Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning svenska företag tillämpar verkligt värde. Genom att undersöka vilka värderingsmetoder svenska företag använder sig av vid värdering av materiella anläggningstillgångar, för- och nackdelar med verkligt värde, motiv vid val av värderingsmetod samt om IFRS lett till att svenska företag blivit mer jämförbara ämnar studien till att undersöka hur verkligt värde tillämpas av företag i Sverige. Metod: För att genomföra den här studien har en metodkombination använts. I den kvantitativa forskningsansatsen har alla företag på stockholmsbörsen undersöks genom att årsredovisningar har studerats, för att få en övergripande bild på hur företag i Sverige värderar sina materiella anläggningstillgångar. Resultaten i den kvantitativa studien sammanställdes i ett diagram. I den kvalitativa forskningsansatsen har ostrukturerade intervjuer med företag genomförts för att få en inblick i näringslivet. Den kvalitativa studien sammanställdes i löpande text under rubriker som formulerats utefter problemställningarna: Vilken värderingsmetod tillämpar svenska företag vid värdering av materiella anläggningstillgångar? Finns det några för- och nackdelar för företag att att värdera till verkligt värde? Finns det olika motiv bakom företags val av värderingsmetod? Har införandet av IFRS lett till att svenska företag blivit mer jämförbara? Slutsats: Studien visar att användandet av verkligt värde är begränsat och att verkligt värde i princip endast tillämpas vid värdering av förvaltningsfastigheter. Den största fördelen med verkligt värde som studien lyfter fram är att det ger en rättvisande bild av företagens finansiella information, att det återspeglar verkligheten och följer marknaden upp och ner. Den största nackdelen är att implementeringen både kan vara kostsam såväl som tidskrävande. De främsta motiven för val av värderingsmetod är nyttomaximering, det som tillfredsställer intressenter och det som ger en rättvisande bild av informationen. Då svenska företag fortfarande till störst del använder sig av anskaffningsvärdemetoden har inte den internationella jämförbarheten ökat. Studien visar däremot att svenska företag i regel värderar respektive tillgångsslag på samma sätt vilket gör dem jämförbara med varandra. Studien har kommit fram till att svenska företag inte använder sig av verkligt värde värdering i lika stor utsträckning som teorin vill ge sken av. / Purpose: The purpose of this study is to investigate to which extent Swedish companies apply fair value. By examining the valuation methods that Swedish companies use when they valuate their tangible assets, the pros and cons of fair value, motives in the choice of valuation method and whether IFRS has made Swedish companies more comparable, the study intends to investigate how the fair value is applied by companies in Sweden. Method: In order to carry out this study, a combination of methods were used. In the quantitative research approach, the annual reports of all companies on the Stockholm Stock Exchange were studied in order to get an overall picture of how companies in Sweden values their tangible assets. The results of the quantitative study was compiled in a chart. In the qualitative research approach, unstructured interviews with companies were conducted to gain insight into the business world. The qualitative study was assembled in text under headlines compiled by the problems tackled in the study: Which valuation method does Swedish companies apply in the valuation of tangible assets? Are there any advantages and disadvantages fort companies to value at fair value? Are there any various motives behind companies choice of valuation method? Has the introduction of IFRS led to increased comparability among Swedish companies? Conclusion: The study shows that the use of fair value is limited and that fair value almost only is applied in the valuation of investment properties. The main advantage of fair value that the study highlights is that it gives a true and fair view of companies’ financial information. It reflects the reality and follow the market up and down. The main disadvantage is that implementation can be both costly as well as time consuming. The main motives for selecting valuation method is utility maximization, the satisfaction of the stakeholders and what provides a true and fair view of the financial information. Today Swedish companies mostly use the cost method which does not result in an increased international comparability. The study shows, however, that Swedish public companies normally valuate each asset class in the same way which makes them comparable to each other. The study has concluded that Swedish companies does not use fair value valuation as much as theory would suggest.

