Efter införandet av de internationella redovisningsstandarderna år 2005 vars syfte är att tillfredställa behovet av jämförbarhet och harmonisering bland företag, har många förändringar skett. Förändringarna innebär att den nya redovisningspraxisen har blivit obligatorisk för de svenska företagen att följa. I och med att företag bedriver utlandshandel bidrar detta till valutarisk, något som företag måste handskas med. Ett behov av att hantera dessa risker står i fokus bland företagens verksamheter och är även något som uppmärksammas bland företag, de finansiella rapporternas användare samt investerare. För att kunna minimera/eliminera valutakursrisker är finansiella instrument de främsta redskapen. De standarder som berör detta ämnesområde är IAS 39 och IFRS 7. IAS 39 beskriver hur riskerna hanteras, medan IFRS 7 redogör för de upplysningar företag skall lämna i sina finansiella rapporter. Eftersom företag har olika policys vid riskhanteringsredovisning, bidrar detta till en problematik gällande upplysningskraven. I och med att företagens olika sätt kring upplysningskraven skiljer sig åt vid riskhanteringsredovisning, har det varit av största intresse att erhålla information om huruvida företagen följer dessa upplysningskrav, och i vilken omfattning dess redovisning skiljer sig från standarden IFRS 7. Syftet har således varit att undersöka i vilken utsträckning företagen väljer att redovisa upplysningskraven som finns reglerade i standarden gällande säkringsredovisning av valutarisker och känslighetsanalys. Metodiken inom denna studie har varit den kvantitativa, där granskning av företags årsredovisningar från Large Cap listan på OMX Stockholmsbörsen har utförts. Sekundära källor utgörs av respektive företags årsredovisningar, diverse vetenskapliga artiklar samt studentlitteratur. Tillvägagångssättet har varit en jämförelse mellan utvalda punkter i respektive standarder, med dess tillämpning i årsredovisningarna. Teoridelen stöds av tidigare forskning inom ämnesområdet upplysningar, samt lagar och regelverk kring upplysningar av säkringsredovisning och känslighetsanalys. Det visade sig att företag inte följer standarder fullt ut, på så sätt att vissa föredrar att delvis rätta sig efter dem förordnade standarderna, medan andra väljer att tillämpa dessa till en högre grad. Avslutningsvis kan författarna även konstatera att upplysningar om säkringsredovisning följs i större utsträckning än de om känslighetsanalys.

Samarbetet mellan IASB och FASB med att ta fram en enhetlig redovisningsstandard för företagsförvärv har pågått några år. Den andra fasen av samarbetet har resulterat i förslaget Business Combinations fas II. I denna undersökning tas fasta på de mest omdiskuterade förändringarna som förslaget medför jämfört med nuvarande IFRS 3 Business Combinations. Studien belyser förändringarnas påverkan på balans- och resultatrapporten och huruvida de finansiella rapporterna kommer att ge bättre information till intressenterna tack vare förslaget. En av de mest diskuterade förändringarna i förslaget är tillämpningen av full goodwillredovisning, som blir resultatet av att ett striktare enhetsperspektiv anläggs. Redovisningsinformationen påverkas även av att den totala förändringen av ansats har gått från en anskaffningsvärdebaserad till en verkligt värdebaserad. Utifrån de effekter som identifieras utvärderas om förslaget bör antas i sin helhet. / The joint project between IASB and FASB to assess homogenous financial accounting standards has been in progress for a couple of years. The second phase of the collaboration has resulted in the Proposed Amendments to IFRS 3 Business Combinations. This thesis focuses on the most controversial changes with the proposition, compared to the present IFRS 3 Business Combinations. The study enlightens the effects that the changes have on the balance sheet and in the income statement. Further, if the financial reports shows better information to the interested parties as a consequence of the proposition. One of the most controversial changes in the proposition is the application of full goodwill method, which is the result of a stricter application of an entity theory. The accounting information is also influenced by the complete change of valuation from measuring cost to fair value measurement. The effects of the proposition are identified, and thereafter a statement is made whether the proposition should be accepted or not.

