Since 2005 the International Accounting Standards Board (IASB) has prescribed a mandatory requirement that all ‘Publicly Consolidated Entities’ abide by the ‘International Financial Reporting Standards’ (IFRS). However, due to a difference in institutional elements, between countries, differences in financial reporting are still possible. This essay aims to identify such differences between Swedish and British companies in their adaptation of the IFRS, specifically differences in; ‘Disclosure Requirements for Goodwill’ specified in ‘IAS 36 p 134’. By performing a content analysis that graded 60 companies’ financial reporting within the Stockholm OMX (Large Cap) and the London Stock Exchange (FTSE100) it has been quantifiably concluded that differences are significant within this analysis.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur K3 togs fram genom att analysera remissinstansernas åsikter och även ta upp fördelar och nackdelar med K3. Vidare ska vi undersöka övergången till K3 och göra en sammanställning i form av en manual. Frågor: Hur togs K3 fram och vad tyckte remissinstanserna? Vilka fördelar och nackdelar har K3? Vilka delar av redovisningen kommer att påverkas vid tidpunkten för övergången?    Metod: Studien är mestadels baserad på primärdata där befintlig information om K3 framtaget av andra. Informationen är bland annat hämtad från lagtexter, artiklar och elektroniska källor. Uppsatsen är byggd på en kombination av en kvalitativ metod, induktiv metod och litteraturstudie, där informationen har analyserats, diskuterats och sammanställts.   Slutsats: K3 är ett regelverk som ger en vägledning i form av allmänna råd inom redovisning, men de är inte helt tvingande. De företag som övergår kommer troligtvis att få fler interna kostnader, då de bland annat måste utbilda sin personal.

Bakgrund och problem: Goodwill uppkommer som följd av rörelseförvärv, när köparen betalar ett överpris för förvärvet. Idag utgör goodwillposten en av de dominerande tillgångsposterna i bolags balansräkningar. Införandet av IFRS/IAS år 2005 har bidragit till en ökad efterfrågan på kvalificerade revisorer. Revisorn blir allt mer en värdefull ekonomisk resurs vars huvudsakliga uppgift är att kvalitetssäkra information och skapa förtroende. IFRS/IAS innehåller större inslag av subjektiva principer och bedömningar jämfört med tidigare lagstiftning. Redovisningen och värderingen blir därmed en bedömningsfråga, som läggs i revisorns händer. Uppsatsens övergripande forskningsfråga är: ”Hur ser granskningsprocessen av goodwillposten ut för revisorerna i praktiken?” Syfte: Syftet med denna forskningsstudie är att studera hur revisorerna granskar goodwillposten utifrån regelverket, IFRS/IAS. Vidare att uppmärksamma revisorernas uppfattningar om granskningsarbetet av denna allt mer viktiga tillgångspost och problematisera kring de risker och möjligheter som finns vid bedömningen av goodwillposten. Metod och metodologi: Forskningsstudien utgår ifrån ett induktivt tolkande perspektiv och en kvalitativ metod där 8 semistrukturerade intervjuer (med 2 experter, 4 revisorer och 2 värderingsspecialister) utgör undersökningsdesignen. Analys och slutsatser: Forskningsstudien identifierar 6 faser för hur granskningsprocessen av goodwill går till i praktiken, vilket styrker teorin. Respondenterna anser att goodwillposten är en svår post att granska då den innehåller subjektiva bedömningar, där inget rätt eller fel existerar. Vidare utgör goodwill ofta en prestigefylld fråga, där företagsledningens och revisorns åsikt ställs mot varandra. Det bakomliggande syftet med IFRS/IAS vid redovisning och värdering av goodwill är bra men tillämpas inte fullt ut i praktiken, vilket bidrar till att granskningsprocessen försvåras. / Background and problem: Goodwill arises as a result of a business combination when the purchase price exceeds the net book value of acquired assets. Today, goodwill represents one of the dominant assets recorded on the companies’ balance sheets. The introduction of IFRS/IAS in 2005 has contributed to an increase in demand for qualified auditors. The auditor is increasingly becoming a valuable economic resource who’s main role is to ensure quality of information and build trust between stakeholders. IFRS/IAS contains greater elements of subjective principles and assessments compared to the previous regulatory framework. The accounting and valuation therefore becomes a matter of judgment which lays in the auditors’ hands. The thesis research question is: “How is the auditing process of goodwill performed by auditors in practice?” Purpose: The purpose of this research is to study how auditors apply the regulatory framework, IFRS/IAS, when reviewing goodwill. Furthermore the purpose is to give attention to auditors’ perception of the audit work of this increasingly important asset and discuss the risks and opportunities in the assessment of goodwill. Method and methodology: The research is based on an inductive interpretive perspective and a qualitative approach in which 8 semi-structured interviews (with 2 experts, 4 auditors and 2 evaluation specialists) form the design of the study. Analysis and conclusions: The research indicates 6 phases in the auditing process of goodwill in practice, which corroborates the theoretical framework. The respondents in this study believe that goodwill is a difficult item to audit because it contains subjective assessments where no right or wrong exist. Furthermore goodwill is often a prestige issue, in which management’s and the auditor’s opinions differ. The underlying purpose of IFRS/IAS regarding the accounting and valuation of goodwill is good, but is not being fully applied in practice, which makes the auditing process more difficult.