New regulations regarding goodwill accounting for companies that are applying the IAS/IFRS rules were introduced in 2005. Annual linear depreciation was replaced with annual impairment testing. Regulations were introduced to increase comparability and to reduce the unspecified goodwill that has become an essential part of the corporate asset base. The new regulations have been intensively debated. Critics argue that they are too subjective and may instead lead to that companies use the regulations to avoid goodwill impairments. This study aims to identify factors that influence companies' goodwill impairments, which have been identified from stakeholder theory and positive accounting theory. A theoretical model that includes factors assumed to affect companies' goodwill impairment has been developed and empirically tested. This study was performed on all companies on the Nasdaq OMX Nordic Stockholm and the Swedish government's portfolio of companies and is expected to provide a general result of companies that apply IFRS. The hypotheses were tested using regression analysis with the statistical program SPSS IBM in order to examine possible connections between independent variables and the amount of goodwill impairment. This study confirmed that the debt ratio, ownership structure, share of goodwill, goodwill intensity and firm size have influence on a company´s goodwill impairment. The result further suggested that management is acting opportunistically when factors other than the IAS/ IFRS standards are used for the calculation of corporate goodwill impairment. The overall conclusion of this study is that the stakeholders' requirements and expectations have a strong influence on the management of the valuation of assets. Therefore, our conclusion is that there are reasons to review the regulations and for stakeholder to critically examine corporate goodwill that may be overvalued. / Från och med 2005 infördes nya regleringar om hur företag som tillämpar IFRS ska hantera goodwillposten. Årliga linjära avskrivningar ersattes med årliga nedskrivningsprövningar. Regelverket infördes för att öka jämförbarheten och för att minska den ospecificerade goodwillposten som blivit en alltmer väsentlig del av företagens tillgångsmassa. Den nya regleringen har varit mycket omdiskuterad då kritiker menar att den är för subjektiv vilket leder till att företag istället utnyttjar regleringen för att undvika nedskrivningar. Studien ämnar därför pröva möjliga faktorer som påverkar företags hantering av goodwillposten. Utifrån intressentteorin och positiv redovisningsteori har fem faktorer som väntas påverka företags goodwillnedskrivningar identifierats. En teoretisk modell bestående av hypoteser har tagits fram och empiriskt testats.  Studien har utförts på samtliga företag noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm samt svenska statens bolagsportfölj och förväntas kunna ge ett generaliserbart resultat över de företag som tillämpar IFRS.  Hypoteserna har testats med hjälp av regressionsanalyser i statistikprogrammet IBM SPSS för att pröva samband mellan påverkningsvariablerna och storleken på företags goodwillnedskrivningar. I studien bekräftas att skuldsättningsgrad, ägarstruktur, goodwillandel, goodwillintensitet och företagsstorlek har påverkan på företags goodwillnedskrivningar. Detta indikerar att företagsledningar agerar opportunistiskt då andra faktorer än IAS/IFRS normer om hur värdet av goodwill ska beräknas enligt studiens resultat påverkar företagens goodwillnedskrivningar.  Den övergripande slutsatsen av studien är att intressenters krav och förväntningar har en stark påverkan på företagsledningen vid värdering av tillgångar. Praktiska implikationer av studien är att det kan finnas anledning att se över regelverket för hantering av goodwillposten samt att det för intressenter finns anledning att kritiskt granska företags goodwillposter som kan vara övervärderade.

Diploma thesis deals with possibilities of implementation IFRS into teaching process at Business High schools and Colleges. Thesis stems from the current state of accounting teaching at Business High schools and Colleges and describes the problems of this teaching process. Further thesis characterizes the current development of accounting in the world and job requirements of labour market and the result of this part of thesis is the constation of necessity of implementation of IFRS into teaching process at Business High schools and Colleges. In the key and last chapter the thesis proposes the possibilities of implementation of IFRS into teaching process at Business High schools and Colleges and suggests concrete thematical plans for concrete ways of this implementation.

