Bakgrund: Polismyndighetens nuvarande styrning och den omorganisation som genomfördes år 2015 har båda varit föremål för kritik. Verksamhetens styrning kritiseras bland annat för att man har ett för stort fokus på kvantitet snarare än kvalitet. Inom myndigheten används olika former av formell samt informell styrning, dessa kan enligt litteraturen både samspela och konkurrera med varandra. När styrningen inte samspelar skapas styrspänningar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för verksamhetsstyrning genom att belysa spänningar mellan formell och informell styrning inom Polismyndigheten samt hur dessa hanteras av medarbetarna inom organisationen. Metod: Studien har genomförts på medarbetare inom utredningsverksamheten inom Polisområde södra Skåne och är därmed en enfallsstudie. Vidare har undersökningen antagit en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Metoden beskriver hur insamlingen av det empiriska materialet har gått till och dessutom har även vissa dokument använts i kompletterande syfte. Slutsats: Studien identifierar 7 olika styrspänningar inom Polismyndigheten, varav 5 är spänningar mellan formell och informell styrning medan resterande är spänningar mellan formell och formell styrning. Styrspänningarna som identifierats är mellan kvantitet och kvalitet, formella målsättningar och kvalitet, tidskrav och kvalitet, makt till anställda och medarbetardrivet arbete, formella målsättningar och profession, nya prioriteringar och gamla prioriteringar samt formella målsättningar och handlingar. Spänningarnas uppkomst och medarbetarnas hantering förklaras med hjälp av fyra olika institutionella logiker, där den ena logiken försvagar den andra. Detta innebär att en av logikerna blir mest framträdande och också den som följs av medarbetarna inom myndigheten. / Background: The current governance and the reorganization of the the Swedish Police Authority carried out in 2015 have both been subject to criticism. The management control of the government body has been criticised for having a large focus on quantity rather than quality. Within the Swedish Police Authority various forms of formal and informal control are being used, according to the literature, these can both interact and compete with each other. When the two types of control act as competitors management control tensions arise. Purpose: The purpose of this paper is to create an understanding of management control by highlighting the tensions between formal and informal control within the Swedish Police Authority and how these are handled by the employees within the organization. Method: The study was carried out on employees within Police investigation in the Police area of southern Skåne and is thus a case study. Furthermore, the study has adopted a qualitative research strategy with semi-structured interviews. The method describes how the collection of the empirical material has taken place and in addition, certain documents have also been used for supplementary purposes. Conclusion: The study identifies 7 different control tensions within the law enforcement, of which 5 are tensions between formal and informal control while the rest are tensions between formal and formal controls. The identified control tensions are those between quantity and quality, formal objectives and quantity, time requirements and quality, the power which is given to employees and employee-driven work, formal objectives and profession, new priorities and old priorities as well as formal objectives and the actions of the organization. The emergence of the control tensions and how the employees manage these tensions are explained with the help of four institutional logics, where one logic weakens the other. This means that one logic becomes most prominent and also the one that the employees within the organization follows.

Bakgrund: Styrsystem inkluderar både formella och informella styrmedel och är väldigt betydelsefulla för organisatorisk styrning och framgång. Informell styrning kan beskrivas som de arbetsrelaterade oskrivna mekanismer som påverkar anställdas beteende genom sociala normer och organisationskultur. Jämfört med formell styrning som är mer dokumenterad, är informell styrning svårare att mäta. Vidare leder informell kontroll till ett normativt tryck där individen upplever att de måste delta i aktiviteter på grund av de normer och värderingar som anställda har inom organisationen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur medarbetare upplever informell styrning och hur det förhåller sig till chefers perspektiv. Detta för att öka förståelsen för hur informell styrning upplevs av medarbetare samt om det leder till de effekter som chefer strävar efter. Metod: Studien har genomförts på chefer och medarbetare inom hemtjänsten i Malmö stad och är således en fallstudie. Vidare har denna studie antagit en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts. Dessutom har studien utgått från en deduktiv ansats samt att vissa dokument har använts i kompletterande syfte. Slutsats: Medarbetares upplevelser av informell styrning överensstämmer till stor del med chefers tillämpning och intentioner. Chefer främjar öppenhet och samarbetsvillighet genom att vara tillgängliga, synliga, och genom att främja feedback och sociala interaktioner. Medarbetare uppskattar denna informella styrning och upplever att det skapar en familjär känsla. Det kan uppstå en överanvändning och underanvändning av konstruktiv kritik, vilket kan påverka arbetstillfredsställelse, motivation och effektivitet negativt. Medarbetare upplever att informell styrning leder till ökad arbetstillfredsställelse, motivation, informationsflöde, prestation, produktivitet och effektivitet, vilket är i linje med chefernas intentioner. Dock kan studien inte konstatera att de tre sistnämnda effekterna faktiskt realiseras utan endast konstatera att medarbetare upplever att effekterna förverkligas. / Background: Management control systems include both formal and informal