Sammanfattning Språket och hur vi kommunicerar med varandra intresserar mig mycket och det är därför som jag har skrivit denna uppsats. En av lärarens främsta uppgifter på de lägre stadierna i grundskolan är att ge eleverna verktygen för att hitta ett fungerande skriftspråk och att ”knäcka läskoden” som professor Ingvar Lundberg säger. Men hur går det då för de elever som har problem med sin språkutveckling? Hur ser andra lärare på problematiken? Är en dålig språkutveckling en avgörande faktor för att barns läsinlärning inte fortskrider som förväntat? Tas det hänsyn i dagens skola till barn med språkstörning? Genom en intervjuundersökning, vill jag undersöka hur erfarna lärare uppfattar problematiken. Då språket är av yttersta betydelse för människans tänkande, lärande och kommunikation vill jag med den här uppsatsen ta reda på lärares och specialpedagogers uppfattningar om fenomenet ”språkstörning” och även dess inverkan på inlärningen av t.ex. läsning och skrivning. Jag har i min undersökning bland erfarna lärare funnit att de är mycket lösningsinriktade och ägnar sig i mycket hög grad åt att åtgärda problemet istället för att hitta orsakerna till en språkstörning. Vidare kan man säga att en språkstörning först och främst får stora konsekvenser för barnet. Att få kontakt med andra människor och att kunna kommunicera är viktigt för vår utveckling och för barn med språkstörning så fungerar inte detta på ett bra sätt. Utan förmågan att kunna kommunicera med sina kamrater kan ett barn lätt ställas utanför gemenskapen och det kan i sin tur leda till beteendeproblem. / Abstract As the language is of the outmost importance for man’s thinking, learning and communicating, my purpose with this essay is to find out how teachers and special teachers apprehend the phenomenon “Language impairment in children”. To help children to learn how to read and write is an important task for the teachers. But how do the pupils with language impairment manage to learn how to read and write? Do the teachers have the education required to take care of children with language impairment? What do other teachers have to say in the matter? Are children with language impairment recognized in the Swedish Schools? Through an interview survey, I want to find out what experienced teachers have to say in the matter. The result shows that experienced teachers mostly try to correct the problems instead of pondering on what could have caused the impairment. Further it can be said that language impairment will primarily result in grave consequences for the child. To be able to make contact with other people and to be able to communicate is important for our development, and for children with language impairment this is not easily done. Without the ability to communicate with its friends the child can easily be put on the outside of the Community and can therefore perhaps develop behaviour problems.

Från den 1 januari 2005 ska samtliga noterade bolag i EU upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med IASB:s internationella redovisningsstandarder, vilket i teorin ska bidra till ökad jämförbarhet mellan bolagen. Syftet med uppsatsen var därför att genom att granska årsredovisningar se hur väl noterade bolag i Sverige och Storbritannien följt upplysningskraven i IAS 36 p 134 samt jämföra de två ländernas efterlevnad gällande nedskrivningstestet av goodwill som är en förändring i de internationella standarderna jämfört med tidigare. Den deduktiva forskningsansatsen användes, och den befintliga teori som låg till grund för att undersöka verkligheten var IAS 36 p 134. Resultatet av undersökningen har sedan presenterats utifrån den kvantitativa metoden för att ge en bra översikt av resultatet. I en litteraturundersökning presentedes de kvalitativa egenskaper som redovisningen ska ha, tidigare reglering av goodwill i Sverige och Storbritannien samt de redovisningsbegrepp som haft stor betydelse för de båda ländernas redovisning. En genomgång av upplysningskraven i IAS 36 p 134 gjordes också. Skillnaderna i bolagens efterlevnad och den mäng information som de gav skiljde sig mycket åt. Det svenska och brittiska urvalet hade inte lyckats uppfylla samtliga upplysningskrav, och vid en jämförelse mellan ländernas efterlevnadsgrad visade det sig att de svenska bolagen var lite bättre än de brittiska på att lämna information. De upplysningskrav som länderna var bäst respektive sämst på att lämna information var lika för länderna. Orsakerna till detta kan vara många, bl.a. olika redovisningstradition eller att ingen praxis om detta har utvecklats. Men på grund av att bolagen inte följer upplysningskraven blir årsredovisningarna inte jämförbara.

