Encouragement to develope an individual pictorial and figuratve language in combination with theoretical learning simplifies the process of learning / Uppmuntran att utveckla ett individuellt bild- och formspråk i kombination med teoretiskt lärande underlättar lärprocessen

The followig paper is about students views of idividual development plans and how the individual student thinks that she or he can influence their own education. / Som ett hjälpmedel för den individuella elevens utveckling ska enligt skolförordningen individuella utvecklingsplaner upprättas för alla elever. Arbetet med detta är redan långt framskridit i vissa kommuner. Föreliggande undersökning handlar om elevers syn på individuella utvecklingsplaner. Arbetet kan ses som ett komplement till en tidigare undersökning i samma kommun om föräldrars och skolpersonals syn på utvecklingsplanen, och är baserat på en enkätundersökning och på observationer. Resultaten visar att eleverna har en ganska positiv syn på sina individuella utvecklingsplaner och att deras tankar och åsikter kring den sammanfaller förvånansvärt väl med resultatet av motsvarande föräldraundersökning. Undersökningen svarar på de frågor som ställts, men väcker också nya angående hur de individuella utvecklingsplanerna ska utformas och användas i framtiden.

Examensarbetet bygger på 10 intervjuer av verksamma pedagogerna ifrån två skolor som finns i två medelstora kommuner i Skåne. Jag har valt pedagoger i två skolor för att se om det finns skillnad i var och hur man tillämpar arbetet med individuell inlärning utifrån vad som står i läroplanen, Lpo 94. Undersökningen bygger på svar om hur pedagoger arbetar med den individuella inlärningen hos eleverna. I studien framkommer varierande resultat i hur pedagoger använder sig av olika individuella inlärningsstilar i sin undervisning. Det var oftast fler hinder än möjligheter som gjorde att arbetet med individuell inlärning var svår att genomföra enligt de intervjuade pedagogerna. Pedagogerna berättade vad de ser som den optimala undervisningen och resultatet av detta var att det behövs fler utbildade pedagoger i varje klass för att kunna tillgodose varje elevs behov. Min slutsats av denna studie är att det inte spelar roll hur länge eller var man som pedagog arbetar utan det handlar om hur engagerad pedagogen är för att arbeta med att lära ut olika lärstilar till sina elever.

SammanfattningViberg, Cecilia. (2010). Den framgångsrika individuella utvecklingsplanen. (The successful development plan.) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, 90 hp, Malmö Högskola.Syftet med mitt examensarbete är att undersöka och öka förståelsen för hur man arbetar med individuella utvecklingsplaner som fungerar. Jag frågar mig alltså här hur ett framgångsrikt arbete med den individuella utvecklingsplanen (iup) kan gestalta sig. För att ta reda på hur lärare resonerar kring den goda individuella utvecklingsplanen har jag gjort en kvalitativ undersökning. Jag har intervjuat sex utvalda pedagoger på en skola med lång erfarenhet av arbete med den individuella utvecklingsplanen. Litteraturen som jag har läst påvisar att teorin i grund och botten är från Vygotskijs tanke om att vi lär oss tillsammans, det sociokulturella perspektivet. Mitt resultat är uppdelat i åtta teman där man kan se den individuella utvecklingsplanen från olika perspektiv. Samsynen och att frilägga mycket tid till arbetet med den individuella utvecklingsplanen är två viktiga aspekter för att en individuell utvecklingsplan ska bli framgångsrik.I slutsatsen bekräftar jag att jag fått många tips om den framgångsrika individuella utvecklingsplanen och det jag behöver allra mest är praktisk träning. I min framtida roll som lärare är jag genom denna undersökning mer förberedd för arbetet med den individuella utvecklingsplanen. I mitt förslag till utvecklingsarbete i skolan och forskning önskar jag att man ska försöka få ett flexibelt basmaterial gällande målkonkretiseringar och matriser i olika ämnen. Det hade sparat mycket tid och på så sätt kunnat vara en av riktningsvisarna i den individuella utvecklingsplanen.

Motivation är något som ständigt förändras och den kan under tidens gång både öka ochminska. Motivation är något de allra flesta stöter på under livet i många olika former. Jag harbland annat sett dess betydelse i skolan och för den undervisning som bedrivs. Samtidigt harjag sällan hört lärare resonera kring motivation under mina år som elev och studerande.Därför har en nyfikenhet väckts kring detta ämne där jag som musiklärarstudent ärintresserad av att höra lärares syn på det hela. Syftet med uppsatsen är således att belysa hurmusiklärare på gymnasiets estetiska program resonerar kring motivation med utgångspunkt ikurserna Instrument eller sång och Ensemble. Jag har valt att avgränsa studien till dessakursen då jag anser att de i styrdokumenten påminner om varandra. Samtidigt finns detuppenbara skillnader i den faktiska undervisningen mellan de olika kurserna då Instrumenteller sång fokuserar på individuell undervisning, medan Ensemble fokuserar på undervisningi grupp. Därför är jag intresserad av vilka skillnader och likheter lärare uppmärksammar i ettjämförande mellan de olika kurserna och undervisningsmetoderna? Studien har genomförtsmed hjälp av frågeställningar gällande hur musiklärare beskriver sitt arbete med motivation,vilka aspekter av motivationsarbetet som framträder som betydelsefulla samt hur lärareupplever elevers motivation i individuell- respektive ensembleundervisning. I studienanvändes en kvalitativ metod där tre lärare deltog i semistrukturerade intervjuer. Intervjuernaanalyserades sedan med hjälp av självbestämmandeteorin som teoretisk utgångspunkt.Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna uttrycker betydelsen av ett aktivt arbete medmotivationen i undervisningen. Trots en enad syn kring detta har lärarna olika syn på vilkadelar av motivationsarbetet som anses betydelsefulla vid olika tillfällen i de olika kurserna.