means of control. The systems are crucial to control and organisational success. Informal control can be described as the work-related unwritten mechanisms that influence employee behaviour through social norms and organisational culture. Compared to formal control which is more documented, informal control is more difficult to measure. Furthermore, informal control leads to a normative pressure where the individual feels obligated to participate in activities due to the norms and values that employees have within the organisation. Purpose: The purpose of this paper is to study how employees experience informal control and how it relates to managers perspective. This is to get a better understanding of how informal control is experienced by employees and whether it leads to the effects that managers strive for. Method: The study was carried out on managers and employees within home health care in Malmö Stad and is therefore a case study. Furthermore, this study has adopted a qualitative research method where semi-structured interviews have been conducted. The study has been based on a deductive approach and certain documents have been used for complementary purposes. Conclusion: Employees experiences of informal control are largely consistent with managers application and intentions. Managers promote openness and cooperation by being available, visible, and by promoting feedback and social interactions. Employees appreciate this informal control and feel that it creates a sense of familiarity. There can be an overuse and underuse of constructive criticism, which can negatively affect job satisfaction and effectiveness. Employees feel that informal control leads to increased job satisfaction, motivation, flow of information, performance, productivity and efficiency, which is in line with managers intentions. However, the study cannot establish that the last three effects are actually realized, but only establish that employees experience that the effects are realized.

Bakgrund: Forskning kring familjeföretag har på senare år fått mer och mer uppmärksamhet eftersom familjeföretagen utgör en stor del av företagen världen över. I Sverige finns det totalt 450 000 aktiva företag och av dessa är runt 90% familjeföretag. De svenska familjeföretagen är idag den största arbetsgivaren och bidrar med ca 30% av Sveriges BNP. Styrningen av familjeföretag skiljer sig ofta från icke-familjeföretag vilket har skapat ett intresse hos många forskare. Främst visar forskning på att familjeföretagen präglas av en stark företagskultur och mer sociala och emotionella typer av styrverktyg. Syfte: Syftet med denna studie är att med ett explorativt angreppssätt bidra med kunskap om hur ekonomi- och verksamhetsstyrningen är utformad i svenska familjeföretag. Detta görs med hjälp av ett formellt och informellt perspektiv på styrningen. Metod: Studien har genomförts genom en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Det teoretiska materialet innefattar teori om vad ett styrpaket kan vara, vad informell och formell styrning är samt tidigare forskning om familjeföretagen. En tvärsnittsstudiedesign användes med hjälp av enkäter för att samla in det empiriska materialet från ett slumpmässigt urval av familjeföretag i Sverige. Slutsats: Denna studie bidrar till indikationer på att svenska familjeföretag har en styrning som främst är utformad på ett informellt vis. De använder samtliga delar av ett typiskt styrpaket: Kulturstyrning, planering, prestationsmätning, belöningssystem och administrativ styrning. Kulturstyrningen är mest framträdande och anses vara hjärtat i de svenska familjeföretagen. Resultatet visar att den tidigare forskningen om vilka styrverktyg som används i familjeföretag även kan appliceras på de svenska familjeföretagen till stor del. Resultatet kunde däremot inte påvisa att styrningen skiljer sig beroende på ifall ägare eller anhörig till ägare har en chefsposition eller inte i svenska familjeföretag. / Background: Research about family firms have recently got more attention since family firms are a large part of the companies around the world. In Sweden there are 450 000 active companies in total and about 90% of them are family firms. The Swedish family firms are today the largest employer and contributes with about 30% of Sweden’s GDP. Management control in family firms usually differ from those of non-family firms which has created an interest for more research in the subject. Research shows mainly that family firms has a strong corporate culture and use more social and emotional types of control practices. Purpose: The purpose of this study is that with an exploratory approach contribute with knowledge about how management control is formed in Swedish family firms. This is made with the help of a formal and informal perspective on control. Method: This study was conducted with a quantitative method with a deductive approach. The theoretical material included management control as a package, definitions of informal and formal management control and previous research about family firms. A cross-sectional study design was implemented together with a survey instrument to collect the empirical data from a random sample of family firms in Sweden. Conclusion: This study contributes with indications about the management control in Swedish family firms and shows it is mainly informal. They use all parts of a typical control package: Cultural control, planning, performance measurement, reward systems and administrative control. The cultural control is most prominent in the package and is considered to be the heart of the Swedish family firms. The result shows that the previous research about which management control practices are used in family firms also could be applied to the Swedish family firms to a large extent. The result could on the other hand not prove that the management control differs depending on whether the owner or owner’s relative is a part of the leadership or not in Swedish family firms.