The purpose of this master thesis was to examine how the corporations quoted on the A-list on the Stockholm Stock Exchange were affected by the introduction of IFRS 3 Business Combinations. Their opinion about the accounting rule and the acquired goodwill in particular was focused as well. The authors wanted to see if there were any changes in ROE, return on equity, after the introduction of the new accounting standard. Data for this study was collected through interviews, questionnaires and annual reports. Interviews were held with corporate accounting managers of Assa Abloy, WM-data, Electrolux, Ericsson and SCA. Questionnaires were sent by e-mail to 50 companies and were answered by 30 of them. The third method was to examine the annual reports from 18 companies to see if there were any changes in ROE. A two-sided hypothesis test was carried out for this purpose. The harmonization of international accounting rules was sympathized by the most of the companies in the study. The Swedish authority Redovisningsrådet had early adopted the International Accounting Standards as the starting point for the harmonization of the Swedish generally accepted accounting principles. The updating of the accounting rules was done smoothly, there were not many changes left to be done in the corporate accounting before the International Accounting Standards became effective in Sweden on January 1st 2005. One of the changes was that the amortization of goodwill from business combinations is no longer allowed. The companies did not experience the annual impairment test as a burden. On the other hand, the companies found it difficult to judge how much of the intangible value should be allocated as intangible asset and how much of the value could be seen as goodwill. The outcome of the study with two-sided hypothesis test was that the introduction of IFRS 3 accounting standard will increase the net profit and consequently the net profit margin. Assets turnover is stable while ROA increases. The debt/equity ratio decreases while the ROE increases. The IFRS 3 rule was considered to be unclear. The authors question how such an unclear rule would ever show true and fair view and comparability between companies. Further examination of IFRS 3 will be needed. A reliable comparison between companies is required. / Uppsatsens syfte var att undersöka hur koncernbolag på Stockholmsbörsens A-lista påverkades av införandet av IFRS 3 med avseende på förvärvad goodwill samt undersöka hur företagen uppfattade den nya redovisningsstandarden. Författarna ville se om det hade skett en förändring i ROE efter implementeringen av den nya redovisningsstandarden. Författarna använde tre metoder för att samla in data till uppsatsen, först genomfördes fem intervjuer på företag. Med målsättningen att skapa en generell bild av ämnet. Därefter genomfördes en enkätundersökning med utskick till femtio företag. Den sista delen av undersökningen bestod av en dubbelsidig hypotesprövning av 18 företags årsredovisningsdata för att kunna se om det hade skett en förändring i ROE. Ett genomgående mönster framkom i uppsatsen där de flesta företagen upplevde införandet av en enhetlig internationell standard som positiv. Harmoniseringsarbetet i Sverige har gått på ett väldigt smidigt sätt tack vare att Redovisningrådet tidigt beslutade att använda IASBs rekommendationer. Det har bara inneburit små förändringar för företagen.Vidare framkom att nedskrivningarna inte påverkat företag speciellt mycket och de ansåg inte heller nedskrivningsprövningen som speciellt betungande. Införandet av IFRS 3 kommer att öka företagens nettoresultat, vilket kommer att öka vinstmarginalen. Kapitalomsättningshastigheten påverkas inte, ROA ökar, skuldsättnings-graden minskar samt att ROE ökar i författarnas undersökning. Det framkom ur studien att en förändring i ROE har inträffat. Företagen upplevde praxisen som väldigt subjektiv, där de själva fick bedöma hur mycket av tillgångarna som skulle allokeras till immateriella tillgångar respektive goodwill. Det leder till att företagen själva kan bestämma hur balansräkningen skall se ut. Författarna ställer sig frågande hur en praxis (IFRS 3), som av företagen upplevs så otydlig och subjektiv, kan ge en rättvisande bild av företagens verksamhet eller ge en bra jämförelse mellan företagen. Vidare anser författarna att IFRS 3 bör utredas vidare och förtydligas för att jämförelser skall kunna göras mellan företag på ett tillförlitligt sätt och därmed ge en mer rättvisande bild.

