The psychological aspects of sports is crucial for performance and important for sustaining good mental health. Despite this, efforts to improve those aspects are surprisingly rare and partly due to stigmatization of help-seeking together with lack of time and economic resources. However, in recent decades much research on internet-based interventions have been conducted. Also, a growing body of empirical support for the Mindfulness-Acceptance-Commitment approach (MAC) related to enhancement in performance and mental health in sports has emerged. This study was the first to explore the effects of internet-based MAC, which was conducted with the digital self-care programme ACTSPORT with or without feedback. Of 193 participants (aged 18 - 71, from 40 different sports on a variety of levels) who were randomly assigned to feedback, non-feedback and waitlist group, 125 completed the study. The results showed that participants who completed ACTSPORT with feedback experienced significantly enhanced performance, reduced performance anxiety and improved mental health, which included higher quality of life and less symptoms of depression. These improvements were predicted by significant improvements in acceptance and dispositional mindfulness. A larger effect was found for participants with feedback which indicated that some support is preferable. In conclusion, the present study indicate that internet-based interventions in sport may be  effective, time-saving, cost-effective, flexible and available means for both enhancement in performance and aspects of mental health. / De psykologiska faktorerna inom idrott är avgörande för prestation och viktiga för att upprätthålla god mental hälsa. Trots detta är ansträngningar för att förbättra dessa faktorer förvånansvärt sällsynta. Det beror bland annat på att det råder ett stigma kring att söka hjälp samt brist på tid och ekonomiska resurser. De senaste decennierna har det genomförts en stor mängd forskning på internetbaserade interventioner. Dessutom har Mindfulness-Acceptance-Commitment approach (MAC) fått en ökad mängd empiriskt stöd gällande förbättring i prestation och mental hälsa inom idrott. Föreliggande studie är den första i sitt slag att undersöka effekten av internetbaserad MAC, vilken genomfördes med det digitala självhjälpsprogrammet ACTSPORT med eller utan feedback. Av 193 deltagare (ålder 18 - 71, i 40 olika sporter på alla nivåer) som randomiserades till tre grupper med feedback, utan feedback eller väntelista, fullföljde 125 deltagare studien. Resultaten visade att deltagare som fullföljde ACTSPORT med feedback upplevde signifikant förbättrad prestation, minskad prestationsångest såväl som förbättrad mental hälsa vilket inkluderade högre livskvalité och minskade depressionssymtom. Detta visade sig kunna prediceras av signifikanta förbättringar i acceptans och dispositionell mindfulness. En större effekt sågs för deltagarna i gruppen med feedback vilket indikerade att ett visst stöd är fördelaktigt. Slutsatser från studien är att internetbaserade interventioner inom idrott kan vara effektiva, tidsbesparande, kostnadseffektiva, flexibla och tillgängliga medel för att både öka prestation och aspekter av mental hälsa.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien är att undersöka förekomst, hantering och upplevda orsaker till mentala blockeringar inom kvinnlig truppgymnastik på nationell ungdoms- och juniornivå.</p><p>• Vilken typ av övning är den vanligaste mentala blockeringen inom kvinnlig truppgymnastik?</p><p>• Hur visar sig blockeringarna enligt gymnasterna och tränarna?</p><p>• Vilka orsaker till uppkomsten av mentala blockeringar kan utläsas utifrån gymnasterna och tränarnas berättelser?</p><p>• På vilka sätt har gymnaster och tränare försökt hantera mentala blockeringar?</p><p>Metod</p><p>Studien inleddes med en litteratursökning för att finna tidigare forskning. Därefter utformades en enkät i två versioner (för tränare och gymnaster) och dessa delades ut till gymnaster och tränare på nationell ungdoms- och juniornivå i sex olika föreningar. Gymnasterna valdes efter tränings- och tävlingsnivå och har en medelålder på 14 år.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet visade att mentala blockeringar är ett mycket vanligt fenomen inom truppgymnastiken och något som majoriteten av gymnasterna någon gång drabbats av. Blockeringarna visar sig ofta genom att gymnasten vägrar eller helt utesluter övningen ur sin träning och blockeringarna är vanligast i grenen tumbling. Dock visade studien att de flesta gymnaster upplever blockeringar i mer än ett redskap. Volter som roterar baklänges tenderade att vara den typ av övning som flest gymnaster har blockeringar för. Detta ansågs främst bero på att gymnasterna i fråga inte tror att de kommer att lyckas med övningen följt av orsaker som tidigare skador och mental omognad. De allra flesta gymnaster och tränare har på något sätt försökt behandla problemet, främst genom fysiska åtgärder och har i situationer med mentala blockeringar känt sig rädda, frustrerade och misslyckade.</p><p>Slutsats</p><p>Problematiken kring mentala blockeringar är stor och få gymnaster och tränare vet hur de kan hantera dessa. Behovet av fortsatt forskning inom området samt större fokus på mental träning inom förbundets utbildningar är stort.</p> / <p>Aim and Questions</p><p>The aim of this study is to examine the incidence, handling and experienced causes of mental blockings in female teamgym at national youth and junior level.</p><p>• Which type of exercise is the most common mental blocking in female teamgym?</p><p>• How does the blockings show according to the gymnasts and coaches?