Kommunikation har stor påverkan på hur en organisation fungerar och hur väl den arbetar enhetligt mot sina uppsatta mål. Kommunikation är ett komplext ämne som kan vara svårt att förstå och beskriva. Övergripande finns två skolor vars synsätt ämnar angripa förklarandet av kommunikation. Det finns modeller som utifrån dessa skolor försöker beskriva och definiera kommunikation. Shannon och Weavers Transmission model och Kotlers Återkopplingsmodell är modeller som båda definierar kommunikation som en linjär process mellan sändare och mottagare. Det som skiljer dem åt är att Återkopplingsmodellen innehåller en återkopplingsfunktion vilket gör att den kan definiera information som kommuniceras. Således ger Transmission Model en definition på information som informeras. Intern kommunikation inom företag är något som får mer och mer uppmärksamhet och viljan att förbättra och utveckla den interna kommunikationen en ständig utmaning. En utmaning som faller på ledande roller inom företaget såsom ledning och chefer vilka förväntas fokusera på kommunikativt ledarskap. Clas Ohlson är ett stort svensk företag verksamma i ett flertal länder. Som i de flesta företag växer i regel den kommunikativa utmaningen i takt med storleken på företaget. Något som Clas Ohlson är medvetna om och de arbetar ständigt med deras interna kommunikation. I denna uppsats behandlas Clas Ohlson kommunikationsprocess från ledning till anställd. Uppsatsen ämnar beskriva huruvida kommunikationsprocessen inom Clas Ohlson kan definieras som att informera eller kommunicera, samt hur den utifrån de ovan givna modellerna kan beskrivas. För att få svar på detta har kvalitativa intervjuer genomförs på företaget. Genom intervjuer och sekundärdata har vi kunnat skapa en bild av kommunikationsprocessen i Clas Ohlson som tillsammans med kommunikations- och kommunikativt ledarskapsteori ligger som grund för uppsatsen analys. Efter analysering av empiri och teori kan uppsatsen slå fast att Clas Ohlsons kommunikationsprocess bör definieras som att kommunicera och att den kan beskrivas med en Utvecklad Återkopplingsmodell (Fig. 6.).

Bakgrund: Vaccination är en av de mest hälsofrämjande insatserna globalt. En hög vaccinationstäckning är en förutsättning för att kunna kontrollera och eliminera vaccinationsbara sjukdomar. Täckningen av vaccination är i Sverige hög men en minskning har rapporterats. Barnhälsovårdssjuksköterskan har en stor roll i arbetet kring vaccination och vaccinationsfrågor men även kring vilka strategier som är lämpliga i mötet med föräldrar som är tveksamma till vaccination.Syfte: Att belysa vilka strategier barnhälsovårds-sjuksköterskan använder sig av när föräldrar är tveksamma till att vaccinera sitt barn.Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Studien baserades på semistrukturerade intervjuer. Totalt 12 BHV-sjuksköterskor intervjuades. Intervjuernas data analyserades enligt en innehållsanalys.Resultat: Resultatet bildade tre huvudkategorier: Förutsättningar till vägledning, vägledning genom information och förhållningssätt vid mötet, samt 7 underkategorier. Huvudresultatet visade att den vanligaste strategin BHV-sjuksköterskan använde sig av var att informera om vaccin, dess fördelar och varför vaccin ges. Att informera om vart föräldrarna kan hitta trovärdig information samt att ta reda på vad som orsakade tveksamheten för att kunna vägleda var också strategier som användes. Bemötande gentemot föräldrarna och att individanpassa informationen var andra strategier som var nyckeln i vägledningen. Ibland erbjöds även extra besök för att diskutera vaccinationer. Slutsats: BHV-sjuksköterskan kan genom strategier så som att informera om vaccination, individanpassa informationen samt bemöta föräldrarna med respekt ge föräldrarna den kunskap de behöver för att fatta ett beslut gällande vaccination. Nyckelord: BHV-sjuksköterska, informera, strategier, tveksamhet, vaccination / Background: Vaccination is one of the most health promoting efforts globally. A high vaccination coverage is a prerequisite to control and eliminate vaccinable diseases. In Sweden there is a high coverage of vaccinable diseases, but a decreasing number has been reported. The child health care nurse has an important role in the work involving vaccination and questions about vaccinations, but also which strategies is suitable in the meeting with parents who are doubtful about vaccination.Aim: To highlight which strategies the child health care nurse uses to parents that is doubtful about vaccinating their child. Method: A qualitative interview study was performed. The study was based on semi-structured interviews. A total of 12 child health care nurses were interviewed. The collected data was analyzed according to a content analysis.Results: The result formed three head categories: Prerequisites for guidance, guidance through information and approach at the meeting, also seven subcategories were formed. The head result showed that the most common strategy the child health care nurse used was to give information about the vaccine, the advantage and the disadvantage. To give information to the parents about where to find reliable information about the vaccine and to find out what caused the parents doubt about the vaccine was also strategies the child health care nurse used as guidance. How to approach parents and using individualized information was other strategies that was key to guidance. Sometimes even extra visits were scheduled to discuss vaccinations.Conclusion: The child health care nurse can through strategies like information about vaccination, individualized information and approach to parents give the parents the knowledge they need to make a decision about vaccination.Keywords: Child health care nurse, doubt, inform, strategies, vaccination

