<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka lärares och rektorers uppfattning om skriftliga omdömen, hur införandet av dessa omdömen fungerat i fem F-5 skolor och att undersöka hur de skriftliga omdömena kan utformas enligt de intervjuade för att ge tydlig information till elev, förälder och skola. Resultaten baseras på åtta kvalitativa forskningsintervjuer av lärare och rektorer och fem skriftliga omdömen. Enligt undersökningens resultat behövs tydligare riktlinjer från rektorernas sida och att elevens delaktighet möjliggörs genom att utformningen tar hänsyn till elevens ålder. Dessutom, visar undersökningen, att tid och resurser behöver avsättas för att stärka lärarnas kunskaper i ett gemensamt dokumentationsspråk, kunskaper i formativ bedömning samt färdigheter i att konkretisera mål att sträva mot i den pedagogiska planeringen. Enligt min utvärdering krävs kontinuerliga utvärderingar av verksamheten för att de rätta insatserna i implementeringsarbetet av de skriftliga omdömena ska kunna göras. Likaså är det viktigt att ge föräldrarna kompetens och delaktighet.</p>

<p>I Sverige har befolkningens hälsa försämrats och sjukskrivningarna har ökat. Syftet med denna studie var att undersöka samband och gruppskillnader i upplevelsen av psykisk hälsa, stresshanteringsmetoder och arbetsfamiljekonflikt. Resultatet baseras på en enkätundersökning med 50 arbetare inom livsmedelsindustrin, varav 23 föräldrar, 24 ickeföräldrar, 36 män samt 13 kvinnor. Resultaten visar att om relationen mellan arbete och familj är god, är även psykisk hälsa det. Föräldrarna upplevde i högre grad än ickeföräldrar att de inte hade tillräckligt med tid till familjen på grund av arbetet. Det är betydelsefullt att belysa att arbetet och familjelivet påverkar människor både positivt och negativt. Lika viktigt som det är att minska det som påverkar oss negativt, är att lyfta fram det som berikar våra liv.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är att analysera tidigare forskning kring den individuella utvecklingsplanen och vidare placera in den i ett historiskt perspektiv samt belysa hur den individuella utvecklingsplanen har anammats av skolan och se hur talet om eleven ser ut i de ifyllda formulären. För att kunna besvara vårt syfte har vi närmare studerat relationen mellan hem och skola som vuxit sig starkare under 1900-talet och nutida forskning i arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Då vi inte har funnit någon tidigare forskning av den individuella utvecklingsplanen i ett historiskt perspektiv har vi haft som avsikt att göra denna inplacering då vi ser det som en viktig grund i vår studie.</p><p>Vår studie har sin utgångspunkt i intervjuer med rektorer och i insamlade formulär som utgör både ej ifyllda och ifyllda individuella utvecklingsplaner i fyra skolområden. I studien, har vi utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv, analyserat hur olika skolor har anammat den individuella utvecklingsplanen i sin verksamhet. Vi har då funnit fyra olika diskurser i arbetet med den individuella utvecklingsplanen, dessa är en osäkerhetsdiskurs, en kontroll och elevägd diskurs, en kontrolldiskurs och till sist en målsynliggörandets diskurs. Dessa skapar olika förutsättningar för eleven i arbetet med den individuella utvecklingsplanen.</p><p>När vi gått vidare med att analysera de ifyllda formulären har vi funnit att ”i talet om eleven” utgör skolans IUP diskurs en normaliserande praktik. Det innebär att det finns en strävan efter att eleven ska hålla sig inom en viss ram, han/hon ska normaliseras. Vi har, i samtliga skolor, sett att en sådan strävan finns i IUP:ns formuleringar. Det vill säga då eleven är för blyg och tillbakadragen bör han eller hon bli mer aktiv och tvärtom.</p>

<p>Denna uppsats handlar om individuella utvecklingsplaner (IUP) som är ett relativt nytt forskningsområde. Uppsatsens första del består av en genomgång av vad tidigare forskning om individuella utvecklingsplaner har kommit fram till, denna ser vi som betydelsefull för att placera in vår studie i aktuell forskning. I första delen av uppsatsen reflekterar och problematiserar vi kring tidigare forskning. För att vidare undersöka i vilken utsträckning individuella utvecklingsplaner integreras i den pedagogiska verksamheten har vi gjort en kvalitativ studie, i form av intervjuer med fyra lärare. Vi har inte har funnit någon tidigare forskning om i vilken utsträckning lärare integrerar IUP i den pedagogiska verksamheten. Vi menar att det är en viktig del i arbetet med IUP och ser det därför betydelsefullt att undersöka detta.</p><p> </p><p>Resultatet av vår empiriska undersökning presenteras i form av tre olika integreringsstrategier, som lärare kan använda sig av. I tre termer beskriver vi hur lärare i varierande utsträckning kan integrera individuella utvecklingsplaner i den pedagogiska verksamheten. Termerna vi använder oss av är välintegrerad IUP, löst integrerad IUP och tidvis integrerad IUP. Den löst integrerade IUP: n kan även delas upp i två varianter.</p><p> </p>

No description available.

Studiens syfte var att undersöka vad medarbetare inom äldreomsorgen i Skärholmens stadsdel tycker om individuell lönesättning. Genom en enkätundersökning med 94 respondenter fördelade på sjukhem och hemtjänst tog vi reda på i vilken grad personalen upplever lönen som motivation, vilka kunskaper personalen har om individuell lönesättning, vilka åsikter personalen har om individuell lönesättning, samt vad de tycker att individuell lönesättning har lett till. Resultatet visade att kunskaperna om individuell lönesättning var bristfälliga hos personalen.Individuell lönesättning passar i äldreomsorgen tyckte personalen men detta ansåg de har lett till en godtycklig och orättvis lönesättning. Personalen tyckte att lönen är viktig för motivationen. Resultatet visade även att en övervägande majoritet av all personal ansåg att det är möjligt att mäta vad var och en presterar på arbetet och att kunden var den som bäst kan bedöma deras arbetsprestation. Personalen på sjukhemmet hade större kunskap om individuell lönesättning och de var mer missnöjda med lönen än vad personalen i hemtjänsten var.