</p><p>• Which possible causes to origin of mental blockings can be understood on the basis of the stories of the gymnasts and coaches?</p><p>• In which ways have gymnasts and coaches tried to handle mental blockings?</p><p>Method</p><p>The study started out with a literature search for previous research. Thereafter a questionnaire was formed in two versions (for gymnasts and coaches) and these were sent to gymnasts and coaches at national youth and junior level in six different clubs. The gymnasts were chosen by their level of training and competition.</p><p>Results</p><p>The study showed that mental blockings is a very common phenomenon in teamgym and is something that the majority of the gymnasts at some point have been affected by. The blockings are often revealed by the gymnasts refusing or totally excluding the exercise from training and the blockings are most frequently occurring in the apparatus called tumbling. Yet, the study shows that most gymnasts experience mental blockings in more then one apparatus. Vaults that rotate backwards tend to bee the type of exercise that most gymnasts have blockings for. This was believed to mainly depend on the gymnasts thinking they will fail to succeed with the exercise followed by causes like previous injuries and mental immatureness. Most gymnasts and coaches have in some way tried to solve the problem, mainly by physical measures and have in situations of mental blockings felt afraid, frustrated and like failure.</p><p>Conclusions</p><p>Mental blockings is a big problem and few gymnasts and coaches know how to handle them. The need of more research in the area and focus on mental training in the gymnastics association is big.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka förekomst, hantering och upplevda orsaker till mentala blockeringar inom kvinnlig truppgymnastik på nationell ungdoms- och juniornivå. • Vilken typ av övning är den vanligaste mentala blockeringen inom kvinnlig truppgymnastik? • Hur visar sig blockeringarna enligt gymnasterna och tränarna? • Vilka orsaker till uppkomsten av mentala blockeringar kan utläsas utifrån gymnasterna och tränarnas berättelser? • På vilka sätt har gymnaster och tränare försökt hantera mentala blockeringar? Metod Studien inleddes med en litteratursökning för att finna tidigare forskning. Därefter utformades en enkät i två versioner (för tränare och gymnaster) och dessa delades ut till gymnaster och tränare på nationell ungdoms- och juniornivå i sex olika föreningar. Gymnasterna valdes efter tränings- och tävlingsnivå och har en medelålder på 14 år. Resultat Resultatet visade att mentala blockeringar är ett mycket vanligt fenomen inom truppgymnastiken och något som majoriteten av gymnasterna någon gång drabbats av. Blockeringarna visar sig ofta genom att gymnasten vägrar eller helt utesluter övningen ur sin träning och blockeringarna är vanligast i grenen tumbling. Dock visade studien att de flesta gymnaster upplever blockeringar i mer än ett redskap. Volter som roterar baklänges tenderade att vara den typ av övning som flest gymnaster har blockeringar för. Detta ansågs främst bero på att gymnasterna i fråga inte tror att de kommer att lyckas med övningen följt av orsaker som tidigare skador och mental omognad. De allra flesta gymnaster och tränare har på något sätt försökt behandla problemet, främst genom fysiska åtgärder och har i situationer med mentala blockeringar känt sig rädda, frustrerade och misslyckade. Slutsats Problematiken kring mentala blockeringar är stor och få gymnaster och tränare vet hur de kan hantera dessa. Behovet av fortsatt forskning inom området samt större fokus på mental träning inom förbundets utbildningar är stort. / Aim and Questions The aim of this study is to examine the incidence, handling and experienced causes of mental blockings in female teamgym at national youth and junior level. • Which type of exercise is the most common mental blocking in female teamgym? • How does the blockings show according to the gymnasts and coaches? • Which possible causes to origin of mental blockings can be understood on the basis of the stories of the gymnasts and coaches? • In which ways have gymnasts and coaches tried to handle mental blockings? Method The study started out with a literature search for previous research. Thereafter a questionnaire was formed in two versions (for gymnasts and coaches) and these were sent to gymnasts and coaches at national youth and junior level in six different clubs. The gymnasts were chosen by their level of training and competition. Results The study showed that mental blockings is a very common phenomenon in teamgym and is something that the majority of the gymnasts at some point have been affected by. The blockings are often revealed by the gymnasts refusing or totally excluding the exercise from training and the blockings are most frequently occurring in the apparatus called tumbling. Yet, the study shows that most gymnasts experience mental blockings in more then one apparatus. Vaults that rotate backwards tend to bee the type of exercise that most gymnasts have blockings for. This was believed to mainly depend on the gymnasts thinking they will fail to succeed with the exercise followed by causes like previous injuries and mental immatureness. Most gymnasts and coaches have in some way tried to solve the problem, mainly by physical measures and have in situations of mental blockings felt afraid, frustrated and like failure. Conclusions Mental blockings is a big problem and few gymnasts and coaches know how to handle them. The need of more research in the area and focus on mental training in the gymnastics association is big.

