<p>Svensk äldreomsorg har diskuterats i media under våren 2002. Brister har uppdagats och två av de allvarligaste är svårigheterna att rekrytera utbildad personal och att personalen i så hög utsträckning är långtidssjukskriven. Orsakerna till de kostsamma långtidssjukskrivningarna är framför allt psykiska. Dessutom ökar andelen äldre i samhället och dessa kommer att behöva alltmer hemsjukvård ju äldre de blir. Hemtjänstpersonalens arbetssituation är därför intressant att studera och syftet med denna studie var att undersöka vilka av deras arbetsuppgifter som var extra krävande ur ett kognitivt perspektiv. Vid studiebesök uppmärksammades att ständig informationsöverföring skedde. Studiebesöken följdes upp med fältstudier, intervjuer och enkäter. Resultaten visar klart att personalen upplever oro för att glömma vidarebefordra information, att många har minneslappar i fickorna och att de ofta fått vetskap i efterhand om information som inte nått dem. Noterbart är att de flesta, trots viss ovana, anser sig vara positiva till ny teknik i hemtjänstarbetet.</p>

Detta examensarbete utreder augmented reality (AR) som digitalt verktyg i byggproduktionen. Byggproduktionen präglas av kollisionsproblem och bakgrunden till dessa problem ligger ofta i bristande kommunikation och bristande samordning i byggprojekten. Installationsarbeten tar mer än 50% av produktionstiden och kräver mycket kommunikation och samordning. Installationsarbeten utförs ofta på begränsade arbetsytor och med en dålig samordning mellan de inblandade yrkesgrupperna bidrar detta till att det uppstår kollisioner och farliga arbetssituationer. Skanska vill effektivisera deras arbetsproccess genom nya teknologier och har därmed valt att testa Microsoft Hololens som använder teknologin AR i sina byggprojekt. Målet med arbetet är att undersöka genom en fallstudie om AR är lämpligt att användas i byggproduktionen genom att besvara (1) Hur lämplig är AR för informationsöverföringen och hantering i byggproduktionen? (2) Hur noggrann är AR teknologin för att kunna användas i installationsarbeten? (3)Vilka möjlighter har AR att implementeras i Skanskas verksamhet? Studien innefattar en fallstudie med observationer och intervjuer på ett av Skanskas byggprojekt i Göteborg, Tändstickan 3. Arbetarna får använda Microsoft Hololens som ett arbetsverktyg medan författarna observerar deras arbete. Intervjuer utförs före och efter användnigen av Microsoft Hololens. En dokumentanalys och litteraturstudie kommer att utföras för att bekräfta eller motsäga resultatet. Arbetarna som ingår i observationerna intervjuas efter användningen av Microsoft Hololens för att kontrollera om AR är lämpligt för deras arbete. Resultatet från intervjuerna och observationerna visar att AR kan minimera kollisionerna och effektivisera arbetet. Jämförelsen av resultaten från intervjuerna av AR specialister, arbetsledare, installationsledare, platschef och montörer visar att teknologin har potentialen att implementeras i Skanskas verksamhet. Svårigheten ligger i användarvänligheten och om hårdvaran är lämplig att användas på en arbetsplats. Studien utfördes under ett pågående projekt där installationsarbeten var i slutskedet, vilket påverkar studiens resultat. Det arbeten som medför mest svårigheter var redan avklarade vilket minskar resultatens giltighet. Studien utfördes i samarbeten med Skanska vilket gör det svårt att generallisera med mindre företag eftersom de inte har lika mycket resurser.

