Bakgrund I samband med att personer med demenssjukdom flyttar mellan olika vårdformer prövas samarbetet i vården, bland annat genom informationsutbyte omkring personens situation och behov av vård. Syfte Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av informationsöverföring i samband med inflyttning för personer med demenssjukdom till särskilt boende. Metod I studien har kvalitativ metod använts, där insamlade data analyserats med induktiv ansats. Urvalet bestod av elva sjuksköterskor från olika delar i mellan Sverige, där alla arbetar, eller har arbetat på särskilt boende. Resultat Resultatet av studien utmynnade i ett tema ”Strukturerad helhetsinformation kan bidra till en personcentrerad vård” och kategorierna ”Erfarenheter av bristande informationsinnehåll ger konsekvenser”, ”Varierande rutiner med olika vårdgivare” och ” Helhetsbaserad kunskap ger förutsättningar för att bedriva personcentrerad vård” Slutsats Sjuksköterskor som arbetar på särskilt boende upplever ofta att de inte får tillräckligt med information inför att en person flyttar in på boende med demensinriktning. Med en högre kvalitet på informationsöverföringen skapas förutsättningar för att kunna bedriva personcentrerad vård. / Background When people with dementia are moving between different forms of care, cooperation in care is tested, including the exchange of information about the person’s situation and need for care. Aim The aim of this study is to describe nurses' experience of information transfer by the time people with dementia are moving into a nursing home. Method In this study, a qualitative method has been used, where collected data were analysed with an inductive approach. The sample consisted of eleven nurses from different parts of the middle of Sweden, where all work, or have worked, in nursing home. Results The result of the study resulted in a theme "Structured holistic information can contribute to person-centred care" and the categories "Experiences of lack of information content gives consequences" and "Different routines with holistic knowledge provides the conditions for conducting person-centred care". Conclusions Nurses who work in nursing homes often feel that they do not receive enough information before a person moves into a nursing home with dementia focus. With a higher quality of information transfer, conditions to conduct person-centred care are created.

Syfte: Genom att förbättra kommunikationen och effektiviteten i produktionen på en arbetsplats kan stora besparingar göras. Målet med examensarbetet är därför att undersöka hur Dalux Field påverkar produktionen på en byggarbetsplats genom att besvara (1) Hur påverkar användningen av Dalux Field kommunkationen i produktionen på en byggarbetsplats? och (2) Hur påverkar användningen av Dalux Field effektiviteten i produktionen på en byggarbetsplats? Metod: Arbetet innefattar en litteraturstudie samt en fallstudie med intervjuer på NCC:s byggarbetsplats D1 Ryhov i Jönköping. Fyra Arbetsledare har intervjuats varav två använder programvaran och två inte gör det. Utöver dessa intervjuas tre ledande montörer som aktivt använder sig utav programvaran. Litteraturstudien används för att bekräfta eller motsäga den insamlade empirin. Resultat: Dalux Field minskar kommunikationen på byggarbetsplatsen då arbetsledaren och den ledande montören har tillgång till modellen ute på arbetsplatsen. Vid eventuella kollisioner kan beslut tas direkt eftersom att de kringliggande installationerna är synliga i modellen. Detta ökar i sin tur effektiviteten eftersom att mindre stopp förekommer i produktionen. Eftersom en byggnads olika objekt består av en stor del information används med fördel Dalux Field som ett komplement då all denna information inte kan redovisas på en 2D-ritning. Vidare anser respondenterna att Dalux Field med fördel även används som ett visuellt komplement för att ge en helhetsbild av slutprodukten. Konsekvenser: Vid bevarandet av frågeställningarna drogs slutsatserna att användandet av Dalux Field effektiviserar kommunikationen som i sin tur effektiviserar byggproduktionen. För att förbättra verktyget ytterligare rekommenderas funktioner som mätverktyg och höjdsättning att ses över. Om Dalux Field ska utnyttjas till sin fulla potential krävs även att samtliga parter på byggarbetsplatsen har tillgång till och använder programmet. Begränsningar: På referensprojektet användes i första hand en intern plattform som kommunikationsverktyg. Resultatets giltighet hade stärkts om Dalux Field används primärt på helt byggarbetsplatsen. Eftersom NCC är ett stort företag inom byggsektorn med stora projekt, resurser och tillgångar är en generalisering med hela byggbranschen vag. Resultatet går att generalisera med liknande stora byggföretag med liknande projektstorlek, resurser och tillgångar. Nyckelord: Byggnads Informations