<p>Denna studie syftar till att undersöka vad begreppet fritidspedagogikinnebär, menar rektorn, lärarutbildaren och fritidspedagogen samma saknär de använder sig av fritidspedagogik? Har fritidspedagogiken någonbetydelse för den dagliga verksamheten på fritidshemmet? Iforskningsbakgrunden redovisas vad olika forskare anser attfritidspedagogik innebär och vad den har för betydelse i verksamheten påfritidshemmet samt vad den innebär för fritidspedagogen. Uppsatsenredogör för hur skollagen samt styrdokument påverkar och styrfritidsverksamheten och vilka krav dessa ställer på verksamheten. Vi haranvänt oss av en kvalitativ metod för vår studie. Intervjuerna gjordesmed en rektor, en lärarutbildare och en fritidspedagog. Resultatet avstudien visar att lärarutbildaren och fritidspedagogen i stora drag harsamma synsätt kring vad fritidspedagogik innebär. Både lärarutbildarenoch fritidspedagogen menar att det är det informella lärandet som sker ifritidsverksamheten. Rektorn menar att vad som är slående förfritidspedagogiken är att man har ett praktiskt arbetsätt för att förstärkaden teoretiska inlärningen.</p>

Kandidatuppsatsens syfte är att undersöka och analysera formella chefers uppfattningar av deras individuella ledarutveckling. Inom ramen av syftet fokuserar vi på uppfattningar av hur formell ledarutbildning respektive informellt lärande påverkar ledarutvecklingen. Studien är av kvalitativ karaktär med inspiration av fenomenografi då studien inriktas på variationer av uppfattningar. Kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har genomförts för att urskilja chefernas olika uppfattningar. Resultatet indikerar att det finns en uppfattning av osäkerhet kring hur formell ledarutbildning påverkar ledarutvecklingen. En annan uppfattning är att cheferna tagit till sig praktiska verktyg i form av arbetssätt och tekniker från utbildningarna. Den tredje uppfattningen är att utbildningarna skapat möjlighet till självreflektion och ett generellt förändrat synsätt. Cheferna uppfattar att aktiv delaktighet är avgörande för att utbildningen ska generera praktiska verktyg, självreflektion och förändrat synsätt. Det informella lärandet uppfattas påverka ledarutvecklingen genom att det inrymmer ett erfarenhetsbaserat och kollektivt lärande i relation till den specifika arbetskontexten. Chefernas egna erfarenheter integreras och utvecklas kontinuerligt i relation med andra individer inom respektive organisation. Inom det informella lärandet finns uppfattningar av såväl främjande som motverkande faktorer för ledarutvecklingen. Genom tolkning av resultatet har vi i studien kommit fram till att formell ledarutbildning och informellt lärande inte utesluter varandra. Det krävs en främjande organisation där både formell ledarutbildning och informellt lärande inryms, vilka tillsammans kan stärka chefers kompetens.

Syftet med vår undersökning var att uppmärksamma och synliggöra den matematik som barnen lär sig på fritidshemmet. Vi valde att genomföra vår undersökning genom enkäter och intervjuer för att få så väl ett kvantitativt som kvalitativt perspektiv på vår undersökning. I enkätundersökningen deltog tolv fritidspedagoger och vi intervjuade två av dessa pedagoger. Resultatet av undersökningen påvisar att det matematiska lärande som sker på fritidshemmet i första hand sker genom informellt lärande i olika autentiska aktiviteter. Det är den vardagsnära och praktiska matematiken som pedagogerna upplever vara matematik. Aktiviteter så som bakning, spela spel och bygga med lego är exempel på aktiviteter som pedagogerna menar har stort värde för barnens matematiska utveckling. Tyvärr anser inte pedagogerna att den matematik barnen möter på fritidshemmet kopplas till skolarbetet i den utsträckning det skulle kunna göra. Detta anser pedagogerna bland annat beror på ett minskat samarbete mellan verksamheterna.