Bakgrund: Sedan år 2014 ansvarar kommuner runt om i landet för patienter i hemsjukvården. Sjuksköterskan har till uppgift att arbeta för kvalitet, säkerhet och förebygga vårdskador. Vårdskador som uppkommit på grund av brister i läkemedelshanteringen är vanligt förekommande inom vården och leder till stora kostnader. Många brister grundar sig i kommunikationsproblem mellan olika vårdgivare. Flera förbättringsarbeten pågår kring faktorer som anses vara bidragande till bristerna i kommunikationen så som samverkan och spridda informationskällor. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskor i hemsjukvårdens erfarenheter av informationsöverföring vid läkemedelsförändringar som görs av olika vårdgivare. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med nio stycken sjuksköterskor. Innehållsanalys valdes för bearbetning av insamlade data. Resultat: Vanligt förekommande var att information kring läkemedelsförändringar inte rapporterades till sjuksköterskan från vårdgivare utan framkom istället genom andra källor. Det var ett tidskrävande arbete och sjuksköterskorna upplevde att skilda journalsystem samt icke förankrade rutiner var något som förhindrade dem i arbetet och gav en negativ inverkan på patienterna. För att säkerställa att vården skulle vara patientsäker var det viktigt att det skapades en tydlighet och god samverkan mellan vårdgivare. Slutsats: Resultatet överensstämmer med tidigare forskning om att det föreligger brister i informationsöverföring och att det riskerar patientsäkerheten. Bristerna sågs kunna åtgärdas genom förbättrad samverkan och tydligare rutiner, vilket även uppmärksammats som problemområden av Sveriges Riksdag med efterföljande åtgärder i form av nya föreskrifter som träder i kraft år 2018. / Background: Since 2014, municipalities around the country are responsible for home healthcare patients. The nurse has the task of working for quality, safety and prevention of injuries. Healthcare injuries that arise due to deficiencies in drug management are commonplace in healthcare and leads to high costs. Many deficiencies are based on communication problems between different healthcare providers. Several improvement efforts are taking place around factors that are considered to contribute to the shortcomings of communication, such as collaborative and disseminated sources of information. Objective: The aim of the study was to illustrate nurses in home healthcare’s experiences of information transmission in drug changes between healthcare providers. Method: A qualitative interview study was conducted with nine nurses in the field of home healthcare. Content analysis was the chosen method of processing collected data. Results: Common occurrence was that information about drug changes was not reported to the nurse from the healthcare provider but instead appeared through other sources. It was a time-consuming job, and the nurses felt that separate journals and unassigned routines were something that prevented them at work and had a negative impact on patients. In order to ensure that healthcare was patient-safe, it was important that clarity and good cooperation between healthcare providers were created. Conclusion: The result is consistent with previous research that there are shortcomings in information transmission and that it risks patient safety. The shortcomings were seen to be corrected through improved cooperation and clearer procedures, which were also noted as problem areas of the Swedish Parliament with subsequent measures in the form of new regulations that will enter into force in 2018.

Praktiska erfarenheter från fallföretaget och tidigare forskning visar på utmaningar i att kombinera processerna för agil systemutveckling och användarbaserad designutveckling. Användarbaserad designutveckling förespråkas av UX (User eXperience). Litteraturstudien visar på skillnader i syn på dokumentation, avsaknad av definierad process för gemensamma iterationer, problem med att bryta ner UX-arbete i små beståndsdelar samt hur rollen för UX kan eller ska arbeta tillsammans med utvecklingsteamet. Samarbete över funktionsgränser innebär ofta behov av informationsöverföring genom någon form av objekt eller artefakt. Studiens syfte är att bidra till den befintliga forskningen gällande interaktion mellan agila utvecklingsteam och UX-designers genom att undersöka båda parters perspektiv på hur gemensamt använda artefakter fungerar, för att effektivisera kommunikation, samarbete och informationsöverföring de två funktionerna emellan. Empirin är insamlad genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med produktägare, utvecklare, development managers och UX-designers/UX-specialister. Resultatet av empiri och analys visar att ingen av de funktionsöverskridande artefakterna som studien identifierat, stödjer informationsöverföring för båda funktionerna enligt kriterierna i Boundary Object Theory. Resultatet av den kontextualiserade jämförelsen i diskussionen visar att funktionernas metodologiska filosofi utgör ytterligare en möjlig barriär för effektivt samarbete funktionerna emellan. / Practical experience from the case company and previous research shows challenges in combining the processes for agile system development and user-based design development. User-based design development is advocated by UX (User eXperience). The literature study shows differences in their views on documentation, lack of a defined process for joint iterations, problems with breaking down UX work into small components and how the role for UX can or should work with the development team. Collaboration across functional boundaries often involves the need for information transfer through some form of object or artifact. The purpose of the study is to contribute to the existing research on the interaction between agile development teams and UX designers, by examining both parties' perspectives on how mutually used artifacts operates, to improve communication, collaboration and information transfer between the two functions. The empirical material was gathered through semi-structured qualitative interviews with product owners, developers, development managers and UX designers / UX specialists. The result of the empirical analysis show that none of the cross-functional artifacts identified in the study, that supports information transfer for both functions according to the criteria in Boundary Object Theory. The result of the contextualized comparison in the discussion shows that the methodological philosophy of the functions is another possible barrier to effective collaboration between the functions.

