<p>Bakgrund: Under flera år har det förts diskussioner inom EU om att harmonisera och förbättra reglerna av finansiell redovisning för noterade företag inom unionen. Det har även funnits en strävan att närma sig de redovisningsnormer som tillämpas internationellt, framförallt IAS. År 2002 introducerade EU den största förändringen i Europa på 30 år gällande finansiell redovisning. De antog en ny redovisningsreglering som går ut på att alla EU-listade företag skall följa IFRS i deras finansiella rapporter. Dessa standarder har börjat gälla från och med den 1 januari år 2005.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om normförändring, såsom implementeringen av IFRS, leder till ökade kostnader för redovisning och revision för svenska börsnoterade företag samt undersöka varför dessa kostnader ökar.</p><p>Metod: Vi har utgått från befintlig teori vilket medfört att vi har en deduktiv ansats. Utifrån teorin har vi utformat hypoteser som är förenklingar och generaliseringar av verkligheten. Det empiriska materialet har vi samlat in genom telefonintervjuer och från årsredovisningar. Informationen har sedan statistiskt bearbetats samt analyserats för att kunna förkasta våra hypoteser eller ej. Detta har sedermera mynnat ut i våra slutsatser.</p><p>Slutsatser: Studien visar att normförändring, så som implementering av IFRS, skapar ökade kostnader för redovisning och revision för svenska börsnoterade företag. Faktorerna vi anser påverkar dessa kostnader vid normförändring är behovet av ökade revisions- och konsulttjänster samt utbildning.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Forskning angående om börsnoterade företag tvingats avnotera sig på grund av IFRS skulle vara intressant att fullfölja. Även forskning som belyser om nyttan med IFRS verkligen överstiger kostnaderna som uppkommit, är intressant att undersöka.</p>

Vårt syfte med denna studie har varit att beskriva hur redovisningstillsynen fungerar i Sverige gällande tillämpningen av de internationella redovisningsstandarderna IFRS. Vi har även redogjort för hur ett antal nyckelaktörer inom branschen ser på dagens lösning samt identifierat vilka lösningar dem ser i framtiden. För att kunna beskriva hur redovisningstillsynen fungerar i Sverige har vi även värderat och förklarat betydelsen av legitimitet för tillsynsorganet samt redogjort för hur det kan uppnås enligt våra nyckelaktörer. Vi har även belyst hur nyckelaktörerna ser på den internationella harmoniseringen som sker generellt samt gällande implementeringsprocessen av IFRS. I studien har vi avgränsat oss till att endast fokusera på redovisningstillsynen av IFRS i Sverige. Vi har även avgränsat antalet respondenter till att de som har en aktiv del i arbetet med denna tillsyn och som har direkt anknytning genom revisorsyrket eller akademien. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie med ett abduktivt angreppssätt.  Vi valde detta tillvägagångssätt då vår ambition var att undersöka vårt problem på djupet snarare än bredden. Insamling av empiri har skett genom nio intervjuer och fyra tidningsartiklar med väl insatta personer inom tillsyns- och redovisningsområdet i Sverige, samt fyra statliga arbeten. Vi har genom denna studie kommit fram till att det idag är Finansinspektionen som har det övergripande ansvaret för Sveriges redovisningstillsyn, medan våra två reglerade marknader ansvarar för den löpande redovisningstillsynen gentemot bolagen. Dagens lösning uppfattas som splittrad och otydlig, och kritiseras för att inte vara tillräckligt oberoende och inte ha tillräckligt med kompetens för att utföra uppgiften tillfredsställande. En framtida lösning är antingen att Finansinspektionen får ansvaret för både den övergripande och löpande tillsynen, eller att Finansinspektionen behåller det övergripande tillsynsansvaret och delegerar den löpande tillsynen till ett självregleringsorgan. Legitimiteten har stor betydelse för tillsynsorganet och det kan uppnås genom oberoende, upprättandet av en due process och adekvat kompetens.

