blir för kvinnorna ett sätt att gemensamt ta kontroll över maskeraden och ha makten över deltagandet och på så vis kunna vandra ut och in i den. I den gestaltande delen av mitt arbete har jag fokuserat på hur man didaktiskt kan arbeta med bildkonventioner och identitetsfrågor inom bildämnet. Genom att manipulera blickpositioner, seendekonventioner har jag försökt vända på begreppen över hur vi är inlärda att se på bilder. Jag har iscensatt olika fotografier för att lyfta fram hur präglade vi är av representationen av manligt och kvinnligt på bild och se vad som händer om vi vänder på seendekonventionerna. Jag tror att det är nödvändigt att som bildlärare ständigt lyfta frågor om bildkonventioner, att ha ett kritiskt förhållningssätt och en reflexivitet omkring bilder och vad bilder gör med oss. Varje bild i mitt gestaltningsarbete är tänkt att kunna vara uppslag till en elevövning utifrån en specifik frågeställning på detta tema. / BI/Konst

I mitt arbete som gymnasielärare har jag förmånen att möta många olika unga människor. Det jag fascineras av är de likheter och skillnader jag ser hos dem, alla de roller som många av dem testar för att hitta sin egen identitet. Vissa börjar i 1:an på gymnasiet med en viss stil och identitet och förändras helt under de tre åren de går på skolan och andra är precis likadana som de var den första dagen de kom in genom dörren. Jag har ofta funderat på hur medvetna eleverna är över deras identiteter. Hur resonerar de i valet av stil, om hur det yttre påverkas av identiteten och hur identiteten påverkas av deras val av stil eller stilar? När jag pratat med dem och lyssnat på deras resonemang har jag kunnat ana att många av dem anser att det är viktigt att vara annorlunda men utan att sticka ut för mycket. En av skolans uppgifter är ”att låta varje enskild elev finna sin unika egenart”. Skolan ska också sträva emot att varje elev ska ”respekterar andra människors egenvärde och integritet”. Som lärare kan jag ibland tycka att det är svårt att på ett relevant och intressant sätt diskutera och arbeta med värdegrunder i skolan då det känns som att det ligger utanför målet för ämnet. Som bildpedagog fascineras jag av konstnärer som på olika sätt ta sig an och undersöker olika identiteter och roller i sin konst. I första hand tänker jag på Cindy Sherman och hur hon med sina fotografier undersökt olika kvinnoroller. Men jag tänker också på Catti Brandelius, Elin Kjällman och Kjartan Slettemark. Brandelius som genom sitt alter ego Miss Universum ser på samhället med feministisk blick, Källman som med sina målningar av sitt alter ego Lola testar olika roller och Slettemark som i sin konst antagit flera olika skepnader. Jag tror att man genom att låta eleverna inspireras av dessa konstnärers olika sätt att arbeta med identitetsbegreppet på ett intressant sätt kan arbeta med värdegrunder, låta dem göra sin egen gestaltning för att få en möjlighet att reflektera över sin egen identitet och förhoppningsvis en större förståelse för andras. Kanske kan jag i bildämnet ge eleverna ett utrymme att testa någon helt annan identitet än de vågar göra annars, där det finns en norm för vad man kan och får göra, och ge dem möjligheten att få gå utanför det som är accepterat av vänner och familj. Min förhoppning är också att de genom detta ska få syn på vilka olika fördomar som finns i samhället, både hos dem själva och hos andra. Jag tror också att uppgiften kan leda till en intressant diskussion om stereotyper och stereotypa värderingar beroende på hur elevernas undersökningar går till. Om de väljer att gestalta någon annan genom att sätta sig in i dennes situation eller om de väljer att gestalta efter vad man tror man vet, efter den norm eller stereotyp man sett tidigare. / <p>BI/Konst</p>

This bachelor thesis analyses the role and identities of the prison librarian in three Swedish prisons in order to see how the librarians themselves understand their role and their different conditions. After interviewing and recording the three librarians I analyzed the material with the identities created by the researchers Anders Ørom and Trine Schreiber. Ørom mentions three identities which focus on the content both from the librarians´ perspective but also from the users´ perspective. A fourth one discusses the more practical work, for example cataloguing and classification. Two other ones stress the technological aspects of the librarians´ work tasks. Finally an identity is described by Schreiber which focuses on the experience the library is able to create which in some way competes with other media. It also stresses the information technology aspect of intermediation. The study shows that the more content-focused identities are mostly used by the respondents. Time and restrictions are two existent conditions which affect the possibilities to use the identities. Technology is discussed as an important part of preparing the inmates to a life after release, but is not a major focus for the respondents at the moment. The most important role according to the respondents seems to be the needs of the inmates.