Akutsjukvården är en högriskmiljö som karaktäriseras av flera parallellt pågående arbetsprocesser som måste samverkas och korta vårdtider. Patienten flyttas flera gånger mellan olika enheter och rapporteras mellan personal. En säker kommunikation är korrekt, fullständig, avgränsad och kommuniceras på ett tydligt sätt och i rätt tid. Det finns standardiserade kommunikationsverktyg som underlättar en säker informationsöverföring, de härstammar ifrån flygindustrin. Patienten har rätt till en säker vård, där vårdpersonalen kan kommunicera med varandra på ett säkert sätt och samarbeta i team för att uppnå en patientsäker vård. Syftet var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv beskriva informationsöverföringen vid patientöverlämningar i akutsjukvård. Metoden som användes var en litteraturöversikt där 17 artiklar inkluderades. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av en bedömningsmall och en integrerad analys utfördes utifrån artiklarnas resultat. Artiklarna var peer reviewed och etiskt godkända. Resultatet visade att det fanns olika metoder för patientöverlämning, muntligt både bedside och på sjuksköterskeexpeditionen, samt med hjälp av elektroniska verktyg. Sjuksköterskorna presenterade både för och nackdelar med de olika metoderna. Att använda ett standardiserat kommunikationsverktyg visade sig förbättra kvaliteten på patientöverlämningen. Ostrukturerade rapporter, extrem arbetsbelastning och stressfylld miljö försvårade en patientöverlämning, samt att bli avbruten mitt i rapporten. Sjuksköterskorna efterfrågade en ostörd miljö att ge rapport i och att rapporten skulle genomföras utifrån ett standardiserat kommunikationsverktyg. Slutsatsen är att sjuksköterskan behöver vara medveten om vilka risker som en patientöverlämning innebär, samt förmedla informationen utifrån ett standardiserat kommunikationsverktyg för att bidra till en säker vård för patienten.