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och är icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vårt samhälle och får allt mer utrymme och uppmärksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslärande. Syftet med min studie är att analysera och beskriva samt få djupare förståelse för arbetsplatslärande i en ideell organisation. Studien bygger på en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontärer i en secondhandbutik. Den teoretiska ramen består av teorier som betonar kontextens betydelse för lärande. Det empiriska materialet tolkar jag i ljuset av informellt lärande och ett vuxenpedagogiskt perspektiv. Jag valde fenomenografin som vetenskaplig metod för studien eftersom man med hjälp av den kan undersöka hur människor uppfattar ett fenomen. Jag fokuserar på volontärernas uppfattningar av lärande. Resultatet bekräftar till stora delar den forskning som finns om vuxnas arbetsplatslärande. Av volontärernas uppfattningar kunde jag uttyda att gemenskapen och den sociala kontexten har stor betydelse. Jag kunde också konstatera att organisationens specifika karaktär påverkar volontärernas lärande. Resultatet visar att det finns kvalitativa skillnader i volontärernas uppfattningar av sitt lärande när det gäller hur och vad de lär.

Denna studie syftar till att undersöka vad begreppet fritidspedagogikinnebär, menar rektorn, lärarutbildaren och fritidspedagogen samma saknär de använder sig av fritidspedagogik? Har fritidspedagogiken någonbetydelse för den dagliga verksamheten på fritidshemmet? Iforskningsbakgrunden redovisas vad olika forskare anser attfritidspedagogik innebär och vad den har för betydelse i verksamheten påfritidshemmet samt vad den innebär för fritidspedagogen. Uppsatsenredogör för hur skollagen samt styrdokument påverkar och styrfritidsverksamheten och vilka krav dessa ställer på verksamheten. Vi haranvänt oss av en kvalitativ metod för vår studie. Intervjuerna gjordesmed en rektor, en lärarutbildare och en fritidspedagog. Resultatet avstudien visar att lärarutbildaren och fritidspedagogen i stora drag harsamma synsätt kring vad fritidspedagogik innebär. Både lärarutbildarenoch fritidspedagogen menar att det är det informella lärandet som sker ifritidsverksamheten. Rektorn menar att vad som är slående förfritidspedagogiken är att man har ett praktiskt arbetsätt för att förstärkaden teoretiska inlärningen.

Den här uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger på en fallstudie med några gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen är att få större förståelse för hur ungdomar tänker när de publicerar bilder på Instagram och när de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhållningssätt åt och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mål och betygskriterier, hur förhåller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? På Instagram finns inte skrivna regler så som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhåller sig ungdomarna till dem när de publicerar bilder på Instagram? Ett syfte med undersökningen är också att synliggöra lärande utanför skolan och att ta till vara på kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra. Den gestaltande delen i mitt examensarbete är inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ”hashtags” så att det blir lite som en melodi. På vårutställningen bad jag besökare använda hashtagen #perspektivpåkonstfack och hjälpa mig fylla en vägg med bilder. Bilderna som taggades skrevs ut och sattes upp kontinuerligt, och på väggen fanns också en iPad som visade bilder med denna hashtag. Gestaltningen tar avstamp i uppsatsen och är en fortsättning, utveckling, utväxt som utforskar perspektiv på konst, Konstfack, sociala medier, massproduktion och masskonsumtion av bilder. Min tanke var att utforska gränser för vad som är rådande normer i olika kontext. Vad händer när man beskriver konstnärliga verk med ett annat språk än det som förväntas och vad händer när bilder byter kontext? Kan man göra Instagram av konst och kan man göra konst med Instagram? Ungdomarna bjöds in till utställningen och att bidra till väggen, väl på plats visade det sig att störst engagemang ägnades åt att läsa uppsatsen, i ett fall genom högläsning.

Barns fysiska aktivitet har minskat över flera decennier och fler än hälften av alla elever som börjar första klass ligger efter motoriskt i jämförelse med de förväntade färdigheterna. Forskning visar på att barn med en god motorik i större utsträckning uppnår goda resultat i skolan samt att det ökar deras självkänsla. Syftet med den här rapporten är att skapa ny kunskap om hur fritidshemmen skapar rörelseglädje bland eleverna samt hur de planerar och kan utveckla verksamheten för att skapa rörelsetillfällen som sträcker sig över hela skoldagen. Vi har kommit fram till följande resultat genom att ha genomfört en kvalitativ intervjustudie där 10 fritidspedagoger på fyra olika fritidshem i Sverige under mars 2015 deltog. De fritidshem som är med i studien värdesätter leken som en del i elevernas rörelseutveckling. Fritidshemmet har ett stort ansvar för elevernas fysiska utveckling vilket är något som de tänker på när de planerar sin verksamhet. Ofta har de planerade aktiviteterna en inriktning mot rörelse. Pedagogerna påpekar att deras arbete försvåras med att barngrupperna blir större och att personaltätheten minskar. De vill utnyttja de resurser som de har genom att vara utomhus mycket och ta del av skolans idrottshall för att utveckla en rörelseglädje bland eleverna. Fritidshemmen är mycket engagerade i elevernas fysiska utveckling men de kan göra mer för att hjälpa eleverna i deras motoriska utveckling. De kan även bidra till att skapa rörelseglädje genom att erbjuda eleverna ett brett utbud av olika aktiviteter i verksamheten med hjälp av olika idrottsföreningar.