Modellering, Kommunikationsverktyg, Byggproduktion, Informationsöverföring, Kollisionshantering, Effektivitet, Kommunikation, Dalux Field. / Purpose: By improving the communication and the efficiency in construction site production large savings may emerge. The main intentions with this thesis are therefore to examine whether how Dalux Field affects the production phase in construction by answering (1) How the use of Dalux Field affects the communication in the production on a construction site? and (2) How the use of Dalux Field affects the efficiency in the production on a construction site? Method: The work includes a literature study and a case study with interviews on NCC:s construction site D1 Ryhov in Jönköping. Four foremen have been interviewed whereof two use the software and two did not. Beyond these, three leading installers who actively use the software have been interviewed. The literature study was used to either confirm or contradict the collected data. Findings: Dalux Field reduces the communication on a construction site since the foreman and the leading installer have access to the model on site. In the event of a collision, decisions can be made instantly because the surrounding installations are visible in the model. This increases the efficiency, since smaller stops occur in production. Since a building’s various objects consists of a great deal of information Dalux Field is advantageously used as a supplement since all this information cannot be reported on a 2D drawing. Furthermore, the respondents consider that Dalux Field is also advantageously used as a visual supplement to give a complete picture of the end product. Implications: When answering the questions at hand, the conclusions were that the use of Dalux Field makes the communication more effective, which in turn makes the production phase in construction more efficient. In order to further improve the tool, features such as the measuring tool and height recommended to be reviewed. If Dalux Field is to be utilized to its full potential, it is also required that all parties in the construction phase have access to and use the program. Limitations: On the reference project an internal platform for communication is used primarily. The validity of the result would be strengthened if Dalux Field was the primary communication tool. Since NCC is a big company in the sector with a big number of projects, resources and assets, a generalization with the whole sector is not possible. The result can be generalized with equal building companies with similar projects, resources and assets. Keywords: Building Information Modeling, Communication tool, Construction production, information transfer, collision, efficiency, communication, Dalux Field.

Vem har nytta av en siffra?– En fallstudie av ett förbättringsarbete med syfte att förbättra och kvalitetssäkra smärtbehandling för palliativa patienter i regionsansluten specialiserad hemsjukvård.   Bakgrund: Palliativ vård, vård i livets slut, ändrar fokus från bot till lindring. Det viktigaste målet för palliativ vård är symtomlindring och smärta är det symtom som har störst betydelse för livskvalitet. Numeric Rating Symptom Scale, NRS, har visat sig underlätta utvärdering och kvalitetssäkring av smärtbehandling.   Syfte: Förbättringsarbetets mål var att förbättra smärtbehandlingen för inskrivna patienter. Studiens syfte har varit att hitta motiverande faktorer samt undersöka medarbetarnas upplevelse av förbättringsarbetet.   Metod: Nolans modell för förbättring och PDSA-hjul enligt Deming, fiskbensdiagram och 5p-kartläggning av mikrosystemet har använts i förbättringsprojektet. Både kvalitativa och kvantitativa data har inhämtats till studien av förbättringsarbetet. Intervjuer har utförts och analyserats med innehållsanalys.   Resultat: NRS fanns dokumenterat för utvärdering av smärtbehandling i 15 % av patientbesöken och enhetens medelvärde för NRS per vecka var 4 eller lägre. Studien visar att medarbetarna har kunskap om hur NRS ska användas och mäta men att förståelse för varför och för vem skull detta är viktigt saknas.   Slutsats:Deltagande i detta förbättringsarbete har ökat kunskapen bland medarbetarna. Diskussioner visar på ett skifte från individ till system och en förflyttning av fokus mot patientens behov och involvering samt förståelse för målet med vård utförd av arbetsplatsen. / Does the number count? – A case study of an improvement project focusing pain management routine in specialized palliative care.   Background:Palliative care, end-of-life care, change focus from cure to comfort, ease and relieve symptoms. Management of symptoms are important palliative care and pain have a big effect on patient’s quality of life. Numeric Rate Symptom Scale, NRS, have proved to help medical units to evaluate pain management.   