<p>Prosodi kan sammanfattas som talets rytmiska, dynamiska och melodiska aspekter. Utan prosodi skulle talet förefalla monotont och kommunikationen kunna kompliceras. Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodiska aspekter av nonordsproduktion hos barn med cochleaimplantat och barn med språkstörning. Tidigare studier av prosodi hos nämnda grupper har inte i detalj beskrivit vilka typer av fel som förekommer varför detta var intressant att undersöka.</p><p>Föreliggande studie baseras på redan insamlat material av nonordsrepetition av sammanlagt 41 barn vilka deltagit i tidigare studier. Av dessa var 27 stycken barn med språkstörning i åldrarna 4:6-7:6 år och fjorton var barn med CI i åldrarna 3:0-13:4. Det inspelade materialet transkriberades och felanalyserades gruppvis och medelvärden för grupperna räknades ut.</p><p>Barnen med CI uppvisade större prosodiska problem vid nonordsrepetition än barnen med språkstörning. Såväl barnen med språkstörning som barnen med CI uppvisade svårigheter med stavelseproduktion, betoningsplacering, ordaccent och vokalkvantitet. Dock gjorde barnen med CI generellt större antal fel samt fler olika typer av fel jämfört med barnen med språkstörning. Alla barnen med CI gjorde någon typ av prosodiskt fel medan 11 av 27 de barnen med språkstörning producerade korrekt prosodi på samtliga nonord. Barn som hade en högre ålder vid implantation uppvisade större prosodiska svårigheter än barn som implanterats vid en lägre ålder</p> / <p>Prosody can be defined as the rythmic, dynamic and melodic aspects of speech. Without prosody, speech would sound monotonous and communication could be obstructed. The aim of the present study was to examine prosodic aspects of nonword repetition by children with cochlear implants and children with language impairment. Previous studies of prosody in these groups have not in detail described what kinds of errors that occur and therefore this is interesting to investigate.</p><p>The present study is based on previously collected data of nonword repetition among a total of 41 children, all participating in previous studies. Of these children, 27 were children with language impairment aged between 4:6-7:6 years. Fourteen were children with CI aged between 3:0-13:4. The recorded data was transcribed and analyzed group wise and the mean value of the groups were calculated.</p><p>Children with CI showed prosodic problems in nonword repetition to a greater extent than children with language impairment did. Both children with language impairment and children with CI had difficulties with number of syllables, stress, tonal word accent and quantity of vowel. However, the children with CI generally made errors to a greater extent as well as more types of errors, compared to the children with language impairment. All children with CI made some type of prosodic error whilst 11 out of 27 of the language impaired children produced all the words prosodically correct. Children who were implanted at an older age showed greater difficulties with prosody than children who were implanted at a younger age.</p>

<p>Bakgrund:</p><p>Företagsförvärv är sedan länge en vanligt förekommande företeelse i företagens tillväxt, vilket bland annat medfört att redovisning av goodwill varit ett flitigt diskuterat ämne. I och med införandet av EUs 4:e direktiv utformar samtliga de i EU noterade bolag från och med 1 juni 2005 sin finansiella rapportering enligt IASBs standardverk IFRS. Förändringen innebär att goodwill istället för att skrivas av över dess nyttjandeperiod nu årligen skall testas för nedskrivning. Något som införts i och med implementeringen av IAS 36 är att goodwill skall fördelas på de kassagenererande enheter som förväntas få synergier av ett förvärv. Identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill på kassagenererande enheter är något som kan orsaka bolagen problem.</p><p>Syfte:</p><p>Att undersöka och beskriva hur IAS 36 tolkas i praktiken vid nedskrivningstest av goodwill med avseende på kassagenererande enheter. Genom att syftet uppfylls minskar den kunskapsbrist som finns avseende praxis i användandet av IAS 36.</p><p>Genomförande:</p><p>Uppsatsen har genomförts som en kvalitativ fallstudie på ett svenskt bolag. Utöver fallföretaget har ett verifieringsföretag använts. Som förstudie har två redovisningsexperter intervjuats vilka likväl hjälpte till med att förklara IAS 36 olika beståndsdelar.</p><p>Resultat:</p><p>Uppsatsen har visat på att IAS 36 rekommendationer inte är så tydlig för företagen som de till en början tycks vara. Såväl identifiering av kassagenererande enheter som fördelning av goodwill kan innebära problem för företagen och att standardens intentioner inte alltid följs. Fallföretagets fördelning av goodwill skulle i förekommande fall kunna ske på en högre nivå än vad den görs idag. Fördelas goodwillen på en högre nivå skull det ske helt i enlighet med det viktiga begreppet rättvisande bild som IASBs föreställningsram hänvisar till. Dagens fördelning av goodwill kan göra att synergier från enheter som inte tilldelats goodwill inte beaktas i den nedskrivningsprövning som görs av goodwill. Uppsatsen har även visat på att väsentlighet är en viktig faktor. Beaktas inte väsentlighet kan identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill bli allt för godtyckligt för att vara av värde, till de beslutsunderlag som används av fallföretagets intressenter.</p>