Aim: This thesis aims to describe perceived overall well-being, coping strategies, experiences of intimacy and sexuality, and global and dimension-specific self-esteem among children and adolescents with mobility impairment. Methods: The study included 141 children and adolescents aged 7–18 years with mobility impairment. Data was gathered by comprehensive semi-structured interviews and the self-report inventories “Children’s Coping Strategies Checklist” (CCSC) and “I Think I am”. Perceived overall well-being was measured by the nine-grade visual “Snoopy scale”. Motor function and pain were measured by the BL motor assessment, and independence or dependence by Katz Index of Independence in Activities of Daily Living. Results: The majority reported a favourable level of perceived overall well-being and positive global and dimension-specific self-esteem. Lower global self-esteem was significantly related to: greater age, being a first-generation immigrant, having an acquired disease or injury and experience of pain, while lower level of perceived overall well-being was significantly related to all of these in addition to not living with both parents. Generally, children and adolescents identified themselves as sexual beings and most expressed future aspirations as living together with partner having children. However, many had limited or no experience of partner-related intimacy and sexual activities, and socio-demographic and disability characteristics had a marginal influence. A history of sexual abuse was reported by 7% in the age cohort 13–18 years. A four-dimensional model of coping strategies including “active coping”, “distraction”, “avoidance” and “support seeking” strategies provided an adequate fit to the CCSC data. Three of the four strategies, all except “avoidance”, were significantly related to several demographic and disability features. Well-being was not significantly related to coping strategies, although the higher the trust in the strategies, the higher the estimation of well-being. Conclusion: The understanding of vulnerability factors as well as identification of coping strategies among children and adolescents with mobility impairment is essential for providing proper care, treatment and support during childhood and adolescence.

The topic of this thesis is the new requirements that will be put upon the facilities management when the elderly are living longer in their own homes, in spite of illness, impairment and old age. For many reasons, especially demographic ones, this issue has come to the fore and since it has substantial political impact and considerably affects our living conditions, it will most certainly appear on the agenda of most Swedish housing companies in the near future. The growing number of inhabitants in need of care and rehabilitation is a current subject in many countries of the industrial world. More medical conditions can be treated, but often at an ever increasing cost. Care and housing are often interlinked and more interest is being paid to the possibility of offering care to elderly in their own homes. This development must lead to a discussion of the home as a hospital ward from time to time, and the demands it places on facilities management and security. So far the prospects of telecare services and "Smart homes" has been very little discussed in parallel, although in many aspects they share the same technological base. The principal interest of the housing companies is to find a role in accordance with their mainstream business, and at the same time co-operate with other municipal actors directly in charge of offering assistance and service. There has been only limited study and research into the complex interaction between technology, home-based social service and the housing company. The purpose here is to develop an understanding of the requirements placed on both the housing company and the CP when a tenant is to be subjected to minor and more extensive care at home, or suffers from an illness or an impairment which requires special equipment or technical adjustment in the home. A model to interpret this situation has been developed in this thesis. / QC 20100806

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur smärta, hos äldre personer som har diagnosen demens, kan identifieras och vilka hjälpmedel som finns att tillgå för att skatta/bedöma smärta hos dem som har diagnosen demens. Dessutom var syftet att beskriva vilka kriterier/särdrag man använder sig av vid smärtbedömningen hos de med sjukdomen demens. Artiklar söktes i följande databaser: Academic Search Elite, Cinahl, High Wire Press, Pub Med och i Science Direct. Dessa databaser valdes relaterat till att de är erkända och hade ett relativt stort utbud på relevanta artiklar inom ämnet.Designen i denna studie var beskrivande litteraturstudie där resultatet baseras på vetenskapliga artiklar. Totalt 31 artiklar var relevanta för studien och togs med i resultatet, av dessa var 24 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 artiklar var både kvalitativa och kvantitativa. Granskningen av kvaliteten av artiklarna som ingår i studien visade att den metodologiska kvaliteten var relativt hög.Resultatet visade att det fanns en del olika indikatorer som bedöms vid smärtskattning.Till de vanligaste indikatorerna hör ansiktsuttryck, smärtord och smärtljud men personer med demens och smärta kan även reagera med att dra sig undan, bli tysta eller ibland bli aggressiva och agiterade.Det fanns ett flertal smärtskattningsinstrument och observationsskalor med olika upplägg och kombinationer av bedömningskriterier. Smärtbedömning hos äldre med demens försvåras av att deras kognitiva förmåga liksom den verbala förmågan tenderar att försämras med deras sjukdom. Studien visade också att smärtskattning hos personer med kognitiv svikt är ett komplicerat och viktigt arbete för personal inom sjukvården. / The purpose of this literature review was to describe the pain, in older people who have been diagnosed with dementia, experience can be identified and the available aids, the pain of those who have been diagnosed with dementia. Furthermore, the purpose was to describe the criteria/characteristics used to make pain assessments on persons with dementia.Articles were found in the following databases: Academic Search Elite, Cinahl, High Wire Press, Pub Med and Science Direct. These databases were choosen because they are recognized and had a relatively wide range of relevant articles on the subject. The design of this study was descriptive literature review, where the outcome is based on scientific articles. In total, 31 articles were relevant to the study and were included in the result, of these articles, 24 were qualitative, 4 quantitative and 3 articles were both qualitative and quantitative. The review of articles included in the study, showed that the methodological quality was relatively high.The results indicated that there were different indicators considered while doing the pain assessment. The most common indicators include facial expression, pain words and sounds of pain, but persons with dementia and pain can also react with withdrawal, become quite or even become aggressive and agitated.There were several of pain-assessment instruments and observation scales with different set-ups and combinations of criteria. Pain assessment on elderly people with dementia is complicated, thus, their cognitive ability tends to deteriorate with their illness.The study also showed that pain assessment on persons with cognitive impairment is a complex and important work for health care staff.