Purpose:  The aim of the improvement work was to improve pain management routine for patients. The purpose of the study was to find motivating factors and to find how employees ‘experiences the improvement initiative.    Method: Nolan´s model of improvement with PDSA cycles from Deming, Ishikawa diagram and description of micro system 5p wereused for the improvement project. The study was based on a qualitative and quantitative data collections. The interviews were analysed by content analysis.    Results:NRS are used in 15 % of evaluation of pain management and the average NRS where 4 or less. Data from the study shows knowledge among employees´about how to use NRS and what NRS is made to display but lack knowlegde of why and for whom.   Conclusions: This project created common learning through participation in the improvement project. Focus are starting to change and more discussions shifting from individual to system level about patient involvement and consensus on aim of care.

Rapportens studie kommer att behandla ämnet intern kommunikation i en organisation som ligger i framkant med tekniken. I dagens organisationer så är kommunikation och informationshantering A och O. Då individen besitter olika kunskaper och erfarenheter så kommer individen att tolka och tillämpa information olika. Därför har medarbetarnas tillämpning samt förståelse en viktig betydelse för att rätt information behandlas genom rätt kommunikationskanal och verktyg, så att rätt information hamnar hos rätt person och i rätt tid. Studien har genomförts på företaget OBOS Sverige AB inom avdelningen Säljstöd. En kvalitativ studie har tillämpats inom avdelningen där syftet att undersöka hur olika metaforiska perspektiv kan tillämpas för att analysera empirin. Studien är avgränsad att analysera medarbetarnas egna tolkning och tillämpning. Morgans maskinmetafor samt organismmetafor har tillämpats för att beskriva och analysera medarbetarnas flexibilitet och anpassning till nya kommunikationsverktyg för att därefter analysera den arbetsstruktur och rutinarbete som finns inom avdelningen säljstöd. Analysen riktar sig till informationshantering samt individens val av kommunikationsverktyg. Den kvalitativa undersökningen visade att tillämpningen av muntlig kommunikation var den primära kommunikationskanal som tillämpades för att säkerställa budskapets tolkning och mottagning enligt avsändarens syfte. E-post tillämpades för att bevara informationen dokumenterad inför framtida händelser. Däremot fanns det risker för misstolkning av budskap då informationen kan tolkas olika mellan olika individer. Flera av de kommunikationskanaler som tillämpades användes på olika sätt av olika användare. Detta grundade sig i de informations- och kommunikationsbrister som sedan tidigare funnits inom avdelningens arbetsstruktur och rutinarbete. Tillämpningen av metaforerna beskriver på ett grundläggande sätt hur och varför individerna arbetar som de gör. / The report's study will treat the subject of internal communication in an organization at the forefront of technology. In today's organizations, communication and information management are A and O. Because the individual has different knowledge and experiences, they will also interpret and apply information differently. Therefore, employee application and understanding is an important factor in ensuring that the right information is handled through appropriate communication channels and tools for getting the right information to the right person and at the right time. The study has been carried out at the company OBOS Sverige AB in the Sales Support department. A qualitative study has been applied to a department where the purpose is to investigate how different metaphorical perspectives can be used to analyze empiric. The study is limited to analyzing the employees' own interpretation and application. Gareth Morgan's machine metaphor and organometrics have been used to describe and analyze employee flexibility and adaptation to new communication tools to analyze the work structure and routine work in the sales support department. The analysis is aimed at information management and the individual's choice of communication tools. The qualitative survey showed that the application of oral communication face to face was the primary communication channel used to ensure that the message was received and interpreted according to the sender's purpose. E-mail was used to preserve the information documented for future events. There was a risk that the recipient misinterprets the message as the information can be interpreted differently between individuals. This is based on the information and communication shortcomings that existed within the department's work structure and routine work. The application of the metaphors describes in a fundamental way how and why individuals work as they do.