The harmonization of accounting among the member states of the EU has been going on since the late 1960s. In 2001 it was decided that all listed groups within the EU should use the accounting standards IAS/IFRS issued by the International Accounting Standards Board in their consolidated accounts from 2005. All countries are also free to allow use of IAS/IFRS in individual accounts as well if they want to, which would be a step towards further harmonization. The use of these standards imply a changed way of accounting, adapted to provide relevant information to the capital market instead of the traditional continental European use of the prudence concept of conservatism to protect creditors. The use of these new standards creates problems in relation to the Swedish connection between accounting and taxation which implies that the financial accounting is the base for taxation. To continue to use this connection while introducing IAS/IFRS in individual accounts would have effects on the tax base as there will be a risk of distribution of untaxed profits and having to pay tax on unrealized profits. Therefore the purpose of this thesis is to investigate how the most practical connection between accounting and taxation in Sweden should be formulated within the near future in relation to the use of IAS/IFRS and the development of accounting harmonization within the EU. To gain relevant data to be able to fulfill our purpose we have chosen a qualitative method. We have conducted four semi-structured interviews with five interviewees knowledgeable in accounting and taxation. The data retrieved through the interviews have been analyzed by the use of data reduction in matrixes. Our overall conclusion is that the connection between accounting and taxation needs to be changed. The most likely and suitable solution in the near future would be to keep the connection where the accounting is used as a base for taxation and remove the connection where tax rules affects the accounting. We advocate a use of IAS/IFRS in individual accounts for larger companies and that potentially arising issues due to the kept connection will be solved with specific tax rules. We do not deem complete disengagement with development of a new tax rule system to be a usable solution at the moment. Furthermore, we cannot see any signs of accounting harmonization among SME:s within the near future.

Studien syftar till att undersöka om den internationella harmoniseringen av redovisningsregler och dotterföretagens praktiska utövande av redovisning skapar möjligheter till en harmoniseringsprocess på dotterföretagsnivå. Studien avser att göra en mer djupgående undersökning av dotterföretag i två svenska koncerner verksamma inom två olika branscher för att förklara varför eller varför inte möjligheter finns. Uppsatsens empiridel bygger på en intervjustudie med redovisningsekonomer för två koncerner samt ekonomiansvariga på utvalda dotterföretag. Även en intervju med en utomstående revisor har utförts för att få en ytterligare infallsvinkel. Frågor har ställts kring upprättandet av koncernredovisningen och dotterföretagens legala redovisning. Studien visar att det kan finns möjligheter till en harmoniseringsprocess i de studerade svenska dotterföretagen i en av de studerade koncernerna. Dessa möjligheter grundar sig på utrymme för anpassningar till IFRS i de svenska redovisningsreglerna samt en ökad förståelse och kompetens inom IFRS i och med rapporteringsstrategin. Bland vissa av de studerade dotterföretagen upplevs det svenska skattesystemet dock som en begränsning till harmonisering på grund av den historiskt starka kopplingen till redovisning.

IFRIC 12 är en ny tolkning som ska vägleda företag som arbetar med Offentlig Privat Samverkan - projekt hur de ska redovisa projekten. IFRIC 12 har nyligen godkänts av EU vilket innebär att från och med den första januari 2010 ska samtliga publika entreprenadföretag inom Europa tillämpa den nya tolkningen. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vilka effekter IFRIC 12 kommer att innebära för externredovisningen och hur relevant den finansiella rapporteringen kommer bli för företagets ägare. För att ta reda på hur den finansiella rapporteringen påverkas har vi använt oss av ett fallföretag, Skanska, där vi fördjupat oss i vilka effekter tolkningen kommer att föra med sig. Vidare har vi undersökt hur de fyra största revisionsbolagen ser på den nya tolkningen. När vi sedan analyserat vårt empiriska material har vi utgått från de teorier vi ansett vara relevanta för genomförandet av vår studie. Vi har kunnat påvisa att IFRIC 12 leder till en jämnare vinstredovisning för fallföretagets projekt vilket vi anser vara positivt ur ett ägarperspektiv. IFRIC 12 förtydligar också hur tillgångarna ska klassificeras vilket även detta bör leda till en ökad relevans. Dock finns det anledning att ställa sig kritisk till redovisningsdirektivet. Tolkningen är komplex och kan medföra svårigheter för företagen vid tillämpning. Vår studie pekar också på att det finns brister som alltjämt leder till problem med att jämföra olika företags redovisning. En annan brist som vi funnit är att revisionsbolagen ser svårigheter med att granska de finansiella rapporterna efter en omläggning till IFRIC 12. Det vore intressant att göra en liknande studie när IFRIC 12 varit i bruk under en tid för att tydligare kunna urskilja effekterna av tolkningen. Det vore då även aktuellt att studera andra bolag för att kunna jämföra om effekterna för dem blir densamma.