Bakgrund och problem: För att uppnå en mer jämförbar redovisning infördes nya internationella redovisningsregler av IASB. Enligt IASB är en viktig förutsättning att tillämpning sker på samma sätt och enligt samma principer för att jämförbarheten av redovisningen skall bli så bra som möjligt. Förvärvad goodwill skall i och med de nya reglerna införda år 2005 genomgå en nedskrivningsprövning minst en gång per år och inte längre skrivas av direkt. Oavsett vilket resultat nedskrivningsprövningen ger skall företagen ge omfattande upplysningskrav gällande de uppskattningar som använts vid nedskrivningsprövningen. Flertalet studier har gjorts genom åren där resultatet visar på en förbättring gällande redovisningen av upplysningskraven men även att det fortfarande finns en stor förbättringspotential. Vi är därför intresserade av att se huruvida bolagen kontinuerligt förbättrat redovisningen av dessa krav eller om förbättringen har avtagit i takt med tiden. Problemformulering: Går det att se en kontinuerlig förbättring gällande redovisningen av upplysningskraven under perioden 2005 till 2009? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida bolag med stor andel goodwill av totala tillgångar har förbättrat redovisningen av upplysningskraven kontinuerligt för varje år från och med införandet av den nya standarden vid år 2005 till och med år 2009. Metod: Studien är av kvantitativ karaktär. I urvalet ingick 35 börsnoterade bolag som alla uppvisade en goodwillpost bestående av mer än 30 procent av bolagets totala tillgångar. Resultat och slutsatser: Slutsatsen är att bolagen inte förbättrat sin redovisning av upplysningskraven kontinuerligt mellan samtliga undersökta år. Endast en punkt visade på en kontinuerlig förbättring. År 2009 visar att bolagen fortfarande har en lång väg kvar att gå gällande upplysningskraven.