Bakgrund: Informationsöverföring sker kontinuerligt i den perioperativa vården. Det anses vara ett riskmoment när patient och information överförs till ny personal och vårdenhet. Kontinuitet, kvalitet, effektivitet och patientsäkerhet uppnås genom att operationssjuksköterskan initierar och genomför adekvat informationsöverföring i samband med patientens kirurgiska ingrepp. Syfte: Var att belysa den perioperativa sjuksköterskans upplevelser av informationsöverföring, pre- och postoperativt. Metod: En litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultatet baseras på analysen av tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet påvisade att det fanns flertalet brister i den perioperativa informationsöverföringen och att den upplevdes som komplex. Resultatet redovisades i tre huvudkategorier; Utspridd och bristfällig information, Förutsättningar för informationsöverföring samt Människans inverkan på informationsöverföring. Slutsats: Många faktorer påverkar informationsöverföringen pre- och postoperativt utifrån den perioperativa sjuksköterskans upplevelser. Då medlemmar av det kirurgiska teamet inte alltid medverkar vid den postoperativa patientöverlämningen  finns en risk för att kirurgisk information kan gå förlorad. När  informationsöverföringen brister kan det ge upphov till negativa konsekvenser för patienten. / Background: The transfer of information within perioperative care, is a continuous process. When a patient, together with the relevant patient-information is transferred to a new carer and care unit, there is considered to be an element of risk involved. Continuity, quality, efficiency and patient safety will be achieved when the operating theatre nurse initiates and implements an adequate transfer of information, in connection with the patient’s surgical procedure. Aim: To illustrate how perioperative nurses experience the pre and postoperative transfer of information. Method: A systematic literature review in accordance with  Bettany-Saltikov and McSherry (2016).  The result is based on an analysis of twelve qualitative, scientific articles. Results: The study results demonstrate that there are several deficiencies during the transfer of perioperative information, and that it is perceived as complex. The results are presented in three main categories; Scattered and inadequate information, Prerequisites for information transfer and The human influence on information transfer. Conclusion: Based on the experiences of the perioperative nurses, there are many factors which influence the pre and postoperative transfer of information. As members of the surgical team do not always participate in the postoperative patient handover, there is a risk that surgical information may be lost. There can be negative consequences for the patient when the transfer of information is inadequate.

Bakgrund: Tydlig information vid utskrivning från slutenvården har stor betydelse för patienten. I samband med utskrivning från slutenvården finns behov av tydlig och anpassad information om behandling och vård som givits under vårdtiden. Sjuksköterskan som ger information bör försäkra sig om att patienten har förstått både betydelsen och innehållet i den information som lämnats. En god kommunikation i patientmötet är nödvändig för att öka patientens delaktighet och förbättra patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters erfarenheter av information i samband med utskrivning från slutenvården. Metod: En strukturerad litteraturstudie baserad på 18 vetenskapliga artiklar med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed, artiklarna som användes var publicerade mellan år 2013 och 2022. Resultat: I resultatet identifierades tre huvudkategorier som påverkade patienters erfarenheter av information i samband med utskrivning från slutenvården: Mötet i samband med utskrivning, brist på information och anpassad information. Slutsats: Litteraturöversikten visar att patienter upplever bristande information vid utskrivning från slutenvård. Att tillgodose patientens behov av information och delaktighet vid utskrivning visar sig vara en utmaning för vårdpersonal. Genom att arbeta personcentrerat och fokusera på den enskilda individens behov samt inkludera och informera, ökar delaktighet på ett patientsäkert sätt. / Background: Clear deliver of information through the discharge process is important for the patient. Iti s also important with adapted and person-centered information about the patient treatment plan and the care provided during the period of time at the hospital. The nurse who is providing the information should ensure that the patient has understood the content of the information and the meaning of it. Good communication is necessary to increase patient participation and improve patient safety. Aim: The aim of this literature review was to highlight inpatients experiences of information associated with discharge from hospital. Method: A structured literature review has been made based on 18 scientific articles with elements of the methodology used in systematic reviews. The databases used were CINAHL and PubMed, the articles used were published between 2013 and 2022. Results: The result identified three categories that affected patients experiences of information associated with discharge from hospital: Meeting associated at discharge, lack of information and customized information. Conclusions: The literature review shows that patients experience lack of information when discharge from hospital. Meeting the patient's need for information and participation at discharge turns out to be a challenge for healthcare professionals. By working personcentered and focusing on the individual's needs as well as including and informing, participation increases in a patient-safe manner.