Under våren 2006 publicerades de första årsredovisningar i vilka IFRS-regelverket för första gången varit tvunget att tillämpas fullt ut. När branschens sakkunniga började gå igenom dessa årsredovisningar framkom det att flertalet bolag ej lämnat alla de upplysningar som krävs enligt IFRS 3 – standarden som behandlar rörelseförvärv. I detta examensarbete har vi försökt att ta reda på vilka anledningar som ligger bakom dessa utelämnade upplysningar. Utifrån delvis egna antaganden tog vi fram en modell med sex möjliga anledningar till att bolagen ej efterlevt upplysningskraven. Dessa anledningar är okunskap/feltolkningar, konkurrensskäl, ovilja, underskattad tidsåtgång, höga kostnader samt det befintliga sanktionssystemet. Efter intervjuer med representanter från nio stycken svenska börsbolag har vi utifrån vår modell analyserat svaren och kommit fram till att okunskap om och feltolkningar av upplysningskraven har varit en relativt betydande orsak, att konkurrensskäl inte varit direkt avgörande men att det finns en viss ovilja bland bolagen att följa reglerna - de har svårt att se behoven av dem. Ingen av respondenterna sa rakt ut att underskattad tidsåtgång, höga kostnader, eller sanktionssystemet skulle ha haft betydelse i, men dessa tre anledningar kan ändå anses ha haft viss betydelse för efterlevnaden av upplysningskraven.

Noterade företag och mindre onoterade företag använder olika redovisningsstandarder vid framställningen av finansiella rapporter. Enligt en nyligen utförd utredning av Per Thorell framgår att redovisningsstandarderna IFRS/IAS och bokföringsnämndens allmänna råd för mindre aktiebolag, skiljer sig åt på ett flertal områden. Intentionen med denna uppsats är att undersöka om användandet av ett specifikt redovisningsregelverk i sig kan innebära konkurrensfördelar på lånemarknaden. De redovisningsområden som studeras är immateriella tillgångar, avsättningar, och uppskrivningar. För att belysa den redovisningsmässiga innebörden av skillnaderna används ett fiktivt företag som redovisar enligt båda regelverken. Informationen som uppsatsen bygger på är hämtad från lagar, offentliga utredningar, Per Thorells utredning, boken Internationell redovisningsstandard i Sverige – IFRS/IAS, samt bokföringsnämndens allmänna råd gällande mindre och medelstora företag. Inom två av de tre undersökta områdena upptäcktes väsentliga skillnader som kan leda till konkurrensfördelar på lånemarknaden. Studien visar på att användningen av IFRS/IAS ger upphov till potentiella konkurrensfördelar på grund av en konstant värdering till verkligt värde. Även möjligheten att aktivera utvecklingskostnader framstår som en klar fördel.

