<p>Från och med 2005 skall alla noterade koncerner inom EU redovisa i enlighet med IFRS/IAS. Införandet av IFRS/IAS har inneburit en rad förändringar för goodwillredovisningen och de nya reglerna anses vara mer svårhanterliga än föregående regelverk. Tidigare undersökningar har påvisat att området är problematiskt och att det ännu inte finns någon klar praxis vilket medför att företagen tillämpar reglerna på olika sätt.</p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva och undersöka IT-branschens redovisningspraxis av goodwill. Genom att uppfylla syftet kan dels användaren av de finansiella rapporterna få en bättre förståelse för goodwillposten, dels kan uppsatsen ge stöd åt framtida forskning och utformning av nya redovisningsregler rörande goodwill. För att uppnå syftet har IT-företagen på Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small-cap listor undersökts. Det har gjorts genom en genomgång av företagens årsredovisningar samt intervjuer med två av företagen.</p><p>Uppsatsen ger en beskrivande bild av den rådande goodwillredovisningen. Det har framkommit att goodwillposten inom IT-branschen utgör en större del av köpeskillingen än vad den gör i det genomsnittliga börsnoterade företaget. Det kan förklaras av att en stor del av företagens värde ligger i personalen samt dess kompetens och att det enligt IFRS/IAS inte är möjligt att särredovisa personal som en tillgång. Värdet fångas istället upp av goodwillposten. Uppsatsen har vidare visat på att det utifrån kraven i IFRS/IAS finns vissa avvikelser och brister i redovisningen. Den mest uppenbara bristen är avsaknaden av upplysningar rörande ett flertal punkter. Orsaken har bland annat visat sig vara företagens ovilja att redovisa något som kan tolkas som prognoser. Bristerna kan även ses som indikationer på att övervakningssystemet inte fungerar som det skall och att revisorerna inte är tillräckligt noggranna i sina kontroller.</p>

När IFRS 2 infördes i Sverige år 2005 blev det obligatoriskt för företag noterade på NASDAQ OMX att ta upp aktierelaterad ersättning, belöningen i incitamentsprogram, som en kostnad i sina finansiella rapporter. Denna studie syftar till att utreda om det finns en skillnad i lönsamhet mellan de företag som tillämpar aktierelaterad ersättning och de företag som inte gör det. Studien tar avstamp i agentteori samt tidigare forskning som visar på resultat som både styrker och avfärdar incitamentsprogrammens funktion, att öka företagets lönsamhet. Studien presenterar sedan en kvantitativ totalundersökning på företagen noterade på Large Cap-listan på NASDAQ OMX Stockholm. Mätperioden sträcker sig från 2005 till 2010 och genom att undersöka ROA och Tobins Q finner studien en högre lönsamhet hos företagen som tillämpar aktierelaterad ersättning, trots det obligatoriska kravet på kostnadsföring. Detta indikerar att incitamentsprogrammen uppfyller sitt syfte, att öka lönsamheten för företagen genom att motverka den intressekonflikt som ofta råder mellan bolagsledning och aktieägare.

De senaste åren har värderingsmetoden värdering till verkligt värde blivit mycket kritiserad. Bland annat anses värderingsmetoden ge allt för stort utrymme för en företagsledning att manipulera de finansiella rapporterna. Uppsatsen behandlar därför hur väl företag följer upplysningskraven som de ska följa när de värderar tillgångar och skulder till verkligt värde enligt den internationella redovisningsstandarden IFRS 13 (International Financial Reporting Standard) samt revisorns uttalande i revisionsberättelsen gällande företagens efterlevnad av upplysningskraven. Detta görs för att studera om upplysningskraven efterföljs och i de fall då företagen inte följer upplysningskraven huruvida revisorn gör ett modifierat uttalande i revisionsberättelsen. Urvalet för studien är samtliga företag noterade på Stockholmsbörsen, Nasdaq OMX Stockholm, inom skogs-, fastighets- och banksektorn år 2012 och år 2013. Data har insamlats genom bearbetning och analyser av respektive företags årsredovisning. Av studien följer att företagen inte efterlever upplysningskraven fullt ut och att respektive företags revisor inte väljer att göra ett modifierat uttalande trots att ISA (International Standards on Auditing) uppmanar till det. Fastighetsbolagen visar högst efterlevnad av upplysningar, därefter kommer skogsbolagen och sist bankerna.