För fastighetsbolag på Stockholmsbörsen har införandet av de nya redovisningsrekommendationerna IAS/IFRS inneburit en del förändringar. Fastigheter ska nu redovisas antingen enligt IAS 2, IAS 16 eller IAS 40 och införandet ska öka jämförbarheten mellan bolagen. Syftet med denna uppsats är att se hur de nya rekommendationerna påverkar kapitalstrukturen i fastighetsbolagen genom att undersöka hur relevanta nyckeltal förändrats och vilka konsekvenser det får för bolagen i 2004 års redovisning. Undersökningen omfattar samtliga bolag som är aktuella. Dessa är Brinova, Castellum, FastPartner, Heba, Hufvudstaden, LjungbergGruppen, Klövern, Kungsleden, Wallenstam och Wihlborgs. Via bolagens årsredovisningar har relevanta nyckeltal räknats ut och granskats. Nyckeltalen som vi har granskat är bokfört värde på fastigheter, eget kapital, räntabilitet på eget kapital, räntabilitet på sysselsatt kapital, soliditet, skuldsättningsgrad och vinst per aktie. Undersökningen visar att alla bolagen efter införandet av IAS/IFRS redovisar sina fastigheter som förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IAS 40. Då bolagen valt att redovisa sina fastigheter till verkligt värde istället för att redovisa till anskaffningsvärdet har deras bokförda värde år 2004 ökat i de flesta fall och med relativt mycket. Det som gör att det blir stora skillnader i bokfört värde är när fastigheterna införskaffades för många år sedan och tidigare har redovisats efter anskaffningsvärdet. En del fastighetsbolag väljer att köpa och sälja fastigheter under en kort tidsperiod, vilket gör att anskaffningsvärde och verkligt värde inte skiljer så mycket emellan. Då fastigheterna värderas till verkligt värde och det sker en stor ökning av det bokförda värdet från tidigare medför det även en ökning av det egna kapitalet och därmed soliditeten. Eftersom det egna kapitalet ökar med ”luftpengar” ser vi en ökad risk för att bolagens soliditet ger ett falskt intryck. Om sedan fastigheternas värde minskar och därmed även soliditeten, kan det leda till att bolagens trovärdighet minskar och i värsta fall konkurs. Det finns även en viss risk att vid ökad soliditet ställer aktieägarna större krav på avkastningen. Det vi kan urskilja är att värdering till verkligt värde är förenligt med de kvalitativa egenskaperna och relevansen ökar vid beräkning av nyckeltal med verkligt värde. Men det är viktigt att vara medveten om att marknadsvärdet är relevant vid just tidpunkten för värderingen.

År 2005 beslutades att svenska företag vars aktier är noterade på en reglerad marknadsplats ska upprätta sina årsredovisningar enligt regelverket IFRS. En av många förändringar som detta medförde var att den immateriella illgången goodwill årligen ska nedskrivningsprövas, istället för att som tidigare linjärt avskrivas. För att utföra en nedskrivningsprövning måste ett företag värdera goodwill. Det inbegriper att fastställa en rad antaganden och precisera nyckeltal. Information om processen ska enligt standarden IAS 36 finnas att tillgå i företagets årsredovisning. Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska företag noterade på Large cap-listan har blivit bättre på att uppfylla informationskraven som preciseras i IAS 36 mellan år 2006 och år 2012. Studien omfattar de företag på Large cap-listan som innehar goodwillposter i år 2006 och 2012 års årsredovisningar, exklusive företag som tillhör branschen Healthcare. Resultatet från undersökningen påvisar en förbättring mellan de två undersökta åren för samtliga branscher. Det betyder att intressenter som vill läsa företagens finanisella rapporter har mer och bättre information om goodwill att tillgå.

Die vorliegende Dissertationsschrift umfasst die bilanzielle Behandlung des Goodwills nach internationalen Rechnungslegungsstandards. Dabei werden akademische und praxisnahe Fragestellungen berücksichtigt. Der Grundlagenteil illustriert vorhandene Ermessensspielräume für die Bilanzierenden im Rahmen der Ermittlung beizulegender Zeitwerte und Werthaltigkeitsprüfungen. Weiterführend werden zur Goodwill-Bilanzierung bestehende Lücken in den Rechnungslegungsstandards bzw. im einschlägigen Schrifttum identifiziert und diskutiert. Im Ergebnis soll die Dissertation einen Beitrag zur kritischen Würdigung ausgewählter Aspekte der Goodwill-Bilanzierung auf Basis der internationalen Rechnungslegungsstandards leisten und gezielt Lösungsvorschläge und Verbesserungsmöglichkeiten aufzeigen.

As the business and economic world is constantly evolving due to globalization, the importance for a uniform, worldwide set of accounting standards can no longer be put to question. As each country has its own unique accounting standards, International Financial Reporting Standards (IFRS) are regarded as the solution to this concern as they would enable investors to value the financial position of a firm regardless of where it is located. While a large number of countries have already pledged to converge to these standards, a large number of accountants wonder why India (with its increasing requirement for global capital) has had significant delays in converging with IFRS. While there are significant differences between IFRS and current Indian accounting standards, this paper provides a cost / benefit analysis of what the convergence with IFRS would bring to the Indian economy. Further, it analyzes the other non-qualitative factors that have led to delay in implementation and ends by looking at what Indian convergence with IFRS would add to the world economy.