Bakgrund: Studier visar att smärta är vanligt förekommande (80-88 %) hos äldre personer. Demenssjukdom är en neurologisk skada i hjärnan där den verbala och kroppsliga kommunikationen försämras. Detta bidrar till problem att känna igen smärta hos personer med demenssjukdom. Syftet: Syftet var att belysa hur vårdpersonal kan känna igen smärta hos personer med demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie där datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Texterna analyserades induktivt för att finna koder och deduktivt för att sammanställa resultatet. Resultat: Genom ömsesidigt förtroende byggdes en relation upp mellan vårdpersonal och person med demenssjukdom. Vårdpersonalen lärde känna personen med demenssjukdoms vanor och mönster vilket ledde till att det blev lättare att upptäcka avvikande beteende. Beteendeförändringar i form av social tillbakadragenhet, aggressivitet och förändringar i sov- och matvanor kunde indikera smärta. Smärta kunde även visa sig genom ansiktsuttryck, verbalt- och kroppsligtspråk samt genom fysiologiska tecken. Smärtuttrycken yttrade sig olika genom demenssjukdomens olika faser. Slutsats: Det går att känna igen smärta hos personer med demenssjukdom och även hos personer med svår demenssjukdom. En förutsättning är dock att personalen känner personen. / Background: Research shows that pain is common (80-88%) among older adults. Dementia is a neurological disease which impairs the verbal communication and the body language. This contributes to the problem of recognizing pain in cognitively impaired elders. The Aim was to illustrate how nursing staff to cognitively impaired elders could recognize pain. Method: A review of literature has been conducted and the data was collected in Cinahl, PsycINFO and PubMed. Inductive and a deductive analysis were used. Findings: Relationship between nursing staff and the cognitively impaired elders is built through mutual trust. By knowing the habits of the cognitively impaired elder the nursing staff is able to detect changes in their behaviour. Behavioural changes like social withdrawal, aggression and changes in sleeping and eating habits could indicate pain. Pain could also be recognized by facial expression, verbal communication, body language and physiological symptoms. However people with different levels of cognitive impairment express pain in different ways. Conclusion: It is possible to recognize pain in cognitively impaired even when the person is suffering from a severe dementia disease. To do this, knowing the person seems necessary.

I den här uppsatsen studeras vilken betydelse och funktion ett specifikt boendestöd har åt psykiskt funktionshindrade personer, specifikt åt personer med funktionshindret Aspergers syndrom. Uppsatsen tar också upp boendestödjarnas perspektiv på verksamheten och deras arbete. Detta gjordes för att få en breddare förståelse kring vilken betydelse den här verksamheten har. Brukare fick delta i en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer genomfördes med personalen och en brukare. Genom det insamlade materialet fick jag ta del en mängd intressanta tankar och åsikter kring boendestödet, det visade sig också att diagnosen roll var en central problematik för så väl brukare som personal. Genom de valda teoretiska utgångspunkterna problematiserade och teoretiserade jag kring mitt material, där jag använde mig av empowerment som begrepp och tankemodell, Gidddens begrepp självet, tillit, ontologisk trygghet och abstrakta system, Beckers stämplingsteori samt Layders teori om de fyra sociala domänerna. Det jag kommit fram till är att boendestödet är av stor betydelse för brukare med Aspergers, då boendestödjarna kan hjälpa brukaren till att stärka dennes empowerment. Empowerment ger brukaren kraften och självförtroendet till att känna att denne själv har kontrollen över sin livssituation. Samtidigt fann jag att diagnosen motarbetar empowermentprocessen, då brukaren blir stämplad som avvikare i samhället på grund av diagnosen och blir tvungen att underordna det abstrakta systemets normer för att få rätten till stöd och hjälp. / This study sets out to explore how a living support for mentally impaired individuals functions and its contribution for these individuals. The focus of the study concentrates on individuals with the mental disability, the Aspergers syndrome. The study centers around on these individuals perspective on the living support and the personnel working at the living support. In addition, the study also examines the personnel’s perspective on their work and the living support activity. This focus was chosen in order to give a broader perspective about the living support. Users participated in a smaller survey and qualitative interviews were carried out with the personnel and one user at one living support establishment. Through the collected material the study enabled to achieve many interesting and valuable opinions about the living support. The study showed that the diagnose alone of mental disability both played a central part for both the individual and the personnel. The theoretical viewpoints that serve as starting point and model for the sociological problematisation were empowerment, Gidden’s concepts of the self-identity, trust and basic conviction and abstract systems, Howard Beckers labelling theory as well as Layder’s domain theory about the four social domains. The analysis of the study has shown that the living support has a great contribution for users with Asbergers syndrome, since the personnel can strengthen the individuals’ empowerment.  The empowerment process gives the users power and self confidence to take control over his/her’s situation in life. Another finding from the study shows that the individuals diagnose oppose the empowerment process, when the individual is being labelling into a deviant, thus also force into submissive norms of an abstract society in order to receive the right of support and aid.