Detta arbete handlar om ett elevperspektiv på lärande och motivation gällande ett besök på temat ”Luft och flyg” på Flygvapenmuseum i Linköping. Deltagarna i denna studie består av grundskolelever i årskurs ett och två. Undersökningens genomförande består av två delar. I den första delen har eleverna före besöket skriftligt fått svara på en fråga. Den andra delen består av fokusgruppsintervjuer som genomförts efter besöket. Sammanlagt har 41 elever intervjuats och dessa är indelade i sju fokusgrupper.   Två huvudresultat återfinns: ”I och utanför skolan”, kopplat till studiens första frågeställning samt ”Yttre miljö för den inre motivationen”, kopplat till studiens andra frågeställning. Det första resultatet visar att eleverna under besöket fått förstahandserfarenheter, vilka bidragit till deras lärande. Dessa erfarenheter är något som enligt eleverna inte går att få i klassrummet. Det andra resultatet handlar främst om att eleverna blivit motiverade till att vilja lära sig mer gällande de aktuella ämnena. Även här spelar erfarenheterna de fått på museet en viktig roll. Besöket på Flygvapenmuseum har påverkat deras inre motivation. Det konstateras också att lärande och motivation är svåra att skilja åt.   Resultatens innebörd diskuteras i relation till slutsatser som dels rör hur pass väl besöket genomförs med avseende på efterarbetet i skolan och dels hur viktigt det är att skolan samarbetar med externa resursmiljöer.   Till syvende och sist handlar det om att involvera eleverna i meningsfulla kontexter. Det finns en vinning i, för både elevers lärande och motivation, att de naturvetenskapliga ämnena presenteras i en kontext som är begriplig för eleverna där de också får bli delaktiga.

Denna studie har syftat till att studera hur erfarenheter förmedlas mellan individer inom en organisation. Studien vill också se vilka former av lärande som finns på en arbetsplats men tyngdpunkten ligger på själva erfarenhetslärandet. Personal som arbetar med elevhälsa har varit studiens fokus när det gäller erfarenhetsutbyten, och genom intervjuer med fyra kvinnor som arbetar mer eller mindre med elevhälsa har material samlats in och analyserats för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Som teoretisk utgångspunkt har Ellströms teorier och tankar om lärande och erfarenhetslärande valts då detta väl speglar hur individer lär sig inom organisationer och i olika former av lärsituationer, dels formellt men också informellt. Detta har gett studien en bra teoretisk grund att bygga analysen på. Resultatet visar att erfarenheter förmedlas på olika vis, dels genom ett direkt utbyte individer emellan men också via planerade sammankomster som finns till för det ändamålet, att utbyta erfarenheter och reflektera över situationer och fall. Studien visar också att det finns olika former av lärande inom organisationerna, dels det formella lärandet som består av olika kurser och vidareutbildningar och även det informella lärandet som handlar om erfarenhetsutbyten. Nyckelord:

Den här studien handlar om arbetsplatslärande. Syftet med studien är att bidra med förståelse förarbetsplatslärandets form och innehåll i samband med uppdateringen av ett affärssystem på ett företaginom tillverkningsindustrin. Detta besvarades med hjälp av tre frågeställningar. För att få förståelse fördetta användes en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet indikeradeatt anställda efterfrågade formella utbildningstillfällen som en grund för att organiserasystemuppdateringen. Dessutom visade resultatet att de anställda genom ett informellt lärandeupplevde att de mest effektivt utvecklade sin kunskap genom att testa systemet i det vardagliga arbetet.Slutsatserna av studien är således att verksamheten borde sträva efter en balans mellan informellt ochformellt lärande, förbättra utbildningstillfällen och kunskapsresurser, öka tillgången till kompetentpersonalstöd samt skapa engagemang och motivation bland medarbetarna.