Objectives: The aim in this thesis has been to generate information relevant for strategic positioning and future evaluations within the scientific field of sport and exercise psychology. This has been done by request, and in collaboration with The Group of Sport and Exercise Psychology at the Institution of Psychology at the University of Umeå. Research questions:  (1) How does the cognitive structure within the field of sport and exercise psychology take shape with respect to research topics in current sport-psychological research, i.e. the research front? (2) How does the social structure within the field of sport and exercise psychology take shape with respect to formal scientific collaboration? Data: 879 articles published between 2008-2011 were used in this study. The population of articles were collected from a set of 5 core journals: International Journal of Sport Psychology, Journal of Applied Sport Psychology, Journal of Sport and Exercise Psychology, The Sport Psychologist, Psychology of Sport and Exercise. The original set was expanded by collecting relevant sport psychology articles from Scandinavian Journal of Medicine &amp; Science in Sports and Journal of Sports Sciences. Methods: (1) The bibliometric indicator normalized bibliographic coupling combined with hierarchical agglomerative cluster analysis was used for mapping the research front. With this approach articles are basically clustered with respect to shared refererences, which in this context is understood as a measure of topical similarity. (2)  For the mapping of social structures a collaboration analysis was performed by extracting and visualizing social networks based on the bibliometric indicator coauthorship.     Results: (1) Identification and classification of 80 clusters based on topical similarity in collaboration with a subject expert. (2) Providing a map of formal scientific collaborations between countries based on coauthorship. (3) Providing a map of social networks based on coauthorships between individual researchers. (4) Identification and contextualization of central researchers based on production within the visualized coauthor network. The publications of each researcher were traced to corresponding clusters in the research front to gain information about in which subject areas and topics these central researchers publish. (5) Identification of research groups with high coauthor values, i.e. high intensity in their formal collaboration. Furthermore the publications from these groups were connected to corresponding clusters, i.e. giving information about in which subject areas and topics these groups publish.

Syftet med studien var att undersöka vilka tränarbeteenden som föredras av elever på svenska elitishockeygymnasier samt att få en inblick hur motivationen är hos dessa elever.  Frågeställningar: 1. Hur uppfattar eleverna olika tränarbeteenden? 2. Hur ser motivationen ut hos eleverna? 3. Finns det några skillnader mellan könen i dessa två variabler? 4. Finns det några skillnader mellan de olika spelpositionerna inom ishockey? 5. Finns det ett samband mellan specifika tränarbeteenden och viss motivationstyp? Metod: Deltagare i denna kvantitativa studie var elever på landets elitishockeygymnasier som fyllt 18 år. Undersökningen genomfördes i form av en webb-enkät i Google Forms. Enkäten har bestått av två redan färdiga enkäter, Leadership Scale for Sports och Sport Motivation Scale-II. Enkäten har skickats till de ansvariga för respektive elitishockeygymnasium i landet som sedan förmedlat enkäten vidare till eleverna. Resultatet från enkäten har bearbetats i statistikprogrammet SPSS version 24 där T-test, korrelationer, one-way ANOVA samt Cronbach’s alfa har genomförts.  Resultat: Autokratiskt beteende var det minst uppskattade beteenden och positiv feedback det mest uppskattade.  Den motivationstyp som förekom i högst grad hos undersökningsgruppen var inre motivation och i lägst grad förekom amotivation. En statistisk signifikant skillnad mellan könen i föredragna tränarbeteenden visades, då kvinnorna i högre grad föredrog demokratiskt beteende jämfört med männen. Mellan de olika positionerna fanns det statistisk signifikant skillnad inom amotivation, där målvakterna visade mer amotivation än backarna. Samband av medel-styrka kunde ses mellan inre motivation och träning/instruktion samt positiv feedback, men även mellan extern reglering och träning/instruktion. Fler samband med låg styrka kunde påvisas. Slutsats: De mest föredragna tränarbeteendena samt motivationstyperna har påvisats. Även skillnader och samband har framkommit. En viktig slutsats är att de undersökta variablerna hänger ihop och har en stor påverkan på varandra, då idrottarnas motivation påverkar tränarens beteende, samtidigt som tränarens beteende påverkar idrottarnas motivation.