Reglerna kring verkligt värde i IFRS i dag finns i många olika standarder och är ofta inte konsekventa. Definitionerna på verkligt värde varierar beroende på vad som ska värderas och det finns inte heller någon enhetlig beskrivning för hur värderingarna ska genomföras. I den amerikanska motsvarigheten till IFRS finns en standard som behandlar alla typer av värderingar till verkligt värde, SFAS 157. Där gäller definitionen för alla typer av tillgångar och skulder och en hierarki har skapats för att lätt kunna avgöra hur värderingarna ska ske. I november 2006 publicerade IASB ett förslag som innebär en stor förändring av hur verkligt värde ska redovisas enligt IFRS. IASB vill nämligen införa en enda standard för verkigt värde som ska baseras på SFAS 157. Intressenter erbjöds att kommentera förslaget och jag har valt att undersöka hur dessa förändringar uppfattas. Syftet med uppsatsen är att undersöka för- och nackdelar med att basera verkligt värde i IFRS på SFAS 157. Studien har ett deduktivt angreppssätt och har genomförts med en kvalitativ metod. Sex banker eller bankföreningar som besvarat de frågor IASB ställt kring det nya förslaget valdes som respondenter och datainsamlingen utfördes genom att sammanställa svaren kring ett antal utvalda punkter. Undersökningen visade att fördelarna med att basera IFRS på SFAS 157 bland annat är att reglerna kommer att bli mer konsekventa och jämförbarheten kommer att öka. Några nackdelar är att den amerikanska standarden endast tillåter värderingar baserade på försäljningspriset och att hierarkin för värderingar till verkligt värde skapar en subjektivitet som kan leda till missbedömningar och bedrägerier.

Från och med 2005 skall alla noterade koncerner inom EU redovisa i enlighet med IFRS/IAS. Införandet av IFRS/IAS har inneburit en rad förändringar för goodwillredovisningen och de nya reglerna anses vara mer svårhanterliga än föregående regelverk. Tidigare undersökningar har påvisat att området är problematiskt och att det ännu inte finns någon klar praxis vilket medför att företagen tillämpar reglerna på olika sätt. Uppsatsens syfte är att beskriva och undersöka IT-branschens redovisningspraxis av goodwill. Genom att uppfylla syftet kan dels användaren av de finansiella rapporterna få en bättre förståelse för goodwillposten, dels kan uppsatsen ge stöd åt framtida forskning och utformning av nya redovisningsregler rörande goodwill. För att uppnå syftet har IT-företagen på Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small-cap listor undersökts. Det har gjorts genom en genomgång av företagens årsredovisningar samt intervjuer med två av företagen. Uppsatsen ger en beskrivande bild av den rådande goodwillredovisningen. Det har framkommit att goodwillposten inom IT-branschen utgör en större del av köpeskillingen än vad den gör i det genomsnittliga börsnoterade företaget. Det kan förklaras av att en stor del av företagens värde ligger i personalen samt dess kompetens och att det enligt IFRS/IAS inte är möjligt att särredovisa personal som en tillgång. Värdet fångas istället upp av goodwillposten. Uppsatsen har vidare visat på att det utifrån kraven i IFRS/IAS finns vissa avvikelser och brister i redovisningen. Den mest uppenbara bristen är avsaknaden av upplysningar rörande ett flertal punkter. Orsaken har bland annat visat sig vara företagens ovilja att redovisa något som kan tolkas som prognoser. Bristerna kan även ses som indikationer på att övervakningssystemet inte fungerar som det skall och att revisorerna inte är tillräckligt noggranna i sina kontroller.

Abstract Title: Discount rate - how do Swedish companies handle IAS 36 at impairment testing of goodwill? Subject/course: Independent thesis in business administration 15 credits Author: Sara Karlsson &amp; Åse Thorsen Mentor: Gunnar Wramsby Examiner: Urban Österlund Seminar: 2015-05-26 Keywords: Goodwill, impairment test, discount rate, IFRS, IAS 36 and IAS 38 Purpose: This thesis aims to explain how the selected companies reason about IAS 36 and how they reason about changes in the market. Method: This thesis is based on a deductive approach. The thesis is mainly qualitative in which five interviews were conducted and facts from annual reports have been obtained. The thesis also has a quantitative part where the discount rates for the various companies were surveyed. Theory: The theoretical framework is based on theories of goodwill, discount rate, accounting principles, goodwill impairment and goodwill impairment testing. The authors also look closely at internal problems in the acquisition, such as principal/agent theory. Empiric: Empirical data were collected through four mail interviews and one telephone interview. The purpose of the interviews was to gain an insight into how the interview respondents reason about IAS 36. Furthermore, empirical evidence gathered from the annual reports of the companies was surveyed. Empirical data was based on a period of ten years. The companies that have been researched are Meda, Trelleborg, ICA Gruppen, Indutrade and Boliden. Analysis: The analysis is based on comparisons between theory and empirics and between empirics and empirics. Conclusion: The conclusion is based on the analysis that was composed. It is also a comparison of empirics with empirics. The thesis conclusion shows that companies generally follow IAS 36 guidelines well but lack in some areas. Furthermore, the conclusion shows that the grounds for the discount rate did not differ significantly between the companies investigated, nor over time.