<p>Studier har visat på ett samband mellan försämrad arbetsprestation och konflikter som uppstår av att familjelivet inkräktar på arbetet. En del organisationer har med anledning av detta valt att utveckla och tillämpa familjevänliga policies för att stötta sina anställda i att balansera arbets- och familjesfären. I och med ökad konkurrens på arbetsmarknaden har fördelarna med dessa policies kommit att uppmärksammas allt mer. En förändrad arbetsmarknad har bidragit till att arbetsgivare i större utsträckning väljer att ägna sina resurser åt effektivt employer branding-arbete för att attrahera kompetent arbetskraft. I föreliggande studie undersöktes effekterna av familjevänliga policies/karriärvägar och framträdande identiteter på studenters upplevda företagsattraktivitet. Urvalet bestod av 95 studenter på PAO-programmet vilka fick läsa jobbannonser och därefter skatta företagets attraktion. Resultatet visade en signifikant effekt av policy. Ingen signifikant interaktionseffekt mellan framträdande identiteter och policy på variabeln upplevd företagsattraktivitet kunde påvisas, vilket stödjer tidigare forskning i ämnet. Implikationer för framtidens arbetsmarknad diskuteras.</p>

<p>Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om och skapa en ökad förståelse för hur konsumenter skapar och uttrycker sociala identiteter i samspel med subkultur, upplevelserum och konsumtionsföremål. Tidigare forskning om konsumtionsbeteende och sociala identiteter har i många fall fokuserat på antingen den enskilda konsumenten, gruppen (subkulturen), upplevelserummen eller konsumtionsföremålen eller i bästa fall kombinerat två av dimensionerna. Denna studies bidrag är att använda förklaringsgrunder från flera olika forskningsområden och med utgångspunkten i empirin utveckla kunskap om och förståelse för hur konsumenter konstruerar och uttrycker sociala identiteter i samspel med subkulturen, upplevelserummen och konsumtionsföremålen. Den praktiska nyttan är att öka förståelsen för hur nära kopplade upplevelser, varor och tjänster är till konsumenternas sociala identiteter. I utveckling, paketering och marknadsföring kan praktiker använda insikterna i denna studie om hur konsumenter använder sitt sociala och kulturella sammanhang, upplevelser, varor, tjänster och platser som byggstenar för att konstruera och uttrycka sociala identiteter.</p><p>Det empiriska materialet i denna studie är intervjuer med konsumenter ur, samt egna observationer i, subkulturen friåknings- och downhillcykling i Åre och Whistler. Intervjuerna och observationerna analyseras utifrån en tolkande och teorigenererande ansats. För att utveckla kunskap om och öka kunskapen om hur sociala identiteter skapas och uttrycks har analysen delats upp i två delar. I den första delen beskrivs och analyseras ett antal olika dimensioner i den identitetsrelaterade infrastruktur som konsumenter använder för att skapa och uttrycka olika sociala identiteter. I intervjuer och observationer framträder två grundläggande dimensioner; konsumenternas erfarenhetsgrad samt ett antal aktiviteter som individerna genomför som kan ha en bevarande eller förändrande inverkan på hur sociala identiteter skapas och uttrycks. Utöver dessa dimensioner beskrivs och analyseras också andra dimensioner i den identitetsrelaterade infrastrukturen som är betydelsefulla för hur konsumenter skapar och uttrycker sociala identiteter. Dessa är konsumenternas identitetsstödjande subkulturella nätverk, konsumenternas identitetsrelaterade upplevelserum och konsumtionsföremål. Dessutom beskrivs och analyseras ett antal processer som genereras när konsumenter skapar och uttrycker sociala identiteter.</p><p>I den andra delen av analysen sammanfogas de olika dimensionerna i den identitetsrelaterade infrastrukturen till en fyrfältsmatris. De två grundläggande dimensionerna, erfarenhetsgraden och de bevarande/förändrande aktiviteterna placeras på varsin axel och genom att kontrastera och relatera dessa dimensioner mot varandra och mot de övriga dimensionerna i den identitetsrelaterade infrastrukturen framträder fyra olika typidentiteter; ”oerfaren identitetsbrytare”, ”oerfaren identitetsbekräftare”, ”erfaren identitetsbevarare” samt ”erfaren identitetsutmanare”. För var och en av dessa typidentiteter beskrivs och analyseras varje typidentitets särskiljande drag och unika karaktäristika. I fyrfältsmatrisen visas också en identitetsresa som konsumenter kan göra när de väljer att utveckla sin sociala identitet och därför rör sig mellan (eller väljer att stanna kvar i) olika typidentiteter.</p>

Studier har visat på ett samband mellan försämrad arbetsprestation och konflikter som uppstår av att familjelivet inkräktar på arbetet. En del organisationer har med anledning av detta valt att utveckla och tillämpa familjevänliga policies för att stötta sina anställda i att balansera arbets- och familjesfären. I och med ökad konkurrens på arbetsmarknaden har fördelarna med dessa policies kommit att uppmärksammas allt mer. En förändrad arbetsmarknad har bidragit till att arbetsgivare i större utsträckning väljer att ägna sina resurser åt effektivt employer branding-arbete för att attrahera kompetent arbetskraft. I föreliggande studie undersöktes effekterna av familjevänliga policies/karriärvägar och framträdande identiteter på studenters upplevda företagsattraktivitet. Urvalet bestod av 95 studenter på PAO-programmet vilka fick läsa jobbannonser och därefter skatta företagets attraktion. Resultatet visade en signifikant effekt av policy. Ingen signifikant interaktionseffekt mellan framträdande identiteter och policy på variabeln upplevd företagsattraktivitet kunde påvisas, vilket stödjer tidigare forskning i ämnet. Implikationer för framtidens arbetsmarknad diskuteras.