This qualitative study explored sport psychologists’ transition into professional establishment through the stories of two highly experienced Nordic sport psychology practitioners. At the time of the study, the two males (named Charlie and Billie for the study) had worked applied with clients for more than 20 years and were each holding a master’s degree in sport psychology. Narrative interviews were administered to investigate the participants’ stories of the transition from novice professional to experienced professional practitioner, with each interview lasting about one and a half hour. Additionally, participants were enquired on one follow up interview each to allow for further elaboration. The researcher then took the position of the story analyst (Smith, 2017) and conducted a thematic narrative analysis based on the gathered data. A narrative theme of “paving the way” emerged, relating to how the participants had to create their own work within a field that was not yet nationally developed or recognized and, as a consequence of this, had to pave the way for sport and exercise psychology as a professional and an academic field in their respective country. The findings are discussed based on common and individual reflections between the participants in relation to the overall narrative theme, their transition in general, previous literature, and theoretical frameworks. The practical implications provided by this study may assist novice and semi-experienced practitioners striving to get established, as well as supervisors and educational institutions to better support and prepare students for their upcoming careers as applied sport psychologists. / Föreliggande kvalitativa studie undersökte idrottspsykologiska rådgivares övergång till professionell etablering genom historierna från två väl erfarna nordiska idrottspsykologiska rådgivare. Vid studiens tidpunkt hade de två manliga deltagarna (kallade Charlie och Billie i den här studien) arbetat tillämpat med klienter i mer än 20 år och var och en av dem innehade en magisterexamen i idrottspsykologi. Narrativa intervjuer utfördes i syfte att undersöka deltagarnas historier om övergången från oerfaren till erfaren professionell rådgivare, varav varje intervju varade cirka en och en halv timme. Dessutom tillfrågades deltagarna att delta i varsin uppföljningsintervju i syfte att öppna upp möjlighet för ytterligare informationsgivande. Forskaren intog sedan perspektivet av en historieanalytiker (Smith, 2017) och utförde en tematisk narrativ analys baserat på den insamlade datan. Ett narrativt tema av ”bana väg” framkom relaterat till hur deltagarna varit tvungna att skapa sin egen tjänst inom ett fält som inte än blivit nationellt utvecklat eller erkänt. Som en konsekvens av detta fick de bana väg för idrotts- och motionspsykologin som ett professionellt och ett akademiskt område i deras respektive länder. Resultatet diskuteras utifrån gemensamma och individuella reflektioner deltagarna emellan vad gäller det övergripande narrativa temat, deras övergång generellt, föregående litteratur och teoretiska ramverk. De praktiska implikationerna som framförs till följd av denna studie kan bistå oerfarna och semierfarna rådgivare som strävar mot att bli etablerade och även handledare och utbildningsinstitutioner för att de bättre ska kunna förbereda och stötta studenter inför deras kommande karriärer som tillämpade idrottspsykologiska rådgivare.

The purpose of this study was to examine effects of a Mindfulness-Acceptance-Commitment (MAC) intervention on football performance, mindfulness, emotional regulation, performance anxiety and psychological illness (general anxiety, depression and emotional/physical fatigue) compared to an active control group over time. Effects of the intervention were measured through a quantitative survey at three measure points, pre and post (immediately after) the intervention together with a two months follow up. The participants were young elite football players (n = 44, Mage = 16.8, SD = 0.65) from the same senior high school. The participants were divided into four groups, one experiment group and one control group for each of the sexes. The intervention consisted of six sessions spread over six weeks, where the experiment group took part of the MAC intervention and the control group went through a group dynamic intervention. Mix-model ANOVA showed no significant difference in effect for any variable, thus no differences between the experiment group and the control group. This suggest that MAC has no additional effects on football performance and psychological illness compared to a group dynamics intervention.

