<p>Från och med den 1 januari 2005 skall svenska noterade bolag utforma sin redovisning efter International Accounting Standards (IAS). För värderingen av förvaltningsfastigheter är det IAS 40 (Investment property) som nu mera gäller. Denna ger möjlighet att värdera fastigheter till antingen verkligt värde eller anskaffningsvärde, men att värdera till verkligt värde förespråkas. Att värdera till verkligt värde innebär en principförändring för svenska bolag som tidigare har varit tvingade att göra sina värderingar till anskaffningsvärdet, trots att man inte har tvingats att byta princip har samtliga bolag valt att göra detta. Avsikten med studien är att undersöka hur denna förändring av värderingar kommer att påverka bolagen ur ett finansiellt perspektiv. Studiens syfte har varit att beskriva och belysa vilka effekter IAS 40 har haft för fastighetsbolagens redovisning. Vi har avgränsat oss till samtliga noterade svenska fastighetsbolag, men har inte kunnat använda oss av samtliga främst för att ett flertal av dessa inte varit noterade tillräckligt länge. Vi har använts av det hermeneutiska synsättet genom att tolka årsredovisningar från 2004 och 2005 och jämfört dessa med nya respektive gamla redovisningspraxis. Detta har vi gjort genom att använda oss av både en kvalitativ och kvantitativ metod.</p>

No description available.

<p>Börsnoterade europeiska företag ska från och med 1 januari 2005 tillämpa de internationella redovisningsstandarder som antagits av EU. Standarderna benämns International Accounting Reporting Standard, IAS och International Financial Reporting Standard, IFRS. Dessa stan¬darder ska tillämpas vid företagens koncernredovisning, medan nationell lagstiftning gäller för resterande finansiella rapporter.</p><p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka svårigheter som kan finnas med att redovisa enligt IAS/IFRS. Till vår hjälp för att få fram information om detta har vi använt oss av det svenska dotterbolaget till den multinationella läkemedelskoncernen AstraZeneca, Rådet för finansiell rapportering samt en revisor på Ernst & Young.</p><p>Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod och gjorde fyra intervjuer för att få så ingå¬ende information som möjligt. Vid intervjuerna användes öppna frågor för att få en tydlig be¬skrivning av svårigheterna.</p><p>Teoriavsnittet inleds med ett avsnitt om svårigheter som kan uppkomma vid implemente¬ringen och användningen av IAS/IFRS. Därefter beskrivs redovisningen i Sverige. Sedan följer en bakgrund till de internationella redovisningsstandarderna, vilka kriterier som gäller när dessa ska upprättas, samt information om den svenska normgivningen. Avslutningsvis be¬skrivs i teoriavsnittet de standarder där de flesta svårigheterna har framkommit.</p><p>Empirin består av de intervjuer som genomförts. Varje intervju inleds med en kort presenta¬tion av respondenten och dennes arbetsplats. Informationen som framkommer i empirin leder sedan till analysen. Där sammanförs empirin med tidigare beskriven teori.</p><p>Vi kom fram till att det finns flera svårigheter med att redovisa enligt IAS/IFRS. Många svå¬righeter rör värdering i olika former samt att svensk normgivning inte alltid följer det interna¬tionella regelverket, vilket orsakar dubbel redovisning. Det framkom även att IAS/IFRS upp¬levs som ett komplext regelverk med i många fall alltför detaljrika informationskrav.</p>

<p>Börsnoterade europeiska företag ska från och med 1 januari 2005 tillämpa de internationella redovisningsstandarder som antagits av EU. Standarderna benämns International Accounting Reporting Standard, IAS och International Financial Reporting Standard, IFRS. Dessa standarder ska tillämpas vid företagens koncernredovisning, medan nationell lagstiftning gäller för resterande finansiella rapporter.</p><p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka svårigheter som kan finnas med att redovisa enligt IAS/IFRS. Till vår hjälp för att få fram information om detta har vi använt oss av det svenska dotterbolaget till den multinationella läkemedelskoncernen AstraZeneca, Rådet för finansiell rapportering samt en revisor på Ernst & Young.</p><p>Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod och gjorde fyra intervjuer för att få så ingående information som möjligt. Vid intervjuerna användes öppna frågor för att få en tydlig beskrivning av svårigheterna.</p><p>Teoriavsnittet inleds med ett avsnitt om svårigheter som kan uppkomma vid implementeringen och användningen av IAS/IFRS. Därefter beskrivs redovisningen i Sverige. Sedan följer en bakgrund till de internationella redovisningsstandarderna, vilka kriterier som gäller när dessa ska upprättas, samt information om den svenska normgivningen. Avslutningsvis beskrivs i teoriavsnittet de standarder där de flesta svårigheterna har framkommit.</p><p>Empirin består av de intervjuer som genomförts. Varje intervju inleds med en kort presentation av respondenten och dennes arbetsplats. Informationen som framkommer i empirin leder sedan till analysen. Där sammanförs empirin med tidigare beskriven teori.</p><p>Vi kom fram till att det finns flera svårigheter med att redovisa enligt IAS/IFRS. Många svårigheter rör värdering i olika former samt att svensk normgivning inte alltid följer det internationella regelverket, vilket orsakar dubbel redovisning. Det framkom även att IAS/IFRS upplevs som ett komplext regelverk med i många fall alltför detaljrika informationskrav.</p>