Revenue is a central part of financial reporting and business activities, but there is a great deal of criticism and problems related to revenue recognition. In connection with this, a new standard IFRS 15 has been developed, in a convergence project between international standards setters IASB and FASB. This puts listed companies under new requirements when reporting revenue from 1 January 2018. The purpose of the standard is to harmonize international accounting, but for companies IFRS 15 means changes that must be implemented in the accounting work of companies. This aroused interest in the study of change by focusing on the implementation of the new standard. The problem discussion explains the importance and potential impact of the new standard, as well as essential elements to take into consideration when implementing accounting change. The model for accounting change, which focuses on the implementation of change in accounting work, is also presented. In this way, by combining claims in previous research, an analysis model is designed. The analysis model is a tool to cover the identified knowledge gap within IFRS 15 and implementation of accounting change. The aim of the study is to explain the change in revenue recognition and to describe the implementation of accounting change, with a focus on IFRS 15. The question that is answered is, how has the new revenue standard IFRS15 been implemented in the company’s accounting works? The theoretical framework describes the background to international accounting and the new revenue standard. Furthermore, the change behind IFRS 15 is described as an option to highlight balance-oriented approach, five-step model and extended disclosure requirements. Consequently, the change is limited to the abovementioned three points and is analyzed by means of a model of accounting change based on three types of impact and three types of barriers. The model, in turn, was combined with noted factors in implementing new accounting standards. These factors are described by authors as incentives, early planning, knowledge, external expertise, education and IT system. The study is characterized by deduction and with a descriptive character. The survey was conducted with qualitative semi-structured interviews, which was considered the most appropriate method in the case of circumstances and the development of the issue and purpose. Empirics are consisting of interviews that have been summarized and divided into two categories by the respondent’s perspective, as external specialists and internal employees. Interviews were further analyzed with the help of anchoring in previous research compiled in one model. The conclusion of the study is that the degree of involvement in IFRS 15 implementation varied considerably between companies. This can be explained by industry affiliation, size, incentives and organizational structure. The conclusion also shows that majority of groups revenue, was not affected in most cases. Another important moment is that many companies had underestimated the work that IFRS 15 implementation meant. It was found that early planning was a prerequisite for increasing knowledge and understanding of the balance sheet approach, which is central to the correct application of five-step model in relation to revenue, which is now to be carefully disclosed by companies. Among the companies, a great deal of knowledge shortages has been observed, which has been covered by external expertise. The most common questions concerned mainly five-step model and the hardest part proved to be step two, to identify various performance commitments. The most common motivation in the implementation process is the set of rules that are easy to follow and integrate into the organization and IT systems. The work in the case companies were going on in intended project groups that first learned the meaning of IFRS 15, with the support of either group management or external expertise. The implementation was implemented using appropriate education and IT systems switching, which resulted in successful implementation of both case companies.

Background: Goodwill activity has been very high in Sweden in recent years. Goodwill is regulated by IFRS 3, which came into effect in 2004. Instead of amortizing the asset over a specific number of years, goodwill should be tested for impairment every year. This change has received criticism due to its introduction of estimation of fair values and the possibility it gives managers to act discretionary, which has made it more difficult for investors to trust the financial information of the firm. Purpose: The purpose of the thesis is to examine the effects the switch from the amortization regime to the impairment regime has had on the relationship between goodwill costs and share price. The research question is if there is a difference in the association between share prices and goodwill costs between the amortization regime and the impairment regime. Method: The thesis conducts a quantitative study with a linear regression analysis to measure the association between goodwill costs and share prices. The sample consists of 19 of the firms listed on OMXS 30. In the model used for the linear regression share price is the dependent variable and there are nine different independent variables tested against share price, among which goodwill costs are included. To test if there is a difference between the two different regimes, the regression is divided into an amortization part and into an impairment part. Conclusion: The thesis concludes that it can find a difference between the amortization regime and impairment regime in the association between goodwill cost and share price. In the impairment regime goodwill cost affects share prices in contrast to the amortization regime where it does not.