<p>I den här uppsatsen studeras vilken betydelse och funktion ett specifikt boendestöd har åt psykiskt funktionshindrade personer, specifikt åt personer med funktionshindret Aspergers syndrom. Uppsatsen tar också upp boendestödjarnas perspektiv på verksamheten och deras arbete. Detta gjordes för att få en breddare förståelse kring vilken betydelse den här verksamheten har.<strong> </strong>Brukare fick delta i en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer genomfördes med personalen och en brukare. Genom det insamlade materialet fick jag ta del en mängd intressanta tankar och åsikter kring boendestödet, det visade sig också att diagnosen roll var en central problematik för så väl brukare som personal. Genom de valda teoretiska utgångspunkterna problematiserade och teoretiserade jag kring mitt material, där jag använde mig av empowerment som begrepp och tankemodell, Gidddens begrepp självet, tillit, ontologisk trygghet och abstrakta system, Beckers stämplingsteori samt Layders teori om de fyra sociala domänerna. Det jag kommit fram till är att boendestödet är av stor betydelse för brukare med Aspergers, då boendestödjarna kan hjälpa brukaren till att stärka dennes empowerment. Empowerment ger brukaren kraften och självförtroendet till att känna att denne själv har kontrollen över sin livssituation. Samtidigt fann jag att diagnosen motarbetar empowermentprocessen, då brukaren blir stämplad som avvikare i samhället på grund av diagnosen och blir tvungen att underordna det abstrakta systemets normer för att få rätten till stöd och hjälp.<strong></strong></p> / <p>This study sets out to explore how a living support for mentally impaired individuals functions and its contribution for these individuals. The focus of the study concentrates on individuals with the mental disability, the Aspergers syndrome. The study centers around on these individuals perspective on the living support and the personnel working at the living support. In addition, the study also examines the personnel’s perspective on their work and the living support activity. This focus was chosen in order to give a broader perspective about the living support. Users participated in a smaller survey and qualitative interviews were carried out with the personnel and one user at one living support establishment. Through the collected material the study enabled to achieve many interesting and valuable opinions about the living support. The study showed that the diagnose alone of mental disability both played a central part for both the individual and the personnel. The theoretical viewpoints that serve as starting point and model for the sociological problematisation were empowerment, Gidden’s concepts of the self-identity, trust and basic conviction and abstract systems, Howard Beckers labelling theory as well as Layder’s domain theory about the four social domains. The analysis of the study has shown that the living support has a great contribution for users with Asbergers syndrome, since the personnel can strengthen the individuals’ empowerment.  The empowerment process gives the users power and self confidence to take control over his/her’s situation in life. Another finding from the study shows that the individuals diagnose oppose the empowerment process, when the individual is being labelling into a deviant, thus also force into submissive norms of an abstract society in order to receive the right of support and aid.</p>

<p>Attityder i samhället till personer som har funktionsnedsättning är ofta negativa. Det finns både lärarstuderande och verksamma lärare som har dyslexi, denna undersöknings syfte är att belysa lärares attityder till kollegor som har dyslexi. Även erfarenheter samt upplevd kunskap om dyslexi ska belysas. Använder enkät av likertskaletyp som datainsamlingsmetod för en deskriptiv surveyundersökning som riktar sig till kommunala grundskollärare i en kommun. Urvalet omfattar fem skolor med 62 respondenter. Ett 50 -procentigt bortfall innebär att resultaten bygger på 31 svarande. Data bearbetas i Excel och resultaten visar större upplevd kunskap än erfarenhet. Respondenternas indexerade värde för erfarenhet och kunskap motsvarar hälften av den möjliga skalan. Resultaten visar mycket positiv attityd till kollegor som har dyslexi och tenderar att öka ju närmare arbetsrelationen är. En tredjedel har haft tidigare kontakt med kollegor som har dyslexi men inget samband finns mellan högt värde på erfarenhet och kunskap och höga attitydpoäng. Resultaten överensstämmer inte med litteraturen där interaktion och information anses viktigt för positiva attityder. Dessa positiva attityder och att så många träffat en kollega som har dyslexi överraskar, eftersom litteraturen påstår att det finns negativa attityder till funktionsnedsättning och att möten sällan sker mellan personer som har funktionsnedsättning och andra på arbetsmarknaden. Undersökningen säger inget om respondenternas handlande eller beteende i autentiska situationer.</p>