Title: Have IFRS made the accounting more efficient for investors? – A study of goodwill-relevance  Level: Final assignment for Degree of Master (One Year) Author: Patrik Nygard and Andreas Pettersson        Supervisor: Markku Penttinen             Date: 2010 – May Aim: The Swedish banks SEB and Swedbank are on the same market but their goodwill is amortized totally differently and its results will be different. We decided to examine the accounts in Sweden and see if they have been more efficient, from a user perspective, after the introduction of IFRS in year 2005 Method:  This paper is made from a quantitative and a deductive approach. We have collected data from all companies listed on the Stockholm Stock Exchange between the years 2002-2008 using the computer program Financial Datastream and then made the regression and other analyses and comparisons with the program Minitab Result &amp; Conclusions: We have in this paper demonstrated that how the accounting of goodwill designed is relevant to investors and that this relevance has increased in Sweden after the transition to IFRS. We have also concluded that the goodwill has greater relevance in a rising market than in a downward. Suggestions for future research: In future researches can the aim be to compare other accounting standards changes that occurred in the year 2005 and see if the accounting, from that perspective been more efficient. Contribution of the thesis: We have shown how the account influences investor’s decisions during different accounting systems and in particular how they react on the changed account of goodwill. We have examined this on the Swedish market and because of that our results are particularly interesting for anyone that invests in Swedish stocks.

Det allt mer globala företagandet har bidragit till skapandet av IFRS 7, vilket är en gemensam standard för upplysningar rörande risker för finansiella instrument. För noterade bolag med räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 är den nya standarden obligatorisk. Detta innebär att även ickefinansiella företag måste tillämpa den. Studien inriktar sig på att analysera hur svenska industriföretag har tillämpat de nya kraven på redovisning som IFRS 7 ställer på upplysningarna för kredit-, likviditets- samt marknadsrisk. Data har inhämtats från 2007 års årsredovisningar och författarna avser att utgå från hur de kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet och jämförbarhet påverkas av införandet. Författarna kommer i slutsatserna fram till att de studerade industriföretagen lever upp till de högre kraven på upplysningar som behandlar deras finansiella instrument, men att skillnader i omfattning och upplägg förekommer. De kvalitativa egenskaperna påverkas övervägande positivt. Ett mer specificerat regelverk eller en utstakad praxis skulle leda till ännu bättre kvalité för användarna.

No description available.

Redovisningsrekommendationer har stort fokus i dagsläget och sedan år 2005 ska alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen redovisa i enlighet med IAS/IFRS. Införandet av nya rekommendationer har dock visat sig vara problematiskt vissa gånger och rekommendationen om inkomstskatter är inte ett undantag. Särskilt uppskjutna skattefordringar har visat sig vara svårt att greppa, då dessa endast ska redovisas om företag kan visa på att de i framtiden kommer att gå med vinst. Uppskjutna skattefordringar i samband med underskottsavdrag innebär starkare krav på årsredovisningens utformning och det har i olika debatter framkommit att företag många gånger inte uppfyller kraven som ställts kring motiveringar av upptagandet av denna tillgång. Detta problem som finns kring redovisningen av uppskjutna skattefordringar leder oss till vår problemformulering som lyder: Vilken effekt har 2001 års rekommendation om uppskjutna skattefordringar haft på redovisningen i börsnoterade mindre företag? Huvudsyftet med denna studie är att kartlägga förekomsten samt förändringar i motiveringar av uppskjutna skattefordringar i redovisningen vid införandet av den nya rekommendationen. Vi har även försökt undersöka om rekommendationen öppnar upp för kreativ redovisning. Vi tittar på problemet ur ett företagsperspektiv, har en positivistisk kunskapssyn och angriper problemet med en deduktiv ansats. Vi har valt att använda oss av både en kvalitativ och en kvantitativ metod, där den kvalitativa delen av studien kompletterar den kvantitativa. Vi gör intervjuer med tre revisorer samt granskar femton årsredovisningar. En uppskjuten skattefordran uppstår till följd av temporära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag samt andra outnyttjade skatteavdrag, där temporära skillnader kan förklaras som en skillnad mellan tillgångar och skulders redovisade värde och skattemässiga värde. En uppskjuten skattefordran får redovisas när det är troligt att den kommer kunna utnyttjas mot ett framtida skattemässigt resultat. Upptagandet av en uppskjuten skattefordran ger en mer rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning än den tidigare dominerande försiktighetsprincipen, men kan även ge en missvisande bild om den används på ett inkorrekt sätt. För att få bukt på problemet granskade vi först årsredovisningar och utökade sedan de data vi samlat in där, med tre kunniga revisorers syn på redovisningen av uppskjutna skattefordringar. Vi känner att de undersökningsmetoder vi använt oss av kompletterade varandra på ett bra sätt och det empiriska materialet vi fick in analyserade vi och diskuterade sedan i analysen. Vår undersökning har resulterade i ett antal slutsatser. Dessa är: • Det har skett en ökning i redovisningen av uppskjutna skattefordringar. Denna har dock inte varit så stor som vi till en början trodde att den skulle vara. • Motiveringar i årsredovisningar har visat sig vara bristfälliga och verkar inte följa rekommendationen fullt ut. • Studien har inte visat tecken på förekomst av kreativ redovisning i samband med redovisning av en uppskjuten skattefordran.