Sveriges landsting har börjat införa nya kliniska informationssystem som komplement till sina elektroniska patientjournaler. Målet är att kunna förnya och effektivisera existerande system och processer, sänka sjukvårdkostnader samt öka patientsäkerhet och kvalité i vården. Trots betydande investeringar i nya kliniska informationssystem har inga övertygande bevis kunnat presenteras för systemens övergripande effekter i organisationen. Ny forskning anser att detta huvudsakligen beror på en trög användning av nya informationssystem som varken är kompatibla eller lätt att använda, samt att verksamhetsområdena inte har lyckats återanpassa sina kliniska processer till det nya systemet.  Denna fallstudie har genomförts hos verksamhetsområdet för Thoraxkirurgi och Anestesi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Studien redogör för den medvetenhet projektledning och organisation har kring riskindikatorer och dess effekter vid införseln av ett kliniskt informationssystem. Aktuella risksamband visar att implementationen kommer leda till en trög användning av systemet på grund av att man inte lyckats återanpassa verksamhetens kliniska processer till det nya systemet. Studiens slutsats är att förberedelse och planering inför implementation av ett kliniskt informationssystem bör ses från ett helhetsperspektiv. En medicinsk verksamhet behöver komma underfund med hur deras egna strategier, operativa funktioner och processer fungerar. En omfattande förberedelse med iterativa planeringsprocesser och analys innan implementation är nödvändigt för att bedöma om organisationens strategiska mål kan tillgodoses. Å andra sidan, att allt för ensidigt fokusera på tekniken skapar risker i organisationen. Implementation inom sjukvården är en komplex process. Oförutsedda problem kan hända under ett projekts faser, vilka behöver hanteras rätt för att undvika risker som fortplantar sig nedströms. / Sweden’s County Councils have begun to introduce new integrated health information system modules to complement their integrated computer-based patient records (ICPR). The goal is to innovate and streamline existing systems and processes, reduce healthcare costs and improve patient safety and quality of healthcare. However, in spite of enormous investments in new health information systems, no convincing evidence of the overall benefits has been given. Recent results in research establishes that the disappointing performance of health IT to date can be largely attributed to several factors: sluggish use of health IT systems, coupled with the choice of systems that are neither interoperable nor easy to use; and the failure of health care providers and institutions to reengineer clinical care processes to reap the full benefits of health IT. This case study has been conducted at the department of Thoracic Surgery and Anesthesiology at Uppsala University Hospital. The study analyzes the awareness of risks associated with implementing a health information system. Current risks with the implementation will lead to a sluggish use of the system due to failure reengineering and adapting clinical care processes. The study concludes that preparation and planning for implementation of a clinical information system should be viewed from a holistic perspective. A healthcare organization needs to figure out how their strategies, operational functions and processes work. An extensive preparation with iterative planning processes and analysis before implementation is then necessary in order to evaluate if the organization's strategic objectives can be met. On the other hand, a too strong focus on technology creates risks in the organization. Implementation of a clinical information system is a complex process. Unforeseen problems can happen during a project's phases, which need to be managed correctly in order to avoid risks that propagate downstream.