<p>Goodwill accounting treatment has been a subject of heated debate for a long time in many countries around the world. Changing to international accounting standards and settings was much discussed in Sweden. International Accounting Standard Board (IASB) issued Exposure Drafts, which were related to goodwill accounting treatment in 2002. In this thesis, two respondents groups’ positions, regarding the disclosure information on goodwill impairment test, and assumption are examined by studying comment letters that submitted to the IASB. It is suggested that the two groups lobbied the proposal because the new standard has economic consequences. The result shows that, as hypothesized, non-preparer group supported more than the preparer group for disclosing variety information on goodwill impairment test and assumption. Furthermore, it would be interesting to see what kind of arguments from two different groups, and how they argue for their positions. The result is both groups used IASB framework are based on useful arguments to support their positions at the same extent, although the objects behind the lobbying activities are different from two groups.</p>

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur smärta, hos äldre personer som har diagnosen demens, kan identifieras och vilka hjälpmedel som finns att tillgå för att skatta/bedöma smärta hos dem som har diagnosen demens. Dessutom var syftet att beskriva vilka kriterier/särdrag man använder sig av vid smärtbedömningen hos de med sjukdomen demens. Artiklar söktes i följande databaser: Academic Search Elite, Cinahl, High Wire Press, Pub Med och i Science Direct. Dessa databaser valdes relaterat till att de är erkända och hade ett relativt stort utbud på relevanta artiklar inom ämnet.Designen i denna studie var beskrivande litteraturstudie där resultatet baseras på vetenskapliga artiklar. Totalt 31 artiklar var relevanta för studien och togs med i resultatet, av dessa var 24 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 artiklar var både kvalitativa och kvantitativa. Granskningen av kvaliteten av artiklarna som ingår i studien visade att den metodologiska kvaliteten var relativt hög.Resultatet visade att det fanns en del olika indikatorer som bedöms vid smärtskattning.Till de vanligaste indikatorerna hör ansiktsuttryck, smärtord och smärtljud men personer med demens och smärta kan även reagera med att dra sig undan, bli tysta eller ibland bli aggressiva och agiterade.Det fanns ett flertal smärtskattningsinstrument och observationsskalor med olika upplägg och kombinationer av bedömningskriterier. Smärtbedömning hos äldre med demens försvåras av att deras kognitiva förmåga liksom den verbala förmågan tenderar att försämras med deras sjukdom. Studien visade också att smärtskattning hos personer med kognitiv svikt är ett komplicerat och viktigt arbete för personal inom sjukvården.</p> / <p>The purpose of this literature review was to describe the pain, in older people who have been diagnosed with dementia, experience can be identified and the available aids, the pain of those who have been diagnosed with dementia. Furthermore, the purpose was to describe the criteria/characteristics used to make pain assessments on persons with dementia.Articles were found in the following databases: Academic Search Elite, Cinahl, High Wire Press, Pub Med and Science Direct. These databases were choosen because they are recognized and had a relatively wide range of relevant articles on the subject. The design of this study was descriptive literature review, where the outcome is based on scientific articles. In total, 31 articles were relevant to the study and were included in the result, of these articles, 24 were qualitative, 4 quantitative and 3 articles were both qualitative and quantitative. The review of articles included in the study, showed that the methodological quality was relatively high.The results indicated that there were different indicators considered while doing the pain assessment. The most common indicators include facial expression, pain words and sounds of pain, but persons with dementia and pain can also react with withdrawal, become quite or even become aggressive and agitated.There were several of pain-assessment instruments and observation scales with different set-ups and combinations of criteria. Pain assessment on elderly people with dementia is complicated, thus, their cognitive ability tends to deteriorate with their illness.The study also showed that pain assessment on persons with cognitive impairment is a complex and important work for health care staff.</p>