Bakgrund och problem: 2005 infördes IFRS som redovisningsstandard för börsnoterade företag i Europa, vilket medförde vissa väsentliga förändringar för företagen i dess redovisning. Vid övergången publicerades IFRS 3, vilken specifikt förändrade företagens sätt att redovisa rörelseförvärv. Detta medförde även en stor påverkan på goodwillpostens värdering, då avskrivningar frångicks och årliga nedskrivningsprövningar infördes, något som har uppvisats leda till höga och ökande goodwillvärden på svenska börsnoterade företags balansräkningar. Syfte: Uppsatsen syftar till att kvalitativt belysa hur revisorer upplever att höga samt ökande goodwillposter påverkar företagens uppvisande av en rättvisande bild. Vidare har uppsatsen för avsikt att granska revisorers syn på hanteringen av övervärden vid rörelseförvärv, specifikt dess utveckling efter införandet av IFRS 3. Granskningen fokuserar specifikt på allokeringen av dessa övervärden samt de fortsatta nedskrivningsprövningarna av goodwill, med grund i att dessa har uppvisats bidra till goodwillpostens ökande värde på företags balansräkningar. Avgränsningar: Denna uppsats har sin utgångspunkt i revisorers syn på höga och ökande goodwillvärden bland svenska börsnoterade bolag, där samtliga bolag tillämpar IFRSs standarder för dess goodwillhantering. Detta innebär att ett företagsperspektiv inte uppvisas, samt att onoterade svenska bolag med redovisning enligt svenska standarder utesluts. Metod: Utgångspunkten för denna uppsats är ett kvalitativt tillvägagångssätt, där datainsamlingen har baserat på sex personliga intervjuer. Vidare förklaras metodiken för hur den insamlade empirin ställs mot uppsatsens teoretiska referensram, med syfte att besvara uppsatsens frågeställning. Resultat och slutsatser: Respondenterna upplevde att övergången, från systematiska avskrivningar av goodwill till årliga nedskrivningsprövningar, var den största bidragande orsaken till att goodwillvärdena på börsnoterade bolags balansräkningar har ökat. Nedskrivningsprövningar har inneburit ett ökat utrymme för tolkning och flexibilitet för företagen i dess goodwillbedömningar, vilket resulterat i restriktiva nedskrivningar. Trots tillsynes orimligt höga goodwillvärden menar respondenterna att företagen uppvisar en rättvisande bild av dess goodwillpost, så länge som den värderas inom standardens tillåtna tolkningsutrymme. Förslag till vidare forskning: Som förslag till vidare forskning finner vi det intressant att jämföra skillnaderna mellan svenska och amerikanska börsnoterade företag, för att undersöka anledningarna till varför ökningen varit så markant i Sverige. Vidare ser vi ett intresse i att studera de möjliga effekterna av upptrissade köpeskillingar samt hur denna tendens skulle kunna bromsas av eventuella standardändringar. Vi finner även ett intresse i att undersöka möjligheten till förskjutning av immateriella tillgångar med liknande standardhantering, såsom mellan goodwill och varumärken. / Background and problem: In 2005, IFRS was introduced as accounting standard for listed companies in Europe, which resulted in some significant accounting changes. The transition to IFRS 3 especially altered the way companies account for business combinations. Further, this lead to a major impact concerning the valuation of goodwill, since depreciation was abandoned and annual impairment tests were introduced. This has resulted in high and increasing values of goodwill on the balance sheets of Swedish listed companies. Purpose: This paper aims to qualitatively investigate how auditors experience the influence of high and increasing values of goodwill on firms’ presentations of a true and fair view. Further, this paper intends to review the auditors’ perspective on the management of surplus values from business combinations, particularly its evolvement after the introduction of IFRS 3. The review focuses upon the allocation of surplus values from acquisitions and impairment testing of goodwill, since it has shown that these contribute to the increasing values of goodwill on businesses’ balance sheets. Delimitations: This paper is based on the auditors’ perspectives regarding high and increasing values of goodwill among Swedish listed companies, of which all apply the IFRS standards for its management of goodwill. The auditor perspective therefore implies that a company standpoint will not be regarded, and as unlisted Swedish companies report according to Swedish standards, they are also excluded. Method: The starting point of this paper is a qualitative approach, where the data collection is based on six interviews. Further, the gathered empirical data has been weighed against the frame of reference of the thesis, in order to answer the research questions. Results and conclusions: The respondents experienced that the transition from systematic amortization of goodwill to annual impairment tests was the largest contributor to why goodwill has increased on balance sheets of listed companies. The new approach has lead to an increased room for interpretation and flexibility, which allow companies the possibility to assess when to record goodwill impairments. Despite the seemingly unreasonable values of goodwill, the respondents believe that companies show a true and fair view of its goodwill, as long as it is valued within the standard’s permissible room for interpretation. Propositions for further research: For further research we find it interesting to compare the differences between Swedish and U.S. listed companies, to investigate the reasons why the increase has been so remarkable in Sweden. Furthermore, we see an interest in studying the possible effects of inflated purchase prices and how this trend could be decelerated by possible standard changes. We also find an interest in the possibility of the shifting of intangible assets that are treated in a similar way, such as between goodwill and trademarks.

No description available.

Titel Skriv inte av, testa nedskrivning! En fallstudie om att säkerställa ett nedskrivningsbehov av goodwill Bakgrund Företagsförvärv har blivit allt mer vanligt förekommande. Goodwill uppkommer då ett företags verkliga värde är mindre än vad som betalas. Goodwillvärdet skrevs förr av planenligt, men enligt de nya reglerna ska nu ett nedskrivningstest ske minst en gång per år. Det sker genom att ta fram ett återvinningsvärde, som är det högsta av en kassagenererande enhets nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva hur kassagenererande enheter värderas enligt metoderna i IFRS 3/IAS 36, samt förklara svårigheter/möjligheter och vilka överväganden som metoderna innebär i två praktiska exempel. Metod I vår uppsats har vi utgått från ett positivistiskt synsätt och tillämpat en kvalitativ fallstudie av NIBE och ProfilGruppen. Vår uppsats har sin utgångspunkt i den abduktiva forskningsansatsen. Vi har för avsikt att beskriva och förklara nedskrivningstestet, vilket innebär att undersökningen är deskriptiv. Vi har intervjuat Leif Gustavsson, ekonomidirektör på NIBE, och Ulrika Svensson, redovisningschef på ProfilGruppen, samt tagit del av deras årsredovisningar. Slutsats Våra fallföretag använder sig av nyttjandevärde vid nedskrivningstestet. Ett av företagen använder sig av reala kassaflöden med en nominell diskonteringsfaktor, vilket resulterar i att nyttjandevärdet blir för lågt. Tidsperioderna företagen använder sig av skiljer sig från rekommendationerna, som förespråkar fem år. Studien har visat att det finns möjlighet till justering i poster för att uppnå önskvärt återvinningsvärde. Båda företagen föredrar det gamla sättet med avskrivning av goodwill, då metoden är enkel och förutsägbar. Förslag till fortsatt forskning Granska om de nya reglerna har fått önskad effekt om rättvisande värdering och redovisning av goodwill. Undersöka om det finns företag som använder nettoförsäljningsvärdet vid värderingen och hur en sådan praktiskt tillämpas. Genomföra ytterligare studier för att se om fler företag blandar reala och nominella termer vid beräkning av nyttjandevärdet.