Det har länge funnit en vilja att harmonisera redovisningen då redovisningstraditionerna har skiljts sig åt mellan olika länder. En harmoniserad redovisning underlättar för handel och transaktioner mellan utländska företag eftersom en internationaliserad redovisning gör att alla talar samma språk. I Europa finns en egen organisation för att reglera redovisningen, IASB, och EU valde att arbeta efter deras rekommendationer som därför kom att bli obligatoriska för börsnoterade koncernföretag. Övergången till de internationella redovisningsstandarderna IAS och IFRS skedde år 2005 och även fast redovisningsrådet följt IASB: s rekommendationer tidigare innebar övergången åtskilliga problem. Några av standarderna stred mot tidigare regler i årsredovisningslagen då de nya standarderna innebar värdering till verkligt värde som ej var tillåtet i Sverige tidigare. Detta var en av svårigheterna som implementeringen av IFRS innebar och konsultbyråer förutspådde ett ökat behov av konsulthjälp. Det leder oss därför in på frågeställningen i uppsatsen: Hur har problematiken med implementeringen av IFRS påverkat företagens utnyttjande av konsulttjänster? Syftet med studien är: Eftersom införandet av IFRS har inneburit komplikationer och betydande förändringar för en del företag vill vi få en klarhet i om det finns ett samband mellan införandet av IFRS och ökade konsultkostnader. Vi vill även undersöka hur företag arbetar med dessa förändringar och hur de olika förhållningssätten då påverkar konsultutnyttjandet. Detta utförs genom att först göra en materiell undersökning av börsnoterade företag och därigenom välja ut ett antal företag för intervjuer. I studien har författarna valt att utgå från ett deduktivt angreppssätt, att pröva teorier i verkligheten och på så sätt bekräfta dessa. Det har både använts en kvantitativ och kvalitativ metod i studien. Först studerades 20 årsredovisningar från börsnoterade företag och utifrån dessa kontaktades fem för intervjuer. Med hjälp av teorierna utformades en intervjuguide som ledde till ett brett och intressant material för empirin. Resultatet från studien är att många faktorer har påverkat konsultutnyttjandet. Eftersom det är svårt att forma standarder som passar alla redovisningskulturer har detta bidragit till att standarderna kan ha blivit svårförståeliga och teoretiska. Detta leder till ett behov av konsulter för att tyda och förklara standarderna. En annan företeelse som påverkat konsultutnyttjande är svårigheten att förändra redan existerande synsätt och traditioner i företagen. Om redovisningen fungerat bra i företaget kan det vara svårt att förstå syftet med att göra en omfattande förändring. Det har därför behövts konsulter för att göra omstruktureringar och för att skapa nya rutiner i företagen. Värderingsproblemet är ett annat exempel på en djupt rotad tradition som har varit svår att förändra. Det har även varit svårt för företagen att utföra dessa värderingar själva och därför har konsulter anlitas för att forma värderingsmodeller och även för att implementera dessa. Studien har visat att interna resurser har använts i stor utsträckning hos företagen Eftersom egen personal har använts i första hand har konsulter inte behövts i samma omfattning. Företagen har även anlitat konsulter i utbildningssyfte av den egna personalen men interna resurser har använts för det fortsatta arbetet. Gemensamt för alla dessa faktorer som påverkat konsultutnyttjandet är att konsulterna hela tiden funnits där som bollplank. Företagen har samarbetat med konsulterna och haft en ständig dialog med dem. Sammanfattningsvis kan det sägas att konsultutnyttjandet har ökat i och med införandet av IFRS, men att ökningen inte varit så stor i jämförelse med förändringen som skett.

The purpose with this final assignment is to find out how the old and the new regulations about Goodwill affect the Swedish companies, how their results and value of Goodwill changed since the regulation from IFRS took place. We will attempt to find out if the companies are better of with a yearly write-off or an impairment test every year to see if a write-down is necessary.