<p>Från den 1 januari 2005 ska samtliga noterade bolag i EU upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med IASB:s internationella redovisningsstandarder, vilket i teorin ska bidra till ökad jämförbarhet mellan bolagen. Syftet med uppsatsen var därför att genom att granska årsredovisningar se hur väl noterade bolag i Sverige och Storbritannien följt upplysningskraven i IAS 36 p 134 samt jämföra de två ländernas efterlevnad gällande nedskrivningstestet av goodwill som är en förändring i de internationella standarderna jämfört med tidigare.</p><p>Den deduktiva forskningsansatsen användes, och den befintliga teori som låg till grund för att undersöka verkligheten var IAS 36 p 134. Resultatet av undersökningen har sedan presenterats utifrån den kvantitativa metoden för att ge en bra översikt av resultatet. I en litteraturundersökning presentedes de kvalitativa egenskaper som redovisningen ska ha, tidigare reglering av goodwill i Sverige och Storbritannien samt de redovisningsbegrepp som haft stor betydelse för de båda ländernas redovisning. En genomgång av upplysningskraven i IAS 36 p 134 gjordes också.</p><p>Skillnaderna i bolagens efterlevnad och den mäng information som de gav skiljde sig mycket åt. Det svenska och brittiska urvalet hade inte lyckats uppfylla samtliga upplysningskrav, och vid en jämförelse mellan ländernas efterlevnadsgrad visade det sig att de svenska bolagen var lite bättre än de brittiska på att lämna information. De upplysningskrav som länderna var bäst respektive sämst på att lämna information var lika för länderna. Orsakerna till detta kan vara många, bl.a. olika redovisningstradition eller att ingen praxis om detta har utvecklats. Men på grund av att bolagen inte följer upplysningskraven blir årsredovisningarna inte jämförbara.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Studier visar att smärta är vanligt förekommande (80-88 %) hos äldre personer. Demenssjukdom är en neurologisk skada i hjärnan där den verbala och kroppsliga kommunikationen försämras. Detta bidrar till problem att känna igen smärta hos personer med demenssjukdom. <strong>Syftet: </strong>Syftet<strong> </strong>var att belysa hur vårdpersonal kan känna igen smärta hos personer med demenssjukdom. <strong>Metod: </strong>En systematisk litteraturstudie där datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Texterna analyserades induktivt för att finna koder och deduktivt för att sammanställa resultatet. <strong>Resultat: </strong>Genom ömsesidigt förtroende byggdes en relation upp mellan vårdpersonal och person med demenssjukdom. Vårdpersonalen lärde känna personen med demenssjukdoms vanor och mönster vilket ledde till att det blev lättare att upptäcka avvikande beteende. Beteendeförändringar i form av social tillbakadragenhet, aggressivitet och förändringar i sov- och matvanor kunde indikera smärta. Smärta kunde även visa sig genom ansiktsuttryck, verbalt- och kroppsligtspråk samt genom fysiologiska tecken. Smärtuttrycken yttrade sig olika genom demenssjukdomens olika faser. <strong>Slutsats: </strong>Det går att känna igen smärta hos personer med demenssjukdom och även hos personer med svår demenssjukdom. En förutsättning är dock att personalen känner personen.</p> / <p><strong>Background:</strong> Research shows that pain is common (80-88%) among older adults. Dementia is a neurological disease which impairs the verbal communication and the body language. This contributes to the problem of recognizing pain in cognitively impaired elders. The <strong>Aim</strong> was to illustrate how nursing staff to cognitively impaired elders could recognize pain. <strong>Method:</strong> A review of literature has been conducted and the data was collected in Cinahl, PsycINFO and PubMed. Inductive and a deductive analysis were used. <strong>Findings:</strong> Relationship between nursing staff and the cognitively impaired elders is built through mutual trust. By knowing the habits of the cognitively impaired elder the nursing staff is able to detect changes in their behaviour. Behavioural changes like social withdrawal, aggression and changes in sleeping and eating habits could indicate pain. Pain could also be recognized by facial expression, verbal communication, body language and physiological symptoms. However people with different levels of cognitive impairment express pain in different ways. <strong>Conclusion:</strong> It is possible to recognize pain in cognitively impaired even when the person is suffering from a severe dementia disease. To do this, knowing the person seems necessary.