Detta arbete ämnar att undersöka vilka metoder som används i Sverige förinformationsöverföring från modellering- till energisimuleringsprogram. Utifrån identifierademetoder konstaterades för- och nackdelar med respektive metod som fungerade som underlagtill förslag av utvecklingsmöjligheter. Problemet som uppstår vid informationsöverföring från BIM-modeller till energimodeller är att det sker informationsförluster som sedan måste matas in manuellt i energisimuleringsprogrammet. Detta manuella arbete blir tidskrävande och kostsamt vilket medför att färre energisimuleringar utförs. Slutsatserna av studien ska bidra till att främja en energieffektiv modelleringsprocess och därmed minska bygg- och fastighetsindustrins energianvändning. Studien initierades med en litteraturstudie för att få en större förståelse för informationsöverföring. Därefter bestod forskningsmetoden främst av en semistrukturerad intervjustudie där fem företag intervjuades. De intervjuade respondenterna bestod av energispecialister och besvarade frågor som utgick från en intervjuguide. Utöver intervjustudien utfördes ytterligare en litteraturstudie för att få ett mer utförligt resultat. Resultaten av intervjustudien visade att samtliga respondenter arbetar med energisimuleringsprogrammet IDA ICE, och att den vanligaste metoden för informationsöverföring var med DWG-filer. Denna metod importerar endast en planritning som används som en mall för att modellera byggnaden i IDA ICE. Fördelarna med metoden är att energiexperten lär känna byggnaden och kan identifiera dess styrkor samt svagheter utifrån ett energiperspektiv. Nackdelarna är att metoden kräver mycket tidskrävande manuellt arbete som dessutom ökar risken att det blir fel på grund av den mänskliga faktorn. Metoden med DWG-import är ett separerat arbetssätt som motverkar automation och samarbete mellan olika discipliner. En annan identifierad metod för informationsöverföring till IDA ICE är med IFC-filer. Metoden importerar geometrisk data och orientering till IDA ICE. Vidare visar litteraturstudien att även en semiautomatisk import av termiska zoner kan uppnås. För att geometrisk data och termiska zoner ska kunna importeras korrekt till IDA ICE krävs det att den ursprungliga BIM-modellen upprättas dels så att IFC-filen kan läsa BIM-modellen och dels så att IDA ICE kan läsa IFC-filen. Nackdelarna med IFC-importer är att energimodellen måste kontrolleras så att den stämmer överens med den ursprungliga BIM-modellen och det kan bli tidskrävande om det är många fel i IFC-filen. Om IFC-filen innehåller alltför många fel finns det en risk att ingen information kan importeras till IDA ICE, vilket betyder att DWG-import måste användas istället. Speckle är en metod som är i en tidig utvecklingsfas. Speckle möjliggör att information kan överföras mellan program utan användningen av ett filformat. Däremot stödjer inte IDA ICE en direkt dataström med Speckle utan det krävs några mellansteg för att få informationsöverföringen att fungera. Slutsatsen för arbetet är att DWG-import bör bytas ut mot IFC-import eftersom det kan spara tid, sänka kostnader och möjliggöra fler energisimuleringar. För att en IFC-import ska fungera måste arkitekten modellera och exportera filen på ett visst sätt från BIM-programmet. Ett upprättande av en manual för hur arkitekten ska modellera och exportera kan vara en lösning till detta problem. Det föreslås att EQUA utvecklar en arkitektmanual eftersom de har mest kunskap om vad som krävs för att en IFC ska kunna importeras till IDA ICE. / This work aims to identify methods used in Sweden for information exchange between BIM-software and energy simulation software. The advantages and disadvantages of each method were pointed out which led to suggestions for improvement. The conclusion of this thesis is supposed to promote a more energy-efficient modeling process. The study was initiated with a qualitative literature study to gather knowledge about the topic. A semistructured interview study was conducted where experts on the subject answered questions based on the aim of the study. In addition to the interview study another qualitative literature study was conducted to broaden and gain a more detailed result. The result of the interview study showed that all respondents use the energy simulation software IDA ICE, and that the most common method for information exchange is by using the DWG-file format. A method which only allows for the import of the building's blueprint. Another identified method was by importing IFC-files which allows for the import of a building's geometry. A third method was by streaming information through Speckle. This method requires additional plugins and is in an early stage of its development. It was concluded that DWG-import should be replaced by IFC-import as it saves time in the energy modeling process which allows for an increased number of simulations to be made. For an IFC-file to work the architect must create the model as well as export it from the BIM-software in a certain way. In order for the architect to understand how to do this a manual with instructions needs to be produced. It is suggested that EQUA develops this manual as they have the most knowledge about what it takes to import a working IFC-file.