I Sverige har befolkningens hälsa försämrats och sjukskrivningarna har ökat. Syftet med denna studie var att undersöka samband och gruppskillnader i upplevelsen av psykisk hälsa, stresshanteringsmetoder och arbetsfamiljekonflikt. Resultatet baseras på en enkätundersökning med 50 arbetare inom livsmedelsindustrin, varav 23 föräldrar, 24 ickeföräldrar, 36 män samt 13 kvinnor. Resultaten visar att om relationen mellan arbete och familj är god, är även psykisk hälsa det. Föräldrarna upplevde i högre grad än ickeföräldrar att de inte hade tillräckligt med tid till familjen på grund av arbetet. Det är betydelsefullt att belysa att arbetet och familjelivet påverkar människor både positivt och negativt. Lika viktigt som det är att minska det som påverkar oss negativt, är att lyfta fram det som berikar våra liv.

Syftet med denna studie var att beskriva skolans uppdrag gällande individualisering och arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP) samt att ta reda på lärares och elevers uppfattningar om detta och hur det används i den praktiska skolverksamheten. Med hjälp av enkäter och intervjuer fick vi en bild av hur lärare och elever upplever detta. Resultatet visade att lärare individualiserar sin undervisning på olika sätt, och att eleverna var nöjda med den hjälp och den uppmärksamhet de fick. Lärarna använde IUP som ett hjälpmedel vid utvecklingssamtalen, men mer sällan i den praktiska skolverksamheten. Eleverna hade endast liten medvetenhet om IUP.

Syftet med vår undersökning var att få kunskap om hur lärare skriftligt formulerar mål och tillvägagångssätt i individuella utvecklingsplaner. Därför undersökte vi vilket fokus lärare har när de formulerar sig i individuella utvecklingsplaner. Vår forskningsansats var att jämföra de skriftliga formuleringarna med Skolverkets rekommendationer gällande individuella utvecklingsplaner. Utifrån dessa rekommendationer valde vi även att undersöka vem som ansvarar för elevens framgång i skolarbetet samt om det existerar ett för lärare gemensamt och sakligt språk. Undersökningen baserade sig på textanalys av 35 ifyllda individuella utvecklingsplaner från nio skolor gällande elever i år fem med utgångspunkt från ämnet svenska. Vi undersökte lärares skriftliga formuleringar i elevernas individuella utvecklingsplaner för att ta reda på vad som utmärker ett bristfokus och hur man formulerar sig positivt framåtsyftande. Utifrån textanalysen studerade vi även ansvarsfördelningen och vad vi kunde hitta som utmärker ett gemensamt och sakligt språk. Resultatet visar att nästan hälften av de undersökta mål- och tillvägagångssätten utgår från elevers brister och svårigheter, trots Skolverkets tydligt formulerade syfte om att utgå från elevens starka sidor och uttrycka positiva förväntningar. I över hälften av de beskrivna tillvägagångssätten beskrivs eleven som ensam ansvarig för att nå måluppfyllelse trots att Skolverket rekommenderar en gemensam ansvarsfördelning. Vår undersökning visar också att lärare har svårt att sakligt formulera mål och tillvägagångssätt. Vi tror att det beror på det som vårt resultat visar, nämligen att lärare saknar ett yrkesspråk på metanivå. Signifikativt för ett yrkesspråk på metanivå i vår undersökning är god kunskap om styrdokumentens mål.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att analysera tidigare forskning kring den individuella utvecklingsplanen och vidare placera in den i ett historiskt perspektiv samt belysa hur den individuella utvecklingsplanen har anammats av skolan och se hur talet om eleven ser ut i de ifyllda formulären. För att kunna besvara vårt syfte har vi närmare studerat relationen mellan hem och skola som vuxit sig starkare under 1900-talet och nutida forskning i arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Då vi inte har funnit någon tidigare forskning av den individuella utvecklingsplanen i ett historiskt perspektiv har vi haft som avsikt att göra denna inplacering då vi ser det som en viktig grund i vår studie. Vår studie har sin utgångspunkt i intervjuer med rektorer och i insamlade formulär som utgör både ej ifyllda och ifyllda individuella utvecklingsplaner i fyra skolområden. I studien, har vi utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv, analyserat hur olika skolor har anammat den individuella utvecklingsplanen i sin verksamhet. Vi har då funnit fyra olika diskurser i arbetet med den individuella utvecklingsplanen, dessa är en osäkerhetsdiskurs, en kontroll och elevägd diskurs, en kontrolldiskurs och till sist en målsynliggörandets diskurs. Dessa skapar olika förutsättningar för eleven i arbetet med den individuella utvecklingsplanen. När vi gått vidare med att analysera de ifyllda formulären har vi funnit att ”i talet om eleven” utgör skolans IUP diskurs en normaliserande praktik. Det innebär att det finns en strävan efter att eleven ska hålla sig inom en viss ram, han/hon ska normaliseras. Vi har, i samtliga skolor, sett att en sådan strävan finns i IUP:ns formuleringar. Det vill säga då eleven är för blyg och tillbakadragen bör han eller hon bli mer aktiv och tvärtom.