Attityder i samhället till personer som har funktionsnedsättning är ofta negativa. Det finns både lärarstuderande och verksamma lärare som har dyslexi, denna undersöknings syfte är att belysa lärares attityder till kollegor som har dyslexi. Även erfarenheter samt upplevd kunskap om dyslexi ska belysas. Använder enkät av likertskaletyp som datainsamlingsmetod för en deskriptiv surveyundersökning som riktar sig till kommunala grundskollärare i en kommun. Urvalet omfattar fem skolor med 62 respondenter. Ett 50 -procentigt bortfall innebär att resultaten bygger på 31 svarande. Data bearbetas i Excel och resultaten visar större upplevd kunskap än erfarenhet. Respondenternas indexerade värde för erfarenhet och kunskap motsvarar hälften av den möjliga skalan. Resultaten visar mycket positiv attityd till kollegor som har dyslexi och tenderar att öka ju närmare arbetsrelationen är. En tredjedel har haft tidigare kontakt med kollegor som har dyslexi men inget samband finns mellan högt värde på erfarenhet och kunskap och höga attitydpoäng. Resultaten överensstämmer inte med litteraturen där interaktion och information anses viktigt för positiva attityder. Dessa positiva attityder och att så många träffat en kollega som har dyslexi överraskar, eftersom litteraturen påstår att det finns negativa attityder till funktionsnedsättning och att möten sällan sker mellan personer som har funktionsnedsättning och andra på arbetsmarknaden. Undersökningen säger inget om respondenternas handlande eller beteende i autentiska situationer.

Goodwill accounting treatment has been a subject of heated debate for a long time in many countries around the world. Changing to international accounting standards and settings was much discussed in Sweden. International Accounting Standard Board (IASB) issued Exposure Drafts, which were related to goodwill accounting treatment in 2002. In this thesis, two respondents groups’ positions, regarding the disclosure information on goodwill impairment test, and assumption are examined by studying comment letters that submitted to the IASB. It is suggested that the two groups lobbied the proposal because the new standard has economic consequences. The result shows that, as hypothesized, non-preparer group supported more than the preparer group for disclosing variety information on goodwill impairment test and assumption. Furthermore, it would be interesting to see what kind of arguments from two different groups, and how they argue for their positions. The result is both groups used IASB framework are based on useful arguments to support their positions at the same extent, although the objects behind the lobbying activities are different from two groups.

Objective: This study investigated the perspectives of adults with hearing impairment on hearing help-seeking and rehabilitation. Design: Individual semi-structured interviews were completed. Study sample: In total, 34 adults with hearing impairment in four countries (Australia, Denmark, UK, and USA) participated. Participants had a range of experience with hearing help-seeking and rehabilitation, from never having sought help to being satisfied hearing-aid users. Results: Qualitative content analysis identified four main categories (perceiving my hearing impairment, seeking hearing help, using my hearing aids, and perspectives and knowledge) and, at the next level, 25 categories. This article reports on the densest categories: they are described, exemplified with interview quotes, and discussed. Conclusions: People largely described hearing help-seeking and rehabilitation in the context of their daily lives. Adults with hearing impairment rarely described clinical encounters towards hearing help-seeking and rehabilitation as a connected process. They portrayed interactions with clinicians as isolated events rather than chronologically-ordered steps relating to a common goal. Clinical implications of the findings are discussed. / <p>Funding Agencies|University of Queensland Graduate School||</p>