<p><strong>Introduktion:</strong> För att en räddningsinsats på olycksplats skall lyckas är en väl fungerande kommunikation nödvändig. Kommunikationen har visat sig vara ett vanligt problem vid utvärderingar av allvarliga händelser. Patientsäkerheten kan äventyras om det brister i informationsflödet mellan aktörerna i vårdkedjan. <strong>Syfte: </strong>Syftet med studien var att undersöka ambulanspersonalens uppfattningar av informationsöverföringen mellan sjukvårdens personal på olycksplats. Studien gjordes för undersöka om det fanns omständigheter som försvårar respektive underlättar informationsöverföringen. <strong>Metod: </strong>Enkätstudie bland ambulanspersonal (n= 103). <strong>Resultat: </strong>Tolv procent  ansåg att informationsöverföringen på olycksplats fungerade helt tillfredsställande. Av respondenterna var det 16,5 % som kände sig tillräckligt utbildade för att leda sjukvården på olycksplats, män kände sig signifikant oftare tillräckligt väl utbildade än kvinnor (p= < 0,02). Det var också fler män än kvinnor som kände sig säkra i rollen som sjukvårdsledning (p=< 0,01).  Det framkom att både mänskliga och tekniska faktorer påverkar kommunikationen samt att olycksplatsens geografiska läge, storlek och typ också hade påverkan. <strong>Konklusion:</strong> Faktorer som försvårar kommunikationen är låg tillit till en del av den tekniska utrustningen samt känslan av att vara otrygg i rollen som sjukvårdsledare. Erfaren personal samt erfarenhet av sjukvårdsledning anses vara faktorer som underlättar kommunikationen.  Fler studier behövs om  kommunikationen på olycksplats och även validerade skalor som mäter kommunikation bör utvecklas. <strong></strong></p> / <p><strong>Introduction: </strong>Well-functioning communication is essential for the success of rescue efforts at the scene of an accident. Problems in communication have proved to be a common occurrence in evaluations of serious incidents. Security of the patient might be adventured if there are problems in the flow of information between the actors in the chain of care. <strong>Purpose:</strong> The purpose of this study was to investigate paramedics’ experiences of the exchange of information within the medical service at the scene of accidents. The study was carried out to investigate if there were circumstances that aggravate or help the transfer of information. <strong>Method:</strong> A survey study among paramedics (n = 103). <strong>Result:</strong> Twelve percent perceived that communication of information worked completely satisfactorily. A total of 16.5 % of respondents felt well enough trained to lead the medical service at an accident scene and men felt significantly more often than women that they were well trained enough for the task (p= < 0,02). There were also significantly more men who felt confident in the roll as leader of the medical service(p=< 0,01).   <strong>Conclusion:</strong> Factors which make communication difficult included diminished trust in technical equipment and feelings of uncertainty in the roll of leader. Experienced personnel and leaders are seen as factors which positively affect communication. More studies concerning communication at accident scenes are needed and also validated scales for the measurement of communication skills.</p>

Introduktion: För att en räddningsinsats på olycksplats skall lyckas är en väl fungerande kommunikation nödvändig. Kommunikationen har visat sig vara ett vanligt problem vid utvärderingar av allvarliga händelser. Patientsäkerheten kan äventyras om det brister i informationsflödet mellan aktörerna i vårdkedjan. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanspersonalens uppfattningar av informationsöverföringen mellan sjukvårdens personal på olycksplats. Studien gjordes för undersöka om det fanns omständigheter som försvårar respektive underlättar informationsöverföringen. Metod: Enkätstudie bland ambulanspersonal (n= 103). Resultat: Tolv procent  ansåg att informationsöverföringen på olycksplats fungerade helt tillfredsställande. Av respondenterna var det 16,5 % som kände sig tillräckligt utbildade för att leda sjukvården på olycksplats, män kände sig signifikant oftare tillräckligt väl utbildade än kvinnor (p= &lt; 0,02). Det var också fler män än kvinnor som kände sig säkra i rollen som sjukvårdsledning (p=&lt; 0,01).  