Föreliggande tvärsnittsstudie är av kvantitativ design med syftet att undersöka hur olika typer av tränarbeteenden och olika typer av motivationsklimat påverkar psykologiskt välbefinnande hos ungdomsfotbollsspelare, samt hur väl de olika typerna av tränarbeteenden och motivationsklimat predicerar ungdomsfotbollspelares psykologiska välbefinnande. Den aktuella studien hade 95 deltagare i åldrarna 16 till 19 år (M= 16.97, SD= 2.6). Deltagarna självskattade sina upplevelser av tränarbeteenden, motivationsklimat och psykologiskt välbefinnande utifrån frågeformulären Coaching Behavior Scale for Sport, Perceived Motivational Climate in Sport Questionnaire-2 och Ryff's Psychological Well-Being scales. Resultatet av en enkel regressionsanalys visade att tränarbeteendet tävling/-matchstrategi hade störst positiv effekt på psykologiskt välbefinnande. Vidare visade analysen att tränarbeteendet negativ personlig kontakt hade en negativ effekt på psykologiskt välbefinnande. Den enkla regressionsanalysen visade även på en positiv effekt på psykologiskt välbefinnande av uppgiftsorienterat motivationsklimat, och en negativ effekt på psykologiskt välbefinnande av resultatorienterat motivationsklimat. Studiens resultat anses kunna användas för att facilitera psykologiskt välbefinnande för ungdomsfotbollspelare genom lämpliga tränarbeteenden och uppgiftsorienterade motivationsklimat / This cross-sectional study is based on a quantitative method with the aim to investigate how different types of coaching behaviors and motivational climates affect psychological well-being in young football players, and how well the different types of coaching behaviors and motivational climates predict young football players’ psychological wellbeing. The current study had 95 participants aged 16 to 19 years (M=16.97, SD=2.6). The participants self-rated their experiences of coaching behaviors, motivational climate and psychological well-being based on the Coaching Behavior Scale for Sport, Perceived Motivational Climate in Sport Questionnaire-2 and Ryff's Psychological Well-Being scales. The results of a simple regression analysis showed that the coaching behavior competition/match strategy had the greatest positive effect on psychological well-being. Furthermore, the analysis showed that the coaching behavior negative personal contact had a negative effect on psychological well-being. The simple regression analysis also showed a positive effect on psychological well-being of task-oriented motivational climate, and a negative effect on psychological well-being of results-oriented motivational climate. The results of the study are considered to be used to facilitate psychological well-being of youth football players through appropriate coaching behaviors and task-oriented motivational climates.

This cross-sectional study is based on quantitative method with the aim to investigate how different types of coaching behaviors and motivational climates affect psychological well-being in youth football players, and how well the different types of coaching behaviors and motivational climates predict young football players' psychological well-being. The current study had 95 participants aged 16 to 19 years old (M=16.97, SD=2.6). The participants self-rated their experiences of coaching behaviors, motivational climates and psychological well-being based on the Coaching Behavior Scale for Sports, Percieved Motivational Climate in Sport Questionnaire-2 and Ryff's Psychological Well-Being scales. The results of a simple regression analysis showed that the coaching behavior competion/match strategy had the greatest postive effect on psychological well-being. Furthermore, the analysis showed that the coaching behavior negative personal contact had a negative effect on psychological well-being. The simple regression analysis also showed a positive effect on psychological well-being of task-oriented motivational climate, and a negative effect on psychological well-being of results-oriented motivational climate The results of the study are considered to be used to facilitate psychological well-being of youth football players through appropriate coaching bahviors and task-oriented motivational climates. / Föreliggande tvärsnittsstudie är av kvantitativ design med syftet att undersöka hur olika typer av tränarbeteenden och olika typer av motivationsklimat påverkar psykologiskt välbefinnande hos ungdomsfotbollsspelare, samt hur väl de olika typerna av tränarbeteenden och motivationsklimat predicerar ungdomsfotbollsspelares psykologiska välbefinnande. Den aktuella studien hade 95 deltagare i åldrarna 16 till 19 år (M=16.97, SD=2.6). Deltagarna självskattade sina upplevelser av tränarbeteenden, motivationsklimat och psykologiskt välbefinnande utifrån frågeformulären Coaching Behavior Scale for Sport, Perceived Motivational Climate in Sport Questionnaire-2 och Ryff’s Psychological Well-Being scales. Resultatet av en enkel regressionsanalys visade att tränarbeteendet tävling-/matchstrategi hade störst positiv effekt på psykologiskt välbefinnande. Vidare visade analysen att tränarbeteenden negativ personlig kontakt hade en negativ effekt på psykologiskt välbefinnande. Den enkla regressionsanalysen visade även på en positiv effekt på psykologiskt välbefinnande av uppgiftsorienterat motivationsklimat, och en negativ effekt på psykologiskt välbefinnande av resultatorienterat motivationsklimat. Studiens resultat anses kunna användas för att facilitera psykologiskt välbefinnande för ungdomsfotbollsspelare genom lämpliga tränarbeteenden och uppgiftorienterade motivationsklimat