Från och med år 2005 tillämpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredovisning. Genom tillämpning av IAS 40 tillåts företag att värdera förvaltningsfastigheter till endera anskaffningsvärde eller verkligt värde, där verkligt värde som regel är det samma som marknadsvärde. I juridiska bolag tillåts i dagsläget endast värdering till anskaffningsvärde. Syftet med denna uppsats är att jämföra och beskriva skillnaderna mellan värderingsmetoderna av förvaltningsfastigheter när värdering sker till anskaffningsvärde respektive verkligt värde, utifrån ÅRL:s definition av rättvisande bild. För att uppfylla vårt syfte har vi studerat hur tre fastighetsbolag tillämpar och resonerar kring de olika värderingsmetoderna. Detta har åstadkommits genom intervjuer med personer företagen själva ansåg vara mest lämpade. Vi har valt att studera ett noterat moderbolag, ett dotterbolag till ett noterat moderbolag samt ett onoterat bolag, då dessa har möjlighet att tillämpa olika redovisningsrekommendationer. Den teoretiska referensramen grundas i huvudsak på rekommendationer från IAS/IFRS, RR och BFN som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter samt värderingsmetoder rörande sådana fastigheter. Vi presenterar även redovisningens kvalitativa egenskaper samt begreppet rättvisande bild. Den empiriska undersökningen analyseras utifrån uppsatsens teoretiska referensram. Genom denna undersökning kom vi bland annat fram till att våra respondenter ser både för- och nackdelar med respektive redovisningsmetod. När verkligt värde används är det viktigt att beakta de osäkra faktorer som kan uppkomma vid värdering för att en rättvisande bild skall kunna upprätthållas. Vilken avskrivningsmetod som tillämpas påverkar den rättvisande bilden då fastighetens värde bestäms utifrån anskaffningsvärde.

Optionsprogram har varit ett vanligt medel för att rekrytera, motivera och behålla kompetent personal. De senaste åren har dock ersättningssystemen blivit mer komplexa och ju mer börsen går upp desto fler aktierelaterade ersättningsprogram dyker upp i företagen. I takt med att antalet optionsprogram ökar blir det även allt viktigare att företagen ger tillräcklig information gällande dessa i årsredovisningarna. I februari 2004 gav IASB ut standarden IFRS 2 som reglerar aktierelaterad ersättning. Denna började användas av börsnoterade företag i Sverige under 2005 och innebär kostnadsredovisning av aktierelaterade ersättningar, men även att företagen måste ge vissa upplysningar som ska underlätta för läsarna av de finansiella rapporterna att förstå optionsprogrammen. Vi ville med denna uppsats ta reda på vilka upplysningar som företagen på Stockholm Large Cap listan skall redovisa för de aktierelaterade ersättningsprogrammen enligt IFRS 2 samt undersöka hur de följer dessa regler. För att göra detta har vi använt oss av skriftliga källor, främst i form av IFRS 2 och en analys av företagens årsredovisningar från år 2005 (alternativt 2004/2005). Analysen av årsredovisningarna gjordes utifrån ett antal punkter som vi ställt upp med utgångspunkt i upplysningskraven och Bilaga B i IFRS 2. Vi kompletterade sedan detta med en telefonintervju med en revisor från ett av Sveriges största revisionsbolag. Efter att ha genomfört vår analys kom vi fram till att företagen i allmänhet är dåliga på att redovisa enligt IFRS 2. Något som känns oroande är att företagen har betydligt lägre poäng på de mer djupgående frågorna. Sämst är företagen på att ange vilka indata som har använts vid uträknandet av det verkliga värdet och bäst är de på att ange kostnaderna och beskriva sina program. Majoriteten av företagen säger dock att de använder Black-Scholes-modellen, detta trots att denna enligt IFRS 2:s Bilaga B sällan är lämplig vid värdering av optioner till anställda. Det verkar även finnas en ovilja att redovisa enligt IFRS 2, både i form av att företag väljer att inte följa standarden och genom att många företag undviker att direkt nämna IFRS 2 vid namn, trots att de tydligt nämner de andra standarderna. Slutligen kan man konstatera att det behövs en standardisering av informationen som skall ges. I nuläget ger företagen olika mängder information till olika kvalitet. Dessutom är informationen spridd i årsredovisningens noter och ibland även utanför. Detta bidrar till att det uppstår svårigheter för läsarna av årsredovisningarna att följa hur företagen har redovisat samt att jämföra olika företag.

Uppsatsen syfte är att visa hur införandet av IFRS 3 har påverkat de finansiella nyckeltalen. IFRS 3 innebär att årliga avskrivningar på goodwill, vilket är ett övervärde som uppstår vid företagsköp, inte längre får göras utan istället ska man utföra årliga impairmenttester för att se om det föreligger ett nedskrivningsbehov. Författarna har valt att undersöka tre olika nyckeltal: P/E-talet, ROE och bruttomarginalen, som kan anses spegla effekterna av IFRS 3. I uppsatsen ingår både en kvantitativ och kvalitativ ansats, då uppsatsen både bygger på mjukdata i form av tidigare forskning men tyngdpunkten ligger dock i en egen undersökning av nyckeltalen. Undersökningen består av en hypotesprövning där tesen om det har skett en signifikant skillnad i nyckeltalen testas. Även en intervju med Peter Malmqvist, analytikerchef på Nordnet, har genomförts för att ytterligare finna en dimension i undersökningen. Resultatet av undersökningen visar att det inte skett någon signifikant skillnad i nyckeltalen innan och efter införandet av IFRS 3. Detta visar då att goodwillavskrivningar inte påverkar de finansiella nyckeltalen i de undersökta företagen signifikant. I framtiden finns dock en viss oro för hur eventuella nedskrivningar kommer att påverka resultatet i företagen, då nedskrivningar liksom avskrivningar påverkar resultatet negativt.