Idag utgör immateriella tillgångar en allt större del av företagens tillgångar och de får därmed en allt större betydelse. I takt med att den här trenden fortgår blir traditionell redovisning mindre och mindre användbar för investerare, analytiker och kreditgivare. Vi har i uppsatsen delvis utgått från en artikel i tidskriften Balans. I artikeln ifrågasätts om redovisningen inte bör anpassas efter var värdet skapas i företaget. Vårt huvudsakliga mål är att utreda om nuvarande hantering och värdering av varumärken och övriga immateriella tillgångar ger en rättvisande bild av företagen. Detta skall vi göra genom att se på och undersöka utvecklingen inom området. Följer redovisningen den utveckling som skett och som fortfarande sker? Vilka, om några, åtgärder kan vidtas för att förbättra redovisningens informationsutbud vad gäller varumärken? Hur ser man på de förändringar som hittills gjorts? Våra primärdata, vilka utgör innehållet i empiridelen, har vi samlat in genom fyra intervjuer. Vi har även under rubriken övriga samtal presenterat en bild som vi fått genom ett antal telefonsamtal med tilltänkta intervjupersoner, som av olika skäl inte kunnat delta i en fullskalig intervju. Vi kan konstatera att det efter undersökningen till viss del väckts fler frågor än vad som fanns innan uppsatsen. Svaren vi fått i empiridelen via de intervjuer som vi genomfört ger en ganska splittrad bild av problemet och dess potentiella lösningar eller förslag till förbättringar. Vår mest elementära frågeställning i uppsatsen är om redovisningen av varumärke och immateriella tillgångar ger en rättvisande bild. De immateriella tillgångarna utgör idag ett så stort värde hos många företag så att utesluta dem eller gömma dem under något som man kallar goodwill, enligt oss, inte är något rättvisande alternativ. Vår slutsats är att särredovisning av goodwill vid förvärv i alla fall är ett steg i rätt riktning. Men vi anser att man måste ge företagen mer tid att anpassa sig efter det nya regelverk som IASB (International Accounting Standards Board) har infört.

Uppsatsen är en jämförande studie över vilken påverkan standardändringar i USA. respektive Sverige har haft på koncerners resultat och nyckeltal. Denna studie har haft två syften: det ena är att se hur den förändrade redovisningsstandarden för goodwillavskrivningar påverkat svenska koncerners resultat och nyckeltal på den svenska marknaden. Studiens andra syfte har varit att kontrollera hur väl transparenskravet för IFRS 3 har uppfylls efter standardändringen i Sverige. Vår undersökning visar på att alla koncerner med stor goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mer av standardändringen. De koncerner med en liten goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mindre. De kan dock få en kraftig påverkan vid ett lågt resultat, vilket två av tre får. Resultaten gäller för studien på den amerikanska såväl som svenska marknaden. Ingen av de koncerner som gjort företagsförvärv uppfyller kraven på utökad information. Fyra av sex koncerner uppfyller det utökade informationskraven från nedskrivningtestet. Ingen av de koncerner som måste uppfylla det utökade informationskravet uppfyller kravet. Som informationen är utformad idag påverkas vardagsekonomen negativt. För transparensen skull efterlyser vi en samlad information för allt som är goodwillrelaterat – förslagsvis presenterat vid noten ”immateriella tillgångar”.

No description available.

Sedan den 1 januari 2005 har svenska onoterade koncerner haft möjligheten att välja mellan att redovisa enligt inhemska regler eller internationella standarder utfärdade av International Accounting Standards Board (IASB). En tillämpning av IASB:s standarder innebär möjligheter till att redovisa ett högre resultat men samtidigt ett utökat upplysningskrav i koncernredovisningen. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka om onoterade koncernmoderbolag valt att tillämpa IASB:s standarder i sin koncernredovisning samt utreda huruvida faktorerna antal ägare, ägarstruktur, belöningssystem för företagsledningen samt förekomsten av goodwill påverkat valet eller inte. Utifrån befintliga teorier och regelverk har fyra påståenden rörande faktorerna utformats och testats. Resultaten visar på ett svagt intresse för IASB:s standarder då endast tre av 57 företag som besvarat den enkät som sänts ut valt att tillämpa regelverket. Förtroendet har endast kunnat styrkas statistiskt för påståendet att ett belöningssystem för företagsledningen ökar sannolikheten för en tillämpning av IASB:s standarder. Vi anser dock att man inte bör dra förhastade slutsatser av detta då så få koncernmoderbolag tillämpar det nya regelverket. Enligt de revisorer vi intervjuat är en tänkbar orsak till att endast ett fåtal tillämpar IASB:s standarder de övergångskostnader ett byte av redovisningsregler medför.