Symbolisk konsumtion blir allt mer framstående i dagens konsumtionssamhälle då ägodelar används för att förlänga, förstärka samt förbättra individers identiteter samt ställning och status inom olika grupper. Denna konsumtion, vilken är grundad i ett behov av bekräftelse och erkännande, har genom Internets utveckling och utbredning samt betydelse dessutom blivit allt mer enkel att visa upp med hjälp av sociala medier där en stor del av interaktion mellan individer numera sker. De sociala mediernas utbredning och de nya kommunikationskanaler de bildat har uppmärksammats av både företag och akademiker då dessa bland annat har erbjudit nya marknadsföringskanaler. Det har dessutom fastslagits att företag effektivt kan använda sociala medier som ett marknadsföringsverktyg. Individer har därtill visat sig påverkade rent psykiskt då det som exponeras på sociala nätverk mestadels är enbart positivt och ger intrycket av lyckliga och felfria liv. Huruvida individer kan influera varandra till symbolisk konsumtion inom dessa kontexter är dock något som forskningen inom området belyst i mindre grad. Denna studies syfte är att skapa en djupare förståelse för om och hur unga vuxna påverkas av samt påverkar varandra till symbolisk konsumtion via sociala nätverk. Detta genom identifierade viktiga faktorer inom de teoretiska områdena jagen, symbolisk konsumtion, influensprinciper samt social media. Således har studien ett deduktivt förhållningssätt då faktorer som visats influera individer till symbolisk konsumtion har utgjort underlag för studiens utförande. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer vilka utformats utifrån de identifierade påverkande faktorerna, med tio stycken respondenter med varierande boendeort, livsstil och sysselsättning i åldrarna 20-25 år. Den slutsats vi drar är att influenser till symbolisk konsumtion via sociala nätverk har betydligt lägre effekt än influenser i verkliga livet, vilket beror på individers kritiska förhållningssätt till material som publiceras i dessa kontexter. Detta då studiens samtliga respondenter har visat sig tämligen motståndskraftiga för influenser på sociala nätverk då de uppfattar dessa som en kontext där vänner kan förställa sin virtuella identitet vilket gör dessa mindre trovärdiga och därmed mindre influerande i termer av symbolisk konsumtion. Influenser och dess effekt på sociala nätverk kan vidare bero på individers livssituation samt referensgruppers varande eller icke varande i termer av aktivitet på sociala nätverk.

Syftet med min uppsats är att ta reda på hur unga kvinnor genom en estetisk praktik – fotografiet - skapar sin identitet och söker sitt vuxenblivande. Min uppsats har som rubrik – Betrakta och bli betraktad vilket för tankarna till kvinnan som objekt i en heteronormativ ordning där den manliga blicken är norm. Genom att undersöka elevernas estetiska praktik kan jag förbereda min egen roll som bildpedagog och öka min egen förståelse för hur eleverna fotograferar i skolan. Hur reproducerar eleverna bilden av den unga kvinnan i det här rollspelet? Är det inte förrän eleverna har tagit den här typen av fotografier som en diskussion om våra föreställningar och förväntningar på kvinnan idag kan komma i fokus och förändras? Att det i den här praktiken kan väckas en medvetenhet hos eleverna. Genom att eleven får agera modell, fotograf och betraktare kan eleverna skapa sig en konkret uppfattning om hur det är att vara kvinnan på bilden, fotografen och betraktaren. Jag kommer med hjälp av genusteorin undersöka identitetsskapande med begreppet vuxenblivande genom estetiska praktiker- fotografiet hos elever i en gymnasieskola. En form av Visuell etnografisk metod är min huvudmetod i undersökningen. Jag har tillsammans med elever tittat på fotografier genom en mindre deltagande observation. Min empiri innefattar fotografier, skriftliga frågor och svar samt samtal och reflektioner från mina observationer. Jag har varit i kontakt med sammanlagt fyra informanter. Tre av tjejerna går i samma klass på gymnasiet, den fjärde går i en annan skola. Informanterna i kursen Foto C lämnade fotografier till mig och svarade på frågor utifrån fotografens perspektiv. Två av tjejerna har fått titta på bilderna av de unga kvinnorna och svarat på frågor utifrån ett betraktarperspektiv. Modellen var i samtliga fall inte en elev i klassen. Jag har valt att huvudsakligen titta närmare på två av fotografierna från en uppgift. Kriterierna för uppgiften var att tekniskt behärska en digitalkamera, ljussättning och bildbehandling i programvaran Adobe Photoshop. Hur har eleverna utifrån den här relativt öppna uppgiften valt modell, miljö och övrig rekvisita. Hur har mina tankar bidragit till att jag som blivande bildpedagog förändrats? Kan jag genom att medvetandegöra konstruktionen av bilden av den unga kvinnan i media motivera eleverna till att gestalata de här bildtyperna på ett kritiskt sätt. I min gestaltning har jag försökt synliggöra mitt eget vuxenblivande och kvinnoblivande. Jag blev fotograferad för tidningar som barn. Jag minns det som roligt och spännande utan att fundera på att det var andra som betraktade de här relativt oskyldiga reklambilderna för kläder och läskedryck. Men att alltid vara påpassad och med ett krav att alltid se söt ut gav de här erfarenheterna under mitt vuxenblivande en förväntan på mig. Jag har inte reflekterat tidigare över att jag i princip är uppfostrad att bli betraktad, uppväxt med min mamma som var mitt i sin, ännu inte avslutade, fotomodellskarriär. Jag har gått tillbaka till fotografierna på mig som ung kvinna, min mamma och kvinnliga ikoner och skapat ett bildcollage presenterat i tidningsformat. Det har varit intressant att ställa de här bilderna mot mitt empiriska material i undersökningen. Kanske är det elevernas samtal om bilderna som skiljer mitt och deras vuxenblivande åt. Sexualiseringen av kroppen i media har ökat och att ungdomar idag har en annan medvetenhet är ett led i utvecklingen. Jag möter den nya medvetenheten hos mina informanter i undersökningen. Jag förvånas och gläds åt att den finns hos eleverna. Trots medvetenheten visar tjejerna en acceptans av bilden av den unga kvinnan. De protesterar mot bilden av den unga kvinnan likväl som de medverkar till reproduceringen av den. Hur har jag som blivande bildpedagog förändrats genom den här undersökningen? Kan jag genom att medvetandegöra konstruktionen av bilden av den unga kvinnan i media motivera eleverna till att gestalta den här bildtypen på ett kritiskt sätt? Jag hoppas det och kanske kan det bidra till att fortsätta utveckla förståelsen av bildens betydelser i media hos mina elever. / BI/Media