Internationaliseringen eller globaliseringen av världsekonomin har medfört ett behov av mer internationellt gällande redovisningsregler. Detta har gjort att EU har antagit IASBs redovisningsregler IFRS, dessa regler gäller i Sverige från och med den 1 januari 2005. Syftet med IASBs redovisningsregler är att tillhandahålla information om ett företags finansiella ställning och resultat samt om förändringar i den ekonomiska ställningen. Det anges särskilt att aktieägare och blivande aktieägare är i fokus; informationen skall vara användbar för beslut i ekonomiska frågor. Inför och efter införandet av IFRS reglerna debatterades det i Sverige vad regelförändringen skulle innebära. Klart var att en principiell viktig förändring skulle ske, värdering av tillgångar skulle förändras från anskaffningsvärde till marknadsvärde. Det var även klart att goodwill, som uppstår vid företagsförvärv, skulle nedskrivas istället för att som tidigare avskrivas. Reglerna som behandlar detta ämnesområde heter IFRS 3. Enligt IFRS 3 skall årlig (eller vid behov) prövning av goodwills värde utföras av företagets ledning och om en förändring av värdet skett skall nedskrivning ske. I debatten fanns det en oro huruvida denna förändring skulle påverka företagens redovisade resultat och därmed dess nyckeltal. Om företagen väljer att inte göra nedskrivning av goodwill förbättras företagets resultat och då sjunker P/E-talet, vilket ofta ses som en köpsignal för investerare. Därför påstods i debatten att nyckeltal skulle beräknas exklusive goodwill för att beräknas på rätt sätt. Andra nyckeltal som påverkas av IFRS 3 är utdelning (höjs resultatet finns mer att dela ut), soliditet (ökar goodwillposten blir företaget solidare) och goodwillpostens värdering. Det som inte framgick i debatten var hur stor nyckeltalens förklaringsgrad av aktiekursen var (hur stor del av förändring i aktiekurs som kan förklaras av nyckeltal) och därmed vilken effekt regelförändringen skulle få. Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Företagen i studien representerar 30 % av Stockholmsbörsens värde per 29 november, 2006. Mätperioden omfattar 1998 till 2006. Uppsatsens problemformulering är: Vilken förklaringsgrad har nyckeltal påverkade av IFRS 3 för aktiekursen? Resultatet som studien visar är att nyckeltalen till stor del förklarar förändring i aktiekurs. De slutsatser vi kommer fram till genom att använda oss av multipel regressionsanalys är att nyckeltalen P/E-tal, soliditet, utdelning samt goodwills förklaringsgrad av förändring i aktiekurs är 67,1 procent. För att IASB skall uppfylla sitt syfte blir det därigenom viktigt att de informerar om vad IFRS-reglerna innebär.

Från att linjärt skriva av goodwill skall det nu bara göras nedskrivningar om nedskrivningsbehov föreligger. Syftet med vår undersökning är att kvantitativt illustrera förändringarna i kostnader för av- och nedskrivningar av goodwill sedan införandet av IFRS 3 för 60 bolag noterade på Stockholmsbörsen och som återfinns på den nordiska Large-cap listan. Enligt vår undersökning har kostnaden för goodwill mellan 2004 och 2005 sjunkit från 20 465,1 msek till 978,8 msek. Av den sammanlagda resultatökningen på 74 653,0 msek för de undersökande bolagen är 31,82 % direkt hänförlig till avskaffandet av goodwillavskrivningen.