Since the turn of the millennium, there have been various attempts by Indian regulators as well as the government to converge the current accounting system in India (tentatively called Indian GAAP) to a system similar to IFRS, considered today to be the prevalent worldwide set of accounting standards. Indian GAAP has had its fair share of criticism, the most telling being that it avoids the principle of substance over form in various topics in its literature. The first announcement of a plan to converge came in July 2007. While suffering various setbacks through delays in recent years, the current roadmap indicates that certain companies will have to mandatorily adopt Ind AS (Indian Accounting Standards) next year. When assessing the major differences between Ind AS and IFRS to evaluate whether complete convergence can ever be possible, most differences are either avoidable or textual in nature. Three major potentially irreconcilable differences occur in the topics IND AS 19: Employee Benefits, IND AS 32: Financial Instruments – Presentation and IND AS 103: Business Combinations. While it can be concluded that complete convergence can indeed be possible one day, it would benefit Indian entities to have a slow route to convergence in order to maintain a sense of comparability in their financial statements from Indian GAAP to Ind AS.

I denna uppsats undersöks hur värderelevansen i nordiska förvaltningsfastighetsbolags redovisning har påverkats i och med införandet av IAS 40,och värdering till verkligt värde den första januari år 2005. Värderelevans mäts i denna studie i styrkan av samvariationen mellan redovisningsposterna eget kapital och resultat och bolagens marknadsvärde. Alla förvaltningsfastighetsbolag som har funnits listade på Nasdaq OMX Nordic small-, mid- och large cap under samtliga av undersökningsåren (2000-2013) ingår i studien. De bolag som har noterats under undersökningsperioden ingår inte i studien, inte heller de bolag som varit registrerade under hela perioden men som bytt företagsinriktning till förvaltningsfastighetsbolag under den undersökta tiden ingår i studien. Den undersökta tidsperioden delas in i tre mindre perioder. En period som representerar läget innan införandet av IAS 40 (år 2000-2004) och två perioder som representerar läget efter (år 2005-2009, år 2010-2013). Studien genomförs med hjälp av multipla regressionsanalyser där de olika perioderna skiljs åt med hjälp av dummy-variabler. Studiens resultat visar att värderelevansen har ökat mellan period 1 och period 2. Däremot har värderelevansen sjunkit för period 3 i jämförelse med såväl period 1 som period 2. Av detta kan slutsatsen dras att värderelevansen var som starkast under period 2. För den modell som valdes (Modell 3) var samtliga variabler signifikanta.

In this paper, I will highlight the current issues at hand pertaining to the accounting industry policies. I will focus on the auditing sector providing services for public companies. I will lay out the structure, rules, and regulations that are in place today as well as criticize the areas that can be improved upon. I will go through various possibilities of solutions and conclude that the best way to increase financial statement reliability in our country is by both strengthening audit committees and providing financial statement insurance.

Inledning: Inom redovisningsområdet sker en allt större harmonisering mellan nationella och internationella regelverk. Det finns dock vissa områden som de skiljer åt. Immateriella tillgångar både värderas och skrivs av olika beroende på vilket regelverk man tillämpar. Frågan är om skillnaden är så stor att man kan välja det ena regelverket före det andra på grund av just detta. Syfte: Syftet med denna uppsats är att visa vilka praktiska skillnaderna som finns mellan två regelverk vid värdering av immateriella tillgångar. Vi ska även förklara om bolagsskatten kan påverka valet av redovisningsstandard. Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Vi har byggt våra egna case för att på ett mer djupgående sätt kunna analysera och visa på skillnader mellan de två olika regelverken. Våra val grundar sig i att vi har behövt fördjupa oss och vara medvetna om att resultatet av studien kan ge andra slutsatser än de vi först trott. Slutsats: Vi har kommit fram till att den mest fördelaktiga redovisningen i hänsyn till bolagsskatten är enligt det svenska regelverket K3. Det garanterar en större negativ resultatpåverkan för företagen, vilket även ger en lägre bolagsskatt. Vi upplever att det finns ekonomiska incitament till att välja en viss redovisningsstandard men vi finner dock inget stöd för att det är något företag använder sig av för att vinna ekonomiska fördelar. Det finns andra faktorer som kan vara mer avgörande vid valet av redovisningsstandard och hur man lägger upp sin skatteplanering.