Business processes that are maintained in, and through, digital information chains are a widespread phenomenon in society. In these chains, several actors are active both in the production and transfer of information, where each actor is dependent on another actor's effective transmission to be able to perform his job. To explore this phenomenon, this study investigates an electronic referral process of the regional Health Care system in Sweden, that allows for the transfer of rights, duties and obligations between health care providers. In this process, effective information transfer is necessary to achieve high levels of patient safety and to prevent delays in care delivery. This study intends to unveil the technological and communicative challenges of information transfer faced by doctors who are involved in that process. The study draws upon primary data collected from nine interviews conducted with secondary care doctors working at the Uppsala University Hospital. The results were analyzed primarily using communication theories of representation and through a constructionist perspective of knowledge. The results show that most challenges are communicative, most of which, as well as the technological challenges identified, relate to mediation and sharing of meaning. Challenges also tend to be more or less prominent depending on the actors involved, and the nature of what is being transferred. In order to deal with the challenges, the referral process is circumvented and the methods of circumventing prove to be as institutionalized as the referral process itself. / Verksamhetsprocesser som upprätthålls i och genom digitala informationskedjor är ett utbrett fenomen. I dessa kedjor är flertalet aktörer aktiva i både produktionen och överföringen av information, där varje aktör är beroende av en annan aktörs överföring för att kunna utföra sitt arbete. I avsikt att närma sig detta fenomen, är syftet med studien att förstå vilka utmaningar som kan uppstå i en sådan verksamhetsprocess genom att undersöka det digitala remissförfarandet inom sjukvården. Remissförfarandet är en central process genom vilken patientvård samordnas via remisser och remissvar. För att uppnå hög patientsäkerhet, är processen beroende av effektiv informationsöverföring. Frågeställningen som studien ämnar besvara, är “Vilka informationsteknologiska och kommunikativa utmaningar kring informationsöverföring i remissförfarandet upplevs inom specialistsjukvården?”. För att besvara denna fråga har nio intervjuer med specialistläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala utförts. Intervjudatan har i huvudsak analyserats utifrån ett kommunikationsvetenskapligt angreppssätt som kombinerar ett konstruktivistiskt kunskapsperspektiv och representationsteori. Resultaten visar på att majoriteten av utmaningar är kommunikativa, varav de flesta, liksom de informationsteknologiska utmaningar som identifierats, relaterar till förmedling och delande av mening. Utmaningar tenderar också bli mer eller mindre framträdande beroende på vilka aktörer som deltar i informationskedjan samt karaktären på det som överförs. För att hantera utmaningarna kringgås remissförfarandet, där sätten att kringgå visar sig vara lika institutionaliserat som remissförfarandet självt.

Arbetsdispositionsplanen (APD-plan) är en central metod för planering av byggarbetsplatser och stöd för platsledningens beslutsfattande. Idag är stödet nästan uteslutande manuellt arbete även om det görs med digitala verktyg och uppdatering av APD-planen uteblir.  Denna studie syftar till att undersöka möjligheterna för att automatisera överföringen av information från en 360-graders hjälmkamera på en byggarbetsplats till en digital APD-plan integrerad med byggnadsinformationsmodeller (BIM). Målet med studien är att undersöka hur informationen från en hjälmkamera kan kopplas till digitala verktyg såsom APD-planer och BIM-modeller samt hur denna information kan användas som stöd för platsledningen på byggarbetsplatsen genom kontinuerlig uppdatering av APD-planen.  Studien baseras på en fallstudie som innefattar datainsamling i form av bilder och videor från byggarbetsplatsen, intervjuer med personer med erfarenhet och kunskap inom byggbranschen samt observationer från fältstudie. En litteraturstudie presenteras också, där teori kopplad till examensarbetets syfte och frågeställning används som grund för analys, diskussion och slutsatser.  För att uppnå syftet och målen med studien besvaras följande forskningsfrågor:  Hur uppdateras och används APD-planer i dagsläget inom byggsektorn?  