Det framkom att både mänskliga och tekniska faktorer påverkar kommunikationen samt att olycksplatsens geografiska läge, storlek och typ också hade påverkan. Konklusion: Faktorer som försvårar kommunikationen är låg tillit till en del av den tekniska utrustningen samt känslan av att vara otrygg i rollen som sjukvårdsledare. Erfaren personal samt erfarenhet av sjukvårdsledning anses vara faktorer som underlättar kommunikationen.  Fler studier behövs om  kommunikationen på olycksplats och även validerade skalor som mäter kommunikation bör utvecklas. / Introduction: Well-functioning communication is essential for the success of rescue efforts at the scene of an accident. Problems in communication have proved to be a common occurrence in evaluations of serious incidents. Security of the patient might be adventured if there are problems in the flow of information between the actors in the chain of care. Purpose: The purpose of this study was to investigate paramedics’ experiences of the exchange of information within the medical service at the scene of accidents. The study was carried out to investigate if there were circumstances that aggravate or help the transfer of information. Method: A survey study among paramedics (n = 103). Result: Twelve percent perceived that communication of information worked completely satisfactorily. A total of 16.5 % of respondents felt well enough trained to lead the medical service at an accident scene and men felt significantly more often than women that they were well trained enough for the task (p= &lt; 0,02). There were also significantly more men who felt confident in the roll as leader of the medical service(p=&lt; 0,01).   Conclusion: Factors which make communication difficult included diminished trust in technical equipment and feelings of uncertainty in the roll of leader. Experienced personnel and leaders are seen as factors which positively affect communication. More studies concerning communication at accident scenes are needed and also validated scales for the measurement of communication skills.

Arbetsgivares nätkontroller i sociala medier är bara ett exempel på alla emergenta beteendemönstersom utvecklats både på individ- företagande- och samhällsnivå på grund av den interaktiva webben(Webb 2.0) och Facebook kring vilket en diskussion förs.Resultatet i den kvalitativa studien sammanställs i en slutsats giltig för den lokala urvalsgruppeninkluderande 7 småföretagare och påvisar att arbetsgivarna, även om det inte alltid är helt medvetet, påverkas i sina subjektiva bedömningar kring arbetssökandens lämplighet för anställning genominformation inhämtad från Facebook jämte andra informationskällor. Facebook är en social webbaserad plattform ursprungligen designad för social interaktion koppladtill privatlivet. Information lyfts ur sitt sammanhang och in i helt andra kontexter när andra aktörer i form av beslutsfattande yrkespersoner träder in på nätverket i syfte att bakgrundskontrollera. Informationen kan tolkas och användas som informationsunderlag för professionellt beslutsfattandeoch påverka användares livsförhållanden. Resultatet redovisar för några svårigheter och möjlighetermed informationsöverföring via Facebook som kan vara av intresse att överväga och diskutera vidpolicyutformningar för sociala medier kopplat till informationsinhämtning vid rekrytering samt viddesignandet av social informationsteknik. / Employers background checks in social media is just one example of all emergent behavioralpatterns developed at the individual- enterprise- and community level because of the interactiveweb (Web 2.0) and Facebook around which a discussion is held. The results of the qualitative study is compiled in a conclusion valid for the local sample groupincluding 7 small business owners and demonstrates that employers, although it is not alwaysconsciously, are influenced in their subjective judgments about the job applicants suitability foremployment through information obtained from Facebook along with other information sources. Facebook is a web-based social platform originally designed for social interaction related toprivacy. The information are used in completely different contexts when other stakeholders in theform of decision-making professionals enter the network in order to perform background checks. This information can be interpreted and used as a basis for professional decision-making and influence users' living conditions. Earnings reports for some difficulties and opportunities ofinformation transfer through Facebook that may be of interest to consider and discuss whilecomposing social media policys related to information gathering during recruitment and duringinteraction design of social media.