Identitet kan definieras på olika sätt. I socialpsykologi används ordet identitet i samband med att man hänvisar till svaret på frågan ”Vem är jag ”, vilket i sin tur innefattar att individer refererar till vad som gör oss lika andra individer, men även vad som utmärker oss själva. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan individuell och kollektiv platsidentitet och individuell och kollektiv arbetsidentitet, samt om det föreligger någon samvariation mellan boendelängd, platsidentitet och arbetsidentitet. Studien är gjord på en större produktionsindustri beläget i ett mindre samhälle där urvalet bestod av kollektivarbetare. Data har samlats in genom en enkätundersökning där fasta svarsalternativ för identitet har utformats och där platsidentitet och arbetsidentitet har undersökts i en 7 -poängs Likertskala. Data har sedan analyserats genom en korrelationsanalys i IBM statistics SPSS 22. Resultatet visar att en samvariation mellan boendelängd och kollektiv platsidentitet finns (r=0,291 p=,040 n=52) samt mellan individuell platsidentitet och individuell arbetsidentitet (r=0,368, p=,006 n=54) samt kollektiv platsidentitet och kollektiv arbetsidentitet (r=0,410, p=,002 n=54).

<p>Syftet med denna studie är att få insikt i hur verksamma lärare i grundskolans tidiga skolår uppfattar arbetet med IUP</p><p>Våra frågeställningar är:</p><p>- Hur uppfattar lärare i grundskolans tidiga skolår arbetet med IUP?</p><p>- Vad uppfattar lärare i grundskolans tidiga skolår att en bra IUP är?</p><p>För att besvara dessa frågor genomförde vi åtta kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i grundskolans tidiga skolår. Vi fann detta ämne intressant då man som lärare är ålagd att skriva individuellautvecklingsplaner för varje elev. Då detta är en ny företeelse ville vi se vad lärare har för uppfattning om detta. I vårt resultat presenterar vi de olika uppfattningarna vi ringat in. Vi har kommit fram till att åsikterna om de individuella utvecklingsplanerna är många och att flera lärare fortfarande är osäkra på hur de ska skrivas och utformas.</p>

Vi har med denna undersökning tagit del av hur sex lärare i årskurs 1-3 planerar undervisning ur ett individuellt perspektiv med fokus på matematiskt starka elever. Med begreppet matematiskt starka elever menar vi de elever som ligger längre fram i kunskapsutvecklingen än genomsnittet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod då vi valt att göra intervjuer som därefter analyserats och tolkats. Undersökningen  har avgränsats genom att vi har tagit del av sex lärares syn på matematiskt starka elever från olika skolor. Lärarna har valts genom ett bekvämlighetsurval då vi har haft begränsat med tid och det handlar om en mindre undersökning. Resultatet visar att lärarna är överens om att variation av både arbetsformer och material är viktigt gällande starka elever i matematik. Att ha elever med starka förmågor i matematik i klassen är något lärarna ser som positivt eftersom de höjer motivationen i klassrummet. En slutsats som vi har kunnat dra är att lärarna är väl medvetna om behov som de starka eleverna i matematik har, däremot är det inte alltid dessa behov kan uppfyllas av olika anledningar.

Forskning om individuell lönesättning har påvisat att det föreligger ett positivt samband mellan lön och arbetsprestation, även om sambandet inte är särskilt starkt. Det finns därför flertalet studier som undersöker om situationsfaktorer kan ha en betydande inverkan på olika former av arbetsprestation, exempelvis uppgifts och kontextuell. Studiens syfte var att undersöka den relativa betydelsen av lön (lönenivå och procentuell löneökning), chefens agerande (feedback, förståelse och förtroende) och relationer mellan medarbetare (jämförelse mellan kollegor och rivalitet) för arbetsprestation. Enkätdata från tjänstemän i ett industriföretag analyserades med hierarkiska multipla regressionsanalyser för att predicera arbetsprestation, efter kontroll för demografiska bakgrundsvariabler. Högre lönenivå hängde samman med mer kontextuell prestation, men orelaterat till uppgiftsprestation. Feedback var positivt relaterat till uppgifts- och kontextuell prestation, övriga aspekter av chefens agerande kunde inte predicera prestation. Jämförelse var negativt relaterat till kontextuell prestation och rivalitet med lägre uppgiftsprestation. Studien kan bidra till forskningen om lönens betydelse för arbetsprestation samt användas som vägledning inom organisationer i förståelsen för och främjandet av arbetsprestation.

Syftet med uppsatsen är att redogöra för vilka förutsättningar som krävs i företag som vill tillämpa ett transparent lönesystem där medarbetarna sätter sina egna löner. För att skapa oss en ökad förståelse kring problemområdet så har vi använt oss av en adbuktiv ansats. För att besvara uppsatsens syfte valde vi att bygga vår studie på en kvalitativ undersökningsmetod då vi genomförde intervjuer med medarbetare på tre olika organisationer. Vi tror att det krävs en rad olika förutsättningar för att företag framgångsrikt ska kunna tillämpa ett transparent och självsättande lönesystem. Vi anser att den mest framträdande förutsättningen är att organisationsstrukturen är fullständigt decentraliserad och att verksamheten i hög grad styrs av medarbetarna. Vidare får vi uppfattningen om att ett sådant lönesystem kräver att medarbetarna arbetar i mindre team, vilket medför att individerna skapar stor tillit till varandra och får en god sammanhållning. Detta leder i sin tur till att en viss företagskultur utvecklas inom verksamheten.