Vilka utmaningar och svårigheter är förknippade med automatiserad överföring av information från hjälmkameror till APD-planer?  Vilka fördelar och nackdelar medför användningen av en 360-graders hjälmkamera som verktyg för automatiserad uppdatering av APD-planer och integrering med BIM-modeller?  Utifrån litteraturstudien och genomförda intervjuer uppdateras APD-planer i nuläget manuellt genom att APD-ansvarig genomför inspektioner ute på arbetsplatsen. Denna metod är tidskrävande och uppdateringar tenderar att utebli på grund av tidsbrist.  Resultatet av fallstudien indikerar att insamlad data från byggarbetsplatsen automatiskt kunde överföras till APD-planen men inspektionen för att samla in data krävde manuellt utförande. APD-planen uppdaterades manuellt genom att jämföra insamlade data från byggarbetsplatsen och sedan uppdatera APD-planen utifrån dessa förändringar.  Utvecklad metod skapar förutsättningar för en smidare och effektiv uppdateringsprocess av APD-planen. APD-ansvarig kan utföra uppdateringar digitalt utan fysisk närvaro på platsen. Med metoden kan APD-planer uppdateras frekvent där senaste information finns tillgänglig i smartphones för samtliga involverade i projektet. Nackdelen med utvecklad metod är att manuell uppdatering krävs där vidare forskning är nödvändig för att automatisera uppdateringen. Formatet av insamlat material medförde att en automatiserad uppdatering uteblev eftersom materialet inte kunde kopplas samman med APD-modellen utan enbart jämföras. Om formatet av insamlat material skulle kunna omvandlas till modeller eller placeras ovanpå befintliga modeller skulle en automatiserad uppdatering av APD-planen vara genomförbar. / The Construction Site Utilization Plan (CSUP) is a central method for planning construction sites and support for site management's decision-making. Today, the support is almost exclusively manual work, even if it is done with digital tools, updating the CSUP tends to be absent.  This study aims to investigate the possibilities of automating the transfer of information from a 360-degree helmet camera on a construction site to a digital CSUP model integrated with building information models (BIM). The goal of the study is to investigate how the information from a helmet camera can be connected to digital tools such as CSUP and BIM models and how this information can be used to support site management on the construction site through continuous updating of the CSUP.  The study is based on a case study that includes data collection in the form of images and videos from the construction site, interviews with people with experience and knowledge in the construction industry, and observations from field studies. A literature study is presented as well, where theory linked to the aim and question of the thesis is used as a basis for analysis, discussion and conclusions.  In order to achieve the aim and objectives of the study, the following research questions are answered:  How are CSUPs currently updated and used in the construction sector?  What are the challenges and difficulties associated with automated transmission of information from helmet cameras to CSUPs? What are the advantages and disadvantages of using a 360-degree helmet camera as a tool for automated updating of CSUPs and integration with BIM models?  Based on the literature study and conducted interviews, CSUPs are currently updated manually by the CSUP manager carrying out inspections at the construction site. This method is time consuming and updates tend to fail due to lack of time.  The results of the case study indicate that data collected from the construction site could be automatically transferred to the CSUP but the inspection to collect the data required manual execution. The CSUP was manually updated by comparing collected data from the construction site and then updating the CSUP based on these changes.  The developed method creates the conditions for a smoother and more efficient updating process of the CSUP. CSUP managers can carry out updates digitally without physical presence on site. With the method, CSUPs can be updated frequently where the latest information is available on smartphones for everyone involved in the project. The disadvantage of the developed method is that manual updating is required where further research is necessary to automate the updating. The format of collected material meant that an automated update was not possible because the material could not be connected to the CSUP model but only compared. If the format of collected material could be converted into models or placed on top of existing models, automated updating of the CSUP would be feasible.