Bakgrund: Under flera år har det förts diskussioner inom EU om att harmonisera och förbättra reglerna av finansiell redovisning för noterade företag inom unionen. Det har även funnits en strävan att närma sig de redovisningsnormer som tillämpas internationellt, framförallt IAS. År 2002 introducerade EU den största förändringen i Europa på 30 år gällande finansiell redovisning. De antog en ny redovisningsreglering som går ut på att alla EU-listade företag skall följa IFRS i deras finansiella rapporter. Dessa standarder har börjat gälla från och med den 1 januari år 2005. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om normförändring, såsom implementeringen av IFRS, leder till ökade kostnader för redovisning och revision för svenska börsnoterade företag samt undersöka varför dessa kostnader ökar. Metod: Vi har utgått från befintlig teori vilket medfört att vi har en deduktiv ansats. Utifrån teorin har vi utformat hypoteser som är förenklingar och generaliseringar av verkligheten. Det empiriska materialet har vi samlat in genom telefonintervjuer och från årsredovisningar. Informationen har sedan statistiskt bearbetats samt analyserats för att kunna förkasta våra hypoteser eller ej. Detta har sedermera mynnat ut i våra slutsatser. Slutsatser: Studien visar att normförändring, så som implementering av IFRS, skapar ökade kostnader för redovisning och revision för svenska börsnoterade företag. Faktorerna vi anser påverkar dessa kostnader vid normförändring är behovet av ökade revisions- och konsulttjänster samt utbildning. Förslag till fortsatt forskning: Forskning angående om börsnoterade företag tvingats avnotera sig på grund av IFRS skulle vara intressant att fullfölja. Även forskning som belyser om nyttan med IFRS verkligen överstiger kostnaderna som uppkommit, är intressant att undersöka.

No description available.

<p>Titel</p><p>Skriv inte av, testa nedskrivning! En fallstudie om att säkerställa ett nedskrivningsbehov av goodwill</p><p>Bakgrund</p><p>Företagsförvärv har blivit allt mer vanligt förekommande. Goodwill uppkommer då ett företags verkliga värde är mindre än vad som betalas. Goodwillvärdet skrevs förr av planenligt, men enligt de nya reglerna ska nu ett nedskrivningstest ske minst en gång per år. Det sker genom att ta fram ett återvinningsvärde, som är det högsta av en kassagenererande enhets nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur kassagenererande enheter värderas enligt metoderna i IFRS 3/IAS 36, samt förklara svårigheter/möjligheter och vilka överväganden som metoderna innebär i två praktiska exempel.</p><p>Metod</p><p>I vår uppsats har vi utgått från ett positivistiskt synsätt och tillämpat en kvalitativ fallstudie av NIBE och ProfilGruppen. Vår uppsats har sin utgångspunkt i den abduktiva forskningsansatsen. Vi har för avsikt att beskriva och förklara nedskrivningstestet, vilket innebär att undersökningen är deskriptiv. Vi har intervjuat Leif Gustavsson, ekonomidirektör på NIBE, och Ulrika Svensson, redovisningschef på ProfilGruppen, samt tagit del av deras årsredovisningar.</p><p>Slutsats</p><p>Våra fallföretag använder sig av nyttjandevärde vid nedskrivningstestet. Ett av företagen använder sig av reala kassaflöden med en nominell diskonteringsfaktor, vilket resulterar i att nyttjandevärdet blir för lågt. Tidsperioderna företagen använder sig av skiljer sig från rekommendationerna, som förespråkar fem år. Studien har visat att det finns möjlighet till justering i poster för att uppnå önskvärt återvinningsvärde. Båda företagen föredrar det gamla sättet med avskrivning av goodwill, då metoden är enkel och förutsägbar.</p><p>Förslag till fortsatt forskning</p><p>Granska om de nya reglerna har fått önskad effekt om rättvisande värdering och redovisning av goodwill. Undersöka om det finns företag som använder nettoförsäljningsvärdet vid värderingen och hur en sådan praktiskt tillämpas. Genomföra ytterligare studier för att se om fler företag blandar reala och nominella termer vid beräkning av nyttjandevärdet.</p>