Karriärövergång är en process som kan innehålla ett antal krav och barriärer som en idrottare behöver hantera med för att framgångsrikt fortsätta med sin idrott. Syftet med studien var att; (a) undersöka vilka krav och barriärer som svenska golfare upplevde när de genomförde junior till seniorövergången samt, (b) undersöka vilka resurser och coping-strategier som idrottarna använde sig av för att hantera de upplevde kraven och barriärerna. I studien deltog det 12 intervjupersoner mellan åldrarna 22–42 (Medelvärde=32, Standardavvikelse=2.61). Alla deltagare har någon gång varit aktiva inom golfen samt varit med om övergången mellan junioridrottare och senioridrottare. En semistrukturerad intervjuguide bestämdes vid utförande av intervjuerna. En kvalitativ innehållsanalys antogs och författaren bestämde följande teman skulle ingå i resultatet: krav, barriärer, resurser samt coping-strategier. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att krav var vanligt förekommande under karriärövergången bland annat förekom det personliga faktorer och individuella krav samt konkurrens i samband med övergången. Barriärer som upptäcktes under studiens gång var bland annat ekonomi och tidsbrist vid karriärövergången. I resultatet syntes även resurser samt coping-strategier såsom socialt stöd och planering, som användes och underlättade övergången. Utifrån resultatet i föreliggande studie kan det rekommenderas att använda sig utav resurser och copingstrategier för att hantera de tuffa kraven samt barriärer för att kunna genomföra junior till senior övergången. För framtida undersökningar rekommenderas vidare forskning inom golf. Det är av intresse att forskningen utökas inom denna målgrupp samt ökar forskningen kring övergången i andra typer av individuella sporter. / Career transition is a process that can contain a number of requirements and barriers that an athlete needs to deal with in order to successfully continue his or her sport. The purpose of the study was to; (a) investigate the requirements and barriers experienced by Swedish golfers when completing junior to senior transition; The study included 12 interviewees between the ages of 22–42 (Mean = 32, Standarddeviation = 2.61). All participants have at some time been active in golf and have been involved in thetransition between junior and senior athletes. A semi-structured interview guide was determined when conducting the interviews. A qualitative content analysis was adopted and the authors decided the following themes would be included in the result: requirements, barriers, resources and coping-strategies. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. The result showed that requirements were common during the career transition, including external and individual requirements as well as competition in connection with the transition. Barriers that were discovered during the course of the study were, among other things, finances and lack of time during the career transition. In the result, resources and coping-strategies such as social support and planning were also used, which were used and facilitated the transition. Based on the results of the present study, it is recommended to use resources and copingstrategies to deal with the tough demands as well as barriers to be able to implement junior to senior transition. For future investigations, further research in golf is recommended. It is of interest that the research is expanded within this target group and also increases the research on the transition in other types of individual sports.

Mental träning har fått ett tydligare utrymme i skolan och i samhället där organisationer på olika håll påtalar den goda hälsan. Resultat av flera undersökningar visar att elever kan öka sitt välbefinnande och sina skolprestationer genom mentala träningsmetoder. Syftet med studien är att ta reda på vilka begrepp och metoder som kan vara relevanta inom området för mental träning och spänningsreglering inom gymnasiekursen Idrott och Hälsa 1. Studien är uppdelad i två delstudier där delstudie ett är en innehållsanalys som presenterar relevant litteratur. Delstudie två består av flera intervjuer som sedan kopplas samman med den innehållsanalys vi framställt. De båda delstudierna utgör sedan grunden för vårt resultat och analys. Vi presenterar resultat som skildrar hur undervisning inom området mental träning och spänningsreglering uppfattas utifrån ett lärar - respektive elevperspektiv på tre  skolor inom samma kommun. Resultatet tematiseras utifrån följande centrala begrepp, mentala träningsmetoder, motivation, spänningsreglering/avslappning, där vi jämför respondenternas svar emot varandra. Resultatet visar att undervisning inom mental träning är relativt okänt för eleverna medan lärarna menar att den sker kontinuerligt. Slutdiskussionen handlar vidare om hur undervisningen uppfattas och genomförs. / Mental training has been given a bigger space in schools and in society, where organizations in different parts denounce good health. Results of several studies show that students can improve their well-being and their school performance through mental training techniques. The purpose of this study is to find out what concepts and methods that are frequently used and relevant in the area of mental training and stress control within the subject Sports and Health 1. The study was divided into two sub-studies. The first sub-study is an analysis of this thesis literature. Study number two consists of several interviews that is connected with the content analysis we made. The two sub-studies form the basis of our results and analysis. We present results depicting how education in the field of mental training and stress control is perceived by the teacher - or student perspective on the three schools within the same municipality. The result is thematized by the central concepts, mental training techniques, motivation, stress control/relaxation where we also compare respondents’ answers to each other. The result shows that teaching about mental training is relatively unknown to the students while the teachers believe that it is continuously used. The final discussion is on how education is perceived and implemented.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur specialidrottslärare på RIG och NIU ger stöttning samt förmedlar strategier till elever kring mentala situationer under en rehabilitering. Frågeställningarna studien ska besvara är följande: Hur anpassas undervisningen för skadade elever på RIG och NIU i form av stöttning? Vilka metoder förekommer på gymnasier för att bidra till elevernas motivation till rehabilitering? Metod Datainsamlingen till studien gjordes i form av intervjuer utifrån en intervjuguide. Sex specialidrottslärare med olika idrotter intervjuades, fyra från NIU och två från RIG utspritt på tre olika skolor i Mellansverige intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Resultat Samtliga specialidrottslärare menade att motivation behövdes för att orka med att genomföra en rehabilitering och att de hade ett ansvar att finnas där som ett socialt stöd för de skadade eleverna. En motivation för eleverna blev att ta sig igenom delmål utifrån ett rehabiliteringsprogram. Specialidrottslärarna ville få eleverna att känna delaktighet under skadeperioden och de stöttades till att uppnå sina delmål. Specialidrottslärarna ansåg att stöttning var en självklar del av undervisningen, framför allt under en skadeperiod då positiv stöttning bör komma från alla håll och kanter. Det är lättare att ge stöttning till elever som är tillsammans med övriga i gruppen, då gruppdynamiken ger positiv inverkan mentalt på den skadade eleven. En del av specialidrottslärarna använder sig av en strategi med målsättningar, där de sätter upp delmål för att få en progression med rehabiliteringen. Slutsats Undervisningen anpassas så att skadade elever i största mån ska utöva sin rehabilitering i anslutning till gruppen för att den skadade eleven ska känna sig inkluderad. Detta också för att specialidrottsläraren ska kunna ge stöttning och feedback under lektionstimmarna i skolan. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>