Denna studie handlar om att undersöka ungdomars uppfattningar om kärlek, sex, sexuella identiteter samt deras erfarenhet av sex- och samlevnadsundervisning. Ungdomarnas uppfattningar jämfördes med varandra samt med uppfattningarna från en person verksam på RFSL*. Detta är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med en tjejgrupp, en killgrupp och med en respondent från RFSL. Resultatet visade inte på några större skillnader mellan ungdomsgruppernas uppfattningar, utan den största skillnaden fann vi emellan deras och RFSL- respondentens uppfattning. I resultatet framkom det att ungdomarna ser kärlek och sex som två fenomen beroende av varandra. Samtidigt framkom det att det var möjligt med sex utanför en relation, men ungdomarnas uppfattningar präglades av motstridiga tankar gällande vad som var sexuellt accepterat för tjejer respektive killar. Samtliga respondenter uppvisade ett accepterande förhållningssätt gentemot olika sexuella identiteter. Däremot visade ungdomarnas utsagor på att deras uppfattningar grundas i heteronormen då de i första hand antar att alla är heterosexuella. Angående sex- och samlevnadsundervisningen i skolan framkom det att det finns brister i undervisningen gällande att involvera olika sexualiteter. Samtliga respondenter ansåg att det är viktigt att inkludera olika sexuella läggningar för att minska uppkomsten av fördomar.*(RFSL står för Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter). / The aim for this study is to examine young people’s view of love, sex, sexual identities and sex- and relationships education. These youth’s views were compared to each other and with a respondent active in RFSL*. This study has a qualitative approach and we have conducted group interviews, one with girls, one with boys and one with a respondent from RFSL. The study shows that there are no significant differences between the youth’s groups views but it revealed a difference from the RFSL respondent vision. The result showed that young people experience love and sex as two phenomena which are dependent on each other. Furthermore it emerged that sex outside a relationship was accepted, but the young people’s view were contradictory towards accepting sexual behaviors among boys and girls. The participants showed accepting attitudes towards different sexual identities. In contrast, the young people’s assumptions showed that their beliefs are based on the heterosexual norm, since they primarily assume that everyone is heterosexual. Regarding to sex and relationships education in school, it emerged that there is deficiencies in involving different sexualities. All respondents considered that it is important to include different sexual identities to reduce prejudices.*(RFSL stand for National association for lesbian, gay, bisexual and transgender rights)