Companies allocate the majority of the acquisition price to goodwill, which has resulted in goodwill to become a prominent asset on companies balance sheets. Research shows that goodwill impairments lag behind the economic reality between two to four years and that the current accounting regime does not provide adequate disclosures to predict future impairments. The purpose of this paper is to examine what factors that can predict the occurrence of future goodwill impairments. We carry out our investigation by choosing several pre-acquisition and post-performance indicators, which we hand-collect from companies’ annual reports. Our sample includes acquisitions made by Swedish listed companies during the period 2005 to 2011. To examine the predictability of goodwill impairments we carry out a series of binary logistic regressions in which goodwill write-offs are predicted by our acquisition and performance indicators. Our results suggest that information on acquisition activity, change in segment-level return on assets and firm-level return on assets are useful to predict goodwill impairments. Although our findings indicate that information surrounding the acquisition and subsequent performance can be helpful in predicting future impairments there is still difficulties for external stakeholders to predict goodwill write-offs. This is due the fact that a majority of acquisitions lack adequate information on the acquired goodwill. Consequently, our findings have implications for the accounting literature and standard setters since it is questionable whether financial statements and their disclosures provide sufficient and relevant information to evaluate the economic reality of goodwill balances.

Syftet med studien är att identifiera vilken effekt övergången till IFRS 3 och dess förändring från historiskt anskaffningsvärde till verkligt värde har haft på aktiemarknadens aktiepris och utdelningsnivå, för svenska företag noterade på NASDAQ OMX Nordic Stockholm.   Redovisningens syfte är att förse företagets intressenter med information som är användbar för beslutfattande. Värdering av goodwill är problematisk då tydligt beräkningssätt saknas. EU implementerade IFRS 3 för att förbättra redovisning av goodwill genom värdering till verkligt värde istället för historiskt anskaffningsvärde. Verkligt värde leder dock till att företag gör subjektiva bedömningar av goodwillpostens värde, vilket innebär att möjligheter att påverka resultat skapas. Detta leder i sin tur till påverkan på aktiepris och utdelningsnivå.   Studien har en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ undersökningsmetod. Utifrån agentteorin testas hur värdering av goodwill till verkligt värde påverkar aktiepris och utdelningsnivå på NASDAQ OMX Nordic Stockholm. Effekter på aktiepris och utdelningsnivå studeras och jämförs över tid. Vidare delas jämförbara företag in i portföljer som jämförs med de hela urvalen för att eliminera risken för tidsaspekters påverkan.   Studien finner inte stöd för antaganden om att värderingsförändringen som implementeringen av IFRS 3 innebär påverkar aktiepris positivt, vilket tidigare litteratur framfört. Stöd kan inte heller finnas för att värderingsförändringen har en negativ effekt på aktiepris, vilket annan tidigare litteratur också har påvisat. Studien påvisar inte heller att värderingsförändringen påverkar utdelningsnivå varken positivt eller negativt, vilket har framförts av tidigare litteratur. Värderingsförändringen av goodwill från historiskt anskaffningsvärde till verkligt värde förefaller inte har någon påvisad effekt.

This paper investigates by analyzing the Middle East, whether culture, with the significant influence of Islam, hinders the use of International Financial Reporting Standards (IFRS). Doctrines within the Islamic faith creates irreconcilable accounting practices that do not comply with IFRS. The two primary features of Islam that distinguishes Islamic accounting from conventional accounting, are the tenets of zakat and riba. Ultimately this paper discusses how these principles cause hindrance in the use of IFRS.

Finanskrisen som utlöstes hösten 2008 av en alltför generös utlåningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifrågasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och då framförallt värdering till verkligt värde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod främst i att redovisningsmetoden till stor del bygger på subjektiva bedömningar av tillgångar som är svåra att verifiera för utomstående intressenter. Två poster i företags finansiella årsredovisningar som bygger på värdering till verkligt värde är goodwill och finansiella instrument. Med anledning av detta undersökte vi hur banker i Europa använder sig av dessa verktyg för att eventuellt manipulera resultatet. Ett antal hypoteser baserade på tidigare studier testades med hjälp av kvantitativa metoder. Vårt resultat påvisar inte att bankerna aktivt manipulerar sina resultat till skillnad mot vad många tidigare studier menar. Det vill säga att företag som använder sig av värdering till verkligt värde utnyttjar möjligheten till att resultatmanipulera.