Sverige och världen har under de senaste åren fått uppleva en fantastisk högkonjunktur. Det har varit lätt att låna pengar och företagen har gjort fina vinster. I spåren av god tillgång på kapital är företagsförvärv alltid aktuella. En relevant fråga för varje köpare är dock hur ett förvärv skall redovisas. Hur företagsförvärv skall redovisas har avseende noterade bolag genomgått genomgripande förändringar de senaste åren. Noterade bolag redovisade förr enligt Redovisningsrådets Rekommendationer men redovisar numera i enlighet med International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards. Dessa två regelverk anlägger två från varandra avvikande perspektiv avseende redovisning av den goodwill-post som uppkommer i de fall där köpeskillingen överstiger det förvärvade företagets nettotillgångar. Skillnaderna är principiella och tar sin utgångspunkt i frågan hur detaljerat goodwill bör och skall redovisas. Denna detaljambition, eller avsaknad av detaljambition, speglas sedan i de specifika normerna som kräver att immateriella tillgångar redovisas skiljt från goodwill i olika utsträckning. Men vilka synsätt kan anläggas på denna särredovisning av immateriella tillgångar? Vilka faktorer kan sägas påverka frågan huruvida redovisningen av goodwill bör detaljredovisas? Då redovisningens främsta uppgift är att förse redovisningens intressenter med information är det naturligt att utgå från ett informationsbehov. Av arbetet framgår att ägare inte synes ha särskild nytta av en detaljerad redovisning av goodwill. Externt så är alltså informationsbehovet begränsat. Däremot synes det vara av nytta för förvärvaren internt att denne tvingas redovisa goodwill detaljerat då detta tvingar förvärvaren till viss eftertänksamhet i samband med förvärvet. Av arbetet framgår även att en redovisning som utgår från att immateriella tillgångar skall skiljas från goodwill inte speglar den värderingsprocess som normalt torde förekomma i samband med företagsförvärv. Vidare visar arbetet att krav på att särredovisa immateriella tillgångar skiljt från goodwill leder till minskad tillförlitlighet i redovisningen.

Leverage buyout’s is an opportunity for companies, who can strengthen its market position by expanding its operations, and it add’s value to the company. At every LBO, copmanies make different values of the target company to finally come upp to a final bid. The final bid may in many cases be made of a surplus value, which is the differens between the value of the net-assets and the final bid. This we call goodwill and it has been a target in many discussions. Goodwill is valued by a subjective judgment about how much you think the comapny will be able to generate in future synergies by a purchase of the target company. Today, there is no limit on how much goodwill company may disclose, which makes goodwill affect business in a more cunstructive way. Problem: "How much of a company's total assets consist of goodwill, and how will the company be affected if you take away the goodwill as an asset"? Purpose: The study aims to provide insight and understanding of goodwill. From different perspectives goodwill will be studied and described, about how this intangible asset affects companies. Method: A comparative study has been carried out, where only written sources, secondary data have been used. A quantitative method has been chosen. The study aims to study and analyze the accounts from 15 different annual reports from 2007, and five of these more detailed. It’s the information from the annual reports that are the backbone of the study. Conclusions: Risk measure, goodwill/equity, we believe show when a company should, write down the goodwill or increase equity. All the company's solvency affected dramatically when goodwill is eliminated, the majority of buisnesses lands on a negative equity ratio, which among other things makes outside founding diffucult. If campanies want the shareholders well and make accurate downs, even if it affect the outcome, a higher return on equity is a more legitimate measure and preferred.

Objective: The IFRSs are getting more popularity all over the world. IAS 39 is one of the most sophisticated standards included in the IFRS jurisdiction, which mainly addresses the recognition and measurement of financial instruments and hedge accounting. When these instruments had been off-balance sheet hidden, accounting scandals were the consequences. Capturing these risky instruments in the body of the financial statements, according to IAS 39, implies diverse accounting choices where the selection is tied to managers' judgment. The Swedish GAAPs have been criticized in the literature of being less conservative than the US GAAPs. Sweden as an EU member has mandated the adoption of IFRSs in the consolidated financial statements of all listed companies, since 2005. No published research has studied the effect of IAS 39 diverse accounting practices on de facto harmonization and comparability in Sweden. The current study fills this gap in the literature, and goes beyond to investigate whether the selected accounting choices are associated with the industry sectors. Methods: A sample of 50 companies listed in NASDAQ, Stockholm in the financial and the industrial sectors is selected. Secondary data are obtained from the 2007 annual reports of the selected companies. Six accounting practice categories are detected under the standard. Herfindahl (H) index and Chi- square test are applied on the data. Results: The results show a relatively low harmonization and comparability in most of the accounting practices, and variation in associations between accounting practices and sectors. This infers to the risk of producing non-comparable financial statements that may distort the value of accounting numbers, the content of financial statements and negatively affect market participants. Conclusion: Much effort is still needed to enhance de facto harmonization and comparability of financial reporting. Further research is also motivated in order to develop a harmonization theory that support standard setters in revising the existing standard to eliminate inconsistencies in accounting choice selection and enhance comparability.