In this Bachelor thesis, we examine how the work of the librarian has changed over the past three decades. The research questions focus on the changes in librarians´ roles and working tasks regarding factors like technique, meetings between librarians and visitors and also how to give service to visitors. We have conducted interviews with librarians at university libraries as well as public libraries. In all, there were four interviews. We have also compared the two types of libraries. We have looked closely at these factors: the tasks of the librarians, the skills needed, how the library has been used as a democratic arena, and what kinds of meetings there are among librarians and users of the library. From these themes we have created interview questions, and our analysis is structured according to the themes. We have worked from a theory on different kinds of identities within the profession. This theory is based on the works of Trine Schreiber and Anders Ørom who both are researchers in the discipline. Our conclusion, based on the interviews and also on previous research, is that earlier identified identities can be completed also with a role/identity that can be linked to a need of educating visitors, and a role/identity that regards marketing, i.e. to inform people about the library, its services and activities.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om och skapa en ökad förståelse för hur konsumenter skapar och uttrycker sociala identiteter i samspel med subkultur, upplevelserum och konsumtionsföremål. Tidigare forskning om konsumtionsbeteende och sociala identiteter har i många fall fokuserat på antingen den enskilda konsumenten, gruppen (subkulturen), upplevelserummen eller konsumtionsföremålen eller i bästa fall kombinerat två av dimensionerna. Denna studies bidrag är att använda förklaringsgrunder från flera olika forskningsområden och med utgångspunkten i empirin utveckla kunskap om och förståelse för hur konsumenter konstruerar och uttrycker sociala identiteter i samspel med subkulturen, upplevelserummen och konsumtionsföremålen. Den praktiska nyttan är att öka förståelsen för hur nära kopplade upplevelser, varor och tjänster är till konsumenternas sociala identiteter. I utveckling, paketering och marknadsföring kan praktiker använda insikterna i denna studie om hur konsumenter använder sitt sociala och kulturella sammanhang, upplevelser, varor, tjänster och platser som byggstenar för att konstruera och uttrycka sociala identiteter. Det empiriska materialet i denna studie är intervjuer med konsumenter ur, samt egna observationer i, subkulturen friåknings- och downhillcykling i Åre och Whistler. Intervjuerna och observationerna analyseras utifrån en tolkande och teorigenererande ansats. För att utveckla kunskap om och öka kunskapen om hur sociala identiteter skapas och uttrycks har analysen delats upp i två delar. I den första delen beskrivs och analyseras ett antal olika dimensioner i den identitetsrelaterade infrastruktur som konsumenter använder för att skapa och uttrycka olika sociala identiteter. I intervjuer och observationer framträder två grundläggande dimensioner; konsumenternas erfarenhetsgrad samt ett antal aktiviteter som individerna genomför som kan ha en bevarande eller förändrande inverkan på hur sociala identiteter skapas och uttrycks. Utöver dessa dimensioner beskrivs och analyseras också andra dimensioner i den identitetsrelaterade infrastrukturen som är betydelsefulla för hur konsumenter skapar och uttrycker sociala identiteter. Dessa är konsumenternas identitetsstödjande subkulturella nätverk, konsumenternas identitetsrelaterade upplevelserum och konsumtionsföremål. Dessutom beskrivs och analyseras ett antal processer som genereras när konsumenter skapar och uttrycker sociala identiteter. I den andra delen av analysen sammanfogas de olika dimensionerna i den identitetsrelaterade infrastrukturen till en fyrfältsmatris. De två grundläggande dimensionerna, erfarenhetsgraden och de bevarande/förändrande aktiviteterna placeras på varsin axel och genom att kontrastera och relatera dessa dimensioner mot varandra och mot de övriga dimensionerna i den identitetsrelaterade infrastrukturen framträder fyra olika typidentiteter; ”oerfaren identitetsbrytare”, ”oerfaren identitetsbekräftare”, ”erfaren identitetsbevarare” samt ”erfaren identitetsutmanare”. För var och en av dessa typidentiteter beskrivs och analyseras varje typidentitets särskiljande drag och unika karaktäristika. I fyrfältsmatrisen visas också en identitetsresa som konsumenter kan göra när de väljer att utveckla sin sociala identitet och därför rör sig mellan (eller väljer att stanna kvar i) olika typidentiteter.

No description available.