Abstract Purpose: The construction industry's productivity in Sweden is low and one of the major causes of this is the lack of work preparation. A study showed that 45 percent of the fault causes could be linked to work preparation and accounted for up to 30 percent of the error costs. Work preparation is a tool for efficient and safe execution of work, but despite good foundation, the use of it does not work at present. The lack of use of work preparation is to a large extent a result of poor communication and information exchange between production management and occupational workers in production. The aim of the work is to investigate communication and information exchange between production management and occupational workers in the production. Identifying deficiencies in communication and information exchange, how they can be rectified. As well as provide improvement suggestions for the use of work preparation as a tool between production management and occupational workers. Method: To achieve the goal, a qualitative case study on three building projects has been carried out. The methodology has been semi structured interviews with team members involved in the work preparation, observation of meetings, document analysis of the organization's work preparation and a literature study to gain knowledge of the factors that cause deficiencies in communication and information exchange of the team members involved in the work preparation. Findings: The identified underlying causes of communication and information exchange failures are too little information about work preparation, unclear how to implement it and too few tools. Production management does not realize the value of work preparation, which means that the time required for a good work preparation is not set aside. Implications: An adequate work preparation is an important factor in increasing the productivity of construction projects. In order to achieve an adequate workforce the organization must have stronger guidelines and more tools to streamline it and appoint the responsible party to implement them. Production management needs to realize the value of a work preparation and set aside the time required for it to be beneficial. Limitations: The limitations on the work have been a requirement based on the time perspective of the work. The work is considered despite the limitation to Peabs office in Jönköping applicable to other projects. The work has not had the purpose of changing the work preparation but focuses on the use of it, how it is worked and used. Reflecting that work preparation is a general term not only used in the construction industry, the result is generalizable to not only building projects but in all areas of work that require a comprehensive work preparation in an efficient and flexible manner. / Sammanfattning Syfte: Byggbranschens produktivitet i Sverige är låg och en av de större felorsakerna till detta är bristande arbetsberedning. I en studie påvisades det att 45 procent av felorsakerna kunde kopplas till arbetsberedning och att det stod för upp till 30 procent av felkostnaderna. Arbetsberedning är ett verktyg för ett effektivt och säkert utförande av arbetsmoment, men trots bra underlag fungerar inte användningen i dagens läge. Den bristande användningen av arbetsberedning är till större del ett resultat av undermålig kommunikation och informationsöverföring mellan produktionsledning och yrkesarbetare i produktionen. Målet med arbetet är att undersöka kommunikation och informationsöverföring mellan produktionsledning och yrkesarbetare inom produktionsmomentet arbetsberedning. Att identifiera brister i kommunikation och informationsöverföringen, hur de kan avhjälpas. Samt ge förbättringsförslag på användningen av arbetsberedning som verktyg mellan produktionsledning och yrkesarbetare. Metod: För att nå målet har en kvalitativ fallstudie på tre byggnadsprojekt utförts. Metodvalen har varit semistrukturerade intervjuer med involverade parter i arbetsberedningen, en innehållsanalys av organisationens arbetsberedning samt en litteraturstudie för att få kunskap om de underliggande orsakerna till brister i kommunikation och informationsöverföring mellan produktionsledning och yrkesarbetare. Resultat: De identifierade underliggande orsakerna till brister i kommunikation och informationsöverföring är för lite information om arbetsberedning, oklart hur den ska genomföras samt för få hjälpmedel. Produktionsledning inser inte värdet av arbetsberedningar vilket gör att tiden som krävs för en god arbetsberedning inte avsätts. Konsekvenser: En adekvat arbetsberedning är en viktig faktor för att öka produktiviteten i byggprojekt. För att uppnå en adekvat arbetsberedning måste organisationen ha starkare riktlinjer och mer hjälpmedel för att effektivisera den och utse ansvarig part som genomför dem. Produktionsledning behöver inse värdet av en arbetsberedning och lägga den tid som krävs för att den ska bli gynnsam. Begränsningar: Begränsningarna i arbetet har varit ett krav utifrån tidsperspektivet för arbetet. Arbetet anses trots avgränsning mot enbart Peabs kontor i Jönköping applicerbart mot andra projekt. Arbetet har inte haft som syfte att ändra på arbetsberedningen utan har fokus på användningen av arbetsmomentet, hur det arbetas med och används. Reflekterande på att arbetsberedningen är en generell term som inte bara används inom byggindustrin så är resultatet generaliserbart och kan användas inom alla områden med arbetsmoment som kräver en arbetsberedning.