This master thesis aims to examine how the transfer of product related information is carried out in the manufacturing industry. The study was supposed to give suggestions for improving the CAD courses provided at Linköping University. This thesis is the concluding step for the authors’ master’s degree in mechanical engineering.In the beginning of the project a study of relevant literature was made. The literature was aimed to gain more knowledge of the subject at hand and finding relevant methods for collecting and analyzing data. To examine how the industry deals with product related data a multiple case study was conducted, investigating seven different companies that are working with both product development and production. As data collection method, semi-structured interviews of employees on the different companies were conducted.An adaptation of the “affinity diagram technique” was used when analyzing the collected data. The method divided the answers to questions provided by the different companies into different categories, in the form of statements. These where compared between the companies by the use of tables, showing the results in a clear manner. To give better insight in each company´s methods, a descriptive summary was written for each of the studied companies.To be able to give propositions of improvement for the courses at the University, some of the courses given where analyzed by reviewing the course description and goals, and through informal interviews of the course administrator. This led to better insight in what is included in the courses and what they are supposed to teach the students. The knowledge of what is included in the courses at this time and the results of the study of the companies, were the foundation when determining what could be changed in the courses.The case study showed that it varies greatly how much the companies are adapting new approaches for generating and spreading product related data. This made it difficult to find tangible evidence supporting changes to the courses, however, a few conclusions could be drawn from the results. It was found that 2D-drawings are still used to a great extent for carrying product related information. Only one of the studied companies have transitioned to using the 3D-model as an information carrier. Although it was mentioned on some of the other companies that such an approach seemed interesting.The study also showed that less handling of physical papers seems to be something most companies are interested in, and are also trying to achieve. It was also noted that all the companies studied had implemented some form of digital platform for handling product related documents.A few things that were deemed worth implementing in the mandatory courses were the introduction to PDM/PLM, introduction of 3D-annotations for dimensions and tolerances and increased use of the 3D-model for manufacturing operations. / Detta examensarbete ämnar undersöka hur informationsöverföringen av produktrelaterad data sker i industrin för att kunna ge förbättringsförslag för Linköpings Universitets CAD- och ritteknikskurser. Detta för att kurserna bättre ska spegla industrins nuvarande och även framtida behov. Examensarbetet utfördes på avdelningen maskinkonstruktion vid Linköpings Universitet och är det avslutande momentet på författarnas civilingenjörsutbildning i maskinteknik.Till att börja med utfördes en litteraturstudie. Detta för att ge kunskap inom det aktuella området och vilka metoder som kan användas för datainsamling och analys. För att undersöka hur industrins arbetssätt ser ut utfördes en flerfallstudie på sju olika företag som bedriver produktutveckling tillsammans med egen produktion. Som datainsamlingsmetod valdes semistrukturerade intervjuer med anställda på de olika företagen.Analysen utfördes med hjälp av en adaption av ”affinity diagram technique” vilket delade upp företagens svar i kategorier i form av påståenden. Dessa jämfördes mellan företagen med hjälp av tabeller eftersom det var tydligt sätt att representera resultatet. För att ge en inblick i hur varje enskilt företag arbetar utarbetades även en deskriptiv sammanfattning av varje företag.För att kunna ge förbättringsförslag till universitetets CAD- och ritteknikskurser granskades några av de nuvarande kursernas kursplaner. Detta tillsammans med en informell intervju av de kursansvariga ledde till bättre insikt om hur kurserna är uppbyggda och vad målen med dem är. Insikten om vad kurserna innehåller i dagsläget tillsammans med analysen av de studerade företagens arbetssätt bidrog till att ett antal förbättringsförslag kunde föreslås.Det visade sig att graden av användande av modernare arbetssätt varierar kraftigt bland företagen. Detta gjorde det svårt att komma fram till ett enhetligt resultat som gällde för alla de studerade företagen. Däremot kunde ett antal slutsatser dras. Bland annat används fortfarande 2D-ritningar flitigt som ett informationsbärande dokument. En övergång till att enbart använda 3D-modellen som informationsbärare noterades endast på ett utav företagen men nämndes på ett par andra.Papperslöst arbete verkar vara på frammarsch trots att vissa specifika moment fortfarande utförs på papper. Det noterades även att digitala system används för lagring och hantering av produktrelaterad information hos alla de studerade företagen.Det som ansetts värt att implementera i universitets obligatoriska kurser efter genomförd studie är främst ökad användning av PDM/PLM-system, introduktion av 3D-måttsättning samt utnyttjande av 3D-modellen vid tillverkning.