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka om och hur en tvåårig intervention med ett inriktningsval i kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet upplevdes som en behovsstödjande miljö för eleverna. Fyra frågeställningar var centrala för studien: a) Hur beskrev eleverna sina möjligheter att tillfredsställa de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och tillhörighet genom ett inriktningsval? b) Hur beskrev eleverna sin motivationskvalité när de fått genomföra kursen idrott och hälsa 1 genom ett inriktningsval? c) Hur upplevde elevernas lärare interventionens möjligheter att tillfredsställa de psykologiska behoven hos eleverna? d) Hur arbetade elevernas lärare med behovsstödjande ledarskap i sin undervisning i interventionsgrupperna? Metod: Metoden var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Sju elever rekryterades genom ett bekvämlighetsurval från grupperna ”dans och träning till musik” och ”boll-, slag- och nätspel”. Elevernas undervisande lärare i interventionen intervjuades också. Intervjuerna transkriberades och därefter användes Braun och Clarkes (2019) sex steg för tematisk analys som grund i analysarbetet med en abduktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att interventionen upplevdes som en stödjande miljö främst för de psykologiska behoven autonomi och kompetens. Behovet av tillhörighet hämmades för en del av eleverna. De tre behoven samvarierade starkt med varandra och den grupp som upplevde behovsfrustration på grund av bristande tillhörighet beskrev en kontrollerad motivationskvalité som följd. För de elever som beskrev en behovstillfredsställelse upplevdes det inverka positivt på den självbestämmande motivationskvalitén. Vidare framkom det att de homogena grupperna som bildades upplevdes positivt både utifrån kompetens- och tillhörighetsbehovet, men också för lärarnas behovsstödjande arbete som resultatet visade upplevdes som stort. Slutsats: Resultatet tyder på att ett inriktningsval i idrott och hälsa på gymnasiet kan skapa en behovsstödjande miljö men att det behöver kombineras med andra metoder för att stödja behovet av tillhörighet hos eleverna. / Aim: The purpose of the study was to investigate if and how a two-year intervention with a choice of specialization in physical education in upper secondary school was perceived as a need-supporting environment for the students. Four questions were central to the study: a) How did the students describe their opportunities to satisfy the basic psychological needs of autonomy, competence, and relatedness through a choice of specialization? b) How did the students describe their motivation quality when they were allowed to complete physical education through a choice of specialization? c) How did the students’ teachers experience the intervention´s opportunities to satisfy the students’ psychological needs? d) How did the students’ teachers work with need-supporting leadership in the intervention groups? Method: The method was qualitative semi-structured interviews. Seven students were recruited through a convenience selection from the group “dance and training to music” and “ball-, stroke- and net games”. The students‘ teachers in the intervention were also interviewed. The interviews were transcribed and Braun and Clarke´s (2019) six steps were used for thematic analysis as a basis for the analysis work with an abductive approach. Results: The results showed that the intervention was perceived as a supportive environment primarily for the psychological needs autonomy and competence. The need for relatedness was thwarted for some of the students. The three needs covaried strongly with each other and the group that experienced need frustration due to lack of relatedness described a controlled motivation quality as a result. Students who described greater need satisfaction, it was felt to have a positive effect on the self-determination quality of motivation. Furthermore, it emerged that the homogeneous groups that were formed were experienced positively both on the basis of competence and the need for relatedness, but also for the teachers´ need supporting leadership as the result showed was perceived as large. Conclusions: The results indicate that a choice of specialization in physical education in upper secondary school can create a need-supporting environment, but that it needs to be combined with other methods to meet the need for relatedness among students.