Den i dagsläget mycket komplicerade IAS 39 som bland annat berör säkringsredovisninghade en del till den stora finanskrisen enligt vissa. Oavsett bakgrund så har utveckling av enny redovisningsstandard för att ersätta och förenkla säkringsredovisning påskyndats. Ettförsta utkast av förslag till förändring för redovisning av säkringar presenterades i december2010. IASB som leder arbetet har redan kritiserats, så hur tar användarna – företagen emotförändringsförslagen? Genom att ta del av företagens skriftliga åsikter är studiens syfte attundersöka attityderna till förslagen i exposure draft IFRS 9 Fas III Säkringsredovisning.Detta är en kvalitativ studie där datainsamlingen består av comment letters i vilka företag harskrivit sina kommentarer och uttryckt sina attityder i olika frågor om förändringsförslagenställda i exposure draft specifikt skrivna angående IFRS 9 Fas III Säkringsredovisning. Istudiens slutsatser har vi kommit fram till att respondenterna är mycket positiva till utkastetav förändringarna rörande säkringsredovisning. De välkomnar en förändring och speciellt närmånga av bristerna i föregående IAS 39 är åtgärdade. I det stora hela gör respondenterna detklart att dessa förändringar kommer att underlätta företags applicering avsäkringsredovisning.

Diplomová práce pojednává o českém pojetí řádné individuální účetní závěrky, a to zejména z pohledu Mezinárodních standardů účetního výkaznictví. Nejprve řeší principy a zásady zakotvené v Koncepčním rámci IFRS a dále navazuje rozborem požadavků těchto standardů na jednotlivé výkazy. Opomenuta nezůstává ani problematika událostí po datu účetní závěrky. V druhé části je shodným způsobem tematizována účetní závěrka podle českých předpisů, a to již jen na podkladě rozdílů vůči IFRS. Další kapitola rozpracovává přípravné práce k české účetní závěrce. Poslední kapitola je věnována vypovídací schopnosti účetní závěrky a faktorům, které ji mohou ovlivnit, včetně zamyšlení nad základními nedostatky současné konstrukce české účetní legislativy.

Práce poukazuje na hlavní rozdíly mezi českými předpisy a IFRS z hlediska zásady opatrnosti. V textu jsou definovány nástroje zásady opatrnosti podle IFRS a českých předpisů a jejich porovnání a zhodnocení.

The thesis is focused on the treatment of long-term tangible assets in IFRS and Czech accounting legislation, and discusses the issue of its reporting and valuation.

Redovisningen av goodwill är och har under en lång tid varit ämne för stor debatt. Införandet av redovisningsprincipen IFRS under 2005 ämnade förbättra och förtydliga redovisningen jämfört mot hur den varit under Redovisningsrådets Rekommendationer. Tidigare studier visar dock att införandet av IFRS har lett till att mer godtyckliga värden har tagits upp i goodwill då redovisningen av posten lämnar utrymme för detta.  Denna studie har som syfte att undersöka hur ett investeringsutskott påverkar det totala värdet som är upptaget i goodwillposten. Vidare studeras det även om ett samband mellan ett investeringsutskott endast finns under åren 2005–2015 då svenska börsnoterade företag redovisar enligt IFRS och inte under åren 2001–2004 då Redovisningsrådets Rekommendationer efterföljs. För att studera detta har en kvantitativ studie utförts där mer än 3000 årsredovisningar har granskats mellan åren 2001–2015. Två hypoteser har formulerats och i den första hypotesen studeras det om det finns ett samband mellan företag som har ett investeringsutskott och dess storlek på goodwillposten. Den andra hypotesen studerar sedan om detta samband endast existerar när ett företag redovisar enligt IFRS, det vill säga mellan åren 2005–2015.  Resultatet av regressionsanalyserna i studien visar att det finns ett samband mellan ett investeringsutskott och hur mycket som tas upp i goodwill. Det går att se ett tydligt negativt samband mellan goodwill och de företag med ett existerande investeringsutskott. Samtidigt ger den andra hypotesen ett motsägelsefullt svar genom att antyda att det, under redovisningen enligt IFRS, finns ett positivt samband mellan det upptagna värdet på goodwill och de företag som har ett investeringsutskott.