Det finns något som gör varje plats unik. Små specifika egenheter som skiljer platser från varandra och skapar en viss typ av känsla. I staden är det är en del av alla invånares vardagliga liv, det ger en speciell mening till platser och påverkarhur människor upplever sin omgivning. Detta något är vad vi kallar platsersidentiteter. I vår studie fokuserar vi på platsers identiteter och hur det påverkamänniskor i offentliga stadsmiljöer. Vi undersöker dragkampen mellanspecifikhet och generalitet som blir alltmer påtaglig då globalisering har gjortkultur, tekniker och trender från hela världen mer tillgängliga vilket lett till enhomogenisering i gestaltningen av byggd miljö. Begreppen place och space i relation till place attachment, place identity och sense of place har varit centrala förstudien och skapat det teoretiska ramverket för definitionen av platsersidentiteter. Vi har intervjuat personer som jobbar inom gestaltning av byggdmiljö vilket har berikat studien med professionskunskaper och olika yrkesv-erksammas erfarenhetsbaserade kunskap. En diskussion formades kringplatsers identiteter som blir för starka eller för svaga i relation tillglobalisering och homogenisering, samt hur detta påverkar stadens invånareoch samspelet mellan människor och platser. / There is something that makes every place unique. Small specific featuresthat differentiate places from each other and create a certain type of feeling.Within the city it’s part of everyday life, it gives a special meaning to placesand affects how people perceive their surroundings. This is what we call platsersidentiteter or places’ identities. In our research we focus on places identities andits effects on people in public urban environments. We examine the conflictbetween the particular and generalized which is becoming increasinglyevident as globalization makes culture, technologies and trends from aroundthe world more accessible which has led to homogenization in the designof built environment. The terms place and space in relation to place attachment,place identity and sense of place have been central to the study in creating thetheoretical framework for the definition of places identities. We haveinterviewed professionals from various professions within the field ofbuilt environment, which has enriched the study with experience-basedknowledge. A discussion was formed about the issue of places identitiesthat become too strong or too weak in relation to globalization andhomogenization, as well as how this affects city residents and the interactionbetween people and place.

This paper investigates the relationship between the two modernist writers Katherine Mansfield and Virginia Woolf. The two authors had a frail and complicated friendship that influenced their fiction and fictional characters more than the general public knows. My paper investigates how Woolf can have found her fictional story ideas direct from their friendship. With a comparative theory I’m finding and giving examples of how their friendship is reflected in their fictional stories, and I’m backing up my examples with citations from their own diaries, letters and notebooks. Another important part in my paper is the theme of masks and multiple identities. The two authors both expressed the need to hide behind different masks in order to please the society and their surroundings. This feeling, and this theme of multi pleidentities, also shines through in their fiction, and I will exemplify it with parts from their novels and short stories, and also develop my own thoughts on why they felt the need to use these false masks.

Föreliggande uppsats undersöker svenska myndigheters sätt att tala om hot och säkerhet. Genom att utföra en diskursanalys på myndighetspublikationer mellan åren 2019 och 2023 studeras konstruktionen av nationella säkerhetsintressen och en kollektiv identitet som skyddsobjekt. Den teoretiska bakgrunden för uppsatsens frågeställning utgörs av sociologerna Ulrich Beck, Anthony Giddens och John Tomlinson som på olika sätt porträtterat modernitetens följder vad gäller globala risker och föreställningar om nationen. Syftet är att förstå hur omvärlden konstitueras genom myndigheternas beskrivningar av vad som hotar samhället samt hur Sverige reflexivt beskrivs som ett skyddsobjekt, det vill säga via skildringarna av vad som inte får hända. Resultatet kretsar kring de mönster som går att återfinna i myndigheternas säkerhetsdiskurs. Uppsatsens slutsatser bidrar till förståelsen av nationella risker i en global värld, betydelsen av kollektiva identiteter för det skyddsvärdas gränslinjer, samt med kunskap till ett fält där svenska studier är få till antalet.

I föreliggande studie har immigranters identitetsskapande på digitala medier undersökts.Vidare har detta satts i relation till en integrationsprocess i det svenska samhället. Detteoretiska ramverk som legat till grund för studien är det digitala nätverkssamhället,diaspora, hybridaidentiteter samt kollektiva identiteter. Empirin samlades in genomfenomenologiska halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem respondenter från treolika länder, fyra män och en kvinna, i åldrarna 23-33. Intervjuerna hölls i Malmö underperioden mars-april 2017 och varierade i längd mellan 30-60minuter. Resultatet visar på attdigitala medier främst var användbara gällande identitetsskapning gentemot hemlandet.Genom det digitala nätverkssamhället möjliggjordes kontinuerlig kontakt med hemlandetvia olika sociala medier. Vidare frambringade den digitala diasporan en omförhandling avtidigare identiteter samt en positionering till identiteter i Sverige. De digitala verktygenmöjliggjorde genom den digitala diasporan en hybrididentitet. / The present study has examined immigrant’s identity shaping on digital media.Furthermore, the identity process has been put in relation to an integration process into theSwedish society. The theoretical framework in the study includes ‘the digital networksociety’, ‘diaspora’, ‘hybrid identities’ as well as ‘collective identities’. The empirics wascollected through qualitative phenomenological half structured interviews and were heldwith five participants, four men and one woman, from three different countries in the agesbetween 23-33 years old. The interviews were conducted in Malmö during March-April2017 and lasted between 30-60minutes. The results show that digital media foremost werebest used regarding identity negotiation towards the homeland. Through the digitalnetwork society, a continuous contact with the homeland were made possible through theuse of social medias. Furthermore, the digital diaspora brought forth a negotiation of oldidentities and a positioning in the Swedish context. Additionally, the digital tools madehybrid identities possible through the digital diaspora.