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Språket och hur vi kommunicerar med varandra intresserar mig mycket och det är därför som jag har skrivit denna uppsats.</p><p>En av lärarens främsta uppgifter på de lägre stadierna i grundskolan är att ge eleverna verktygen för att hitta ett fungerande skriftspråk och att ”knäcka läskoden” som professor Ingvar Lundberg säger. Men hur går det då för de elever som har problem med sin språkutveckling? Hur ser andra lärare på problematiken? Är en dålig språkutveckling en avgörande faktor för att barns läsinlärning inte fortskrider som förväntat? Tas det hänsyn i dagens skola till barn med språkstörning? Genom en intervjuundersökning, vill jag undersöka hur erfarna lärare uppfattar problematiken.</p><p>Då språket är av yttersta betydelse för människans tänkande, lärande och kommunikation vill jag med den här uppsatsen ta reda på lärares och specialpedagogers uppfattningar om fenomenet ”språkstörning” och även dess inverkan på inlärningen av t.ex. läsning och skrivning.</p><p>Jag har i min undersökning bland erfarna lärare funnit att de är mycket lösningsinriktade och ägnar sig i mycket hög grad åt att åtgärda problemet istället för att hitta orsakerna till en språkstörning.</p><p>Vidare kan man säga att en språkstörning först och främst får stora konsekvenser för barnet. Att få kontakt med andra människor och att kunna kommunicera är viktigt för vår utveckling och för barn med språkstörning så fungerar inte detta på ett bra sätt. Utan förmågan att kunna kommunicera med sina kamrater kan ett barn lätt ställas utanför gemenskapen och det kan i sin tur leda till beteendeproblem.</p> / <p>Abstract</p><p>As the language is of the outmost importance for man’s thinking, learning and communicating, my purpose with this essay is to find out how teachers and special teachers apprehend the phenomenon “Language impairment in children”.</p><p>To help children to learn how to read and write is an important task for the teachers. But how do the pupils with language impairment manage to learn how to read and write? Do the teachers have the education required to take care of children with language impairment?</p><p>What do other teachers have to say in the matter? Are children with language impairment recognized in the Swedish Schools?</p><p>Through an interview survey, I want to find out what experienced teachers have to say in the matter.</p><p>The result shows that experienced teachers mostly try to correct the problems instead of pondering on what could have caused the impairment.</p><p>Further it can be said that language impairment will primarily result in grave consequences for the child. To be able to make contact with other people and to be able to communicate is important for our development, and for children with language impairment this is not easily done. Without the ability to communicate with its friends the child can easily be put on the outside of the Community and can therefore perhaps develop behaviour problems.</p>

<p>Wilson's disease (WD), bepatolenticular degeneration, is an autosomal recessive disorder caused by mutations in the ATP7B gene, and is characterised by abnormal metabolism and deposition of copper in the liver, brain and other organs. The main aim of this thesis was to investigate the occurrence of psychopathology, as well as personality traits and neuropsychological function in Swedish patients with treated WD. The research subjects were 29 patients with confirmed WD, investigated at the Department of Internal Medicine at Uppsala University Hospital between 1996 and 2000. </p><p>The treated WD patients showed prominent psychopathology as determined by the Comprehensive Psychopathological Rating Scale. The spectrum of psychopathological symptoms is not typical of classic psychiatric syndromes, and includes symptoms from Anxiety, Depression and Obsessive-Compulsive disorders as well as Negative Symptoms. In self-assessment, the WD patients tended to underestimate the presence of psychopathological symptoms. The treated WD patients differed in their sleep pattern from the control group, as measured with the Uppsala Sleep Inventory. The spectrum of self-reported symptoms suggests an altered REM sleep function. </p><p>The treated WD patients had significant deviations in personality traits, especially in aggressivity-hostility related scales and Psychic anxiety, compared to healthy controls, as measured with the Karolinska Scales of Personality. The deviations were not related to age, age at onset or duration of WD. The treated WD patients displayed a specific profile of moderate neuropsychological impairment, as determined by the Automated Psychological Test battery. Finally, an attempt was made to search for, possible genotype-phenotype relationships in some ATP7B mutations. </p>