När det pandemiska coronaviruset covid-19 spred sig över jordklotet i början av 2020 konstaterade forskarvärlden relativt tidigt att äldre personer kan klassas som en riskgrupp. Om de skulle bli smittade av viruset riskerar de att drabbas av allvarliga medicinska komplikationer som till och med skulle kunna leda till en för tidig död. Under den tidiga våren hade viruset fått fäste även i Sverige. Folkhälsomyndigheten valde då att publicera en informationstext riktad mot de svenskar som är 70 år eller äldre, som bland annat handlar om de rekommendationer som myndigheten vill att riskgruppen ska efterfölja. Syftet med denna studie är att ta reda på hur Folkhälsomyndigheten uttryckte sig rent textuellt i en krissituation för att informera, övertyga och övertala sin målgrupp, samt hur de balanserar mellan att tydliggöra faran med ett okänt hot och detta utan att bli alarmistiska och därmed framkalla hysteri. Efter retoriska och komparativa textanalyser samt intervjuer med personer ur målgruppen visade det sig att texten till stora delar anspelar och förlitar sig på målgruppens solidaritet gentemot övriga samhället, genom att uppmana dem att begränsa sina nära kontakter. Dock så förekommer det inte någonstans i texten en beskrivning om hur pass farligt viruset är för målgruppen. Som ett resultat av de teorier, tidigare forskning och metoder jag nyttjat utmynnade min gestaltning i en fyrsidig broschyr.

Allmännyttiga ideella föreningar är en samling av människor med gemensamma intressen som arbetar för allmänhetens nytta. Verksamheten kräver resurser för att drivas vilket oftast genereras av samhället i form av bidrag och donationer. Därav blir ideella föreningar beroende av intressenter som tillför resurser för att kunna driva en ideell verksamhet. Beroendet kräver i sin tur att ideella föreningar anses vara legitima. Föreningar använder därför strategier för att skapa och bevara legitimitet, varav årsredovisningar är ett av verktygen som används. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur allmännyttiga ideella föreningar använder årsredovisningar för att skapa och bevara legitimitet. En kvalitativ innehållsanalys har utförts på tio allmännyttiga ideella föreningars årsredovisningar genom en undersökningsmodell för att identifiera koder, nyckelord och meningsbärande enheter i ett kodningsschema. Undersökningsmodellen bygger på tidigare forskning kring fyra olika strategier som är; informera, anpassa, ändra och manipulera. Resultatet av studien visar att allmännyttiga ideella föreningar informerar, anpassar, ändrar eller manipulerar genom årsredovisningarna för att skapa och bevara legitimitet. Studiens teoretiska bidrag är en mer teoretiskt utvecklad modell för en fortsatt framtida forskning. Studiens sociala bidrag är att bidra med en förståelse för hur allmännyttiga ideella föreningar skapar och bevarar legitimitet genom årsredovisningen. / Public non-profit organizations are groups of people with common interests working towards specific goals. To be able to operate, the organizations require resources generated by the society through gifts and donations. Therefore, the organizations are dependent on the stakeholders to be able to survive the market. Organizations also require that the society assumes the non-profit organizations to be legitimate. Legitimacy can be created and maintained through various strategies, including annual reports as one of the tools to do so. The purpose of the study is to create an understanding of how public non-profit organizations uses annual reports to create and maintain legitimacy. A qualitative content analysis is adapted on ten annual reports of public non-profit organizations through a research model to identify codes, keywords and meaningful components in an encoding scheme. The research model is based on previous research on four different strategies; inform, adapt, modify and manipulate. The results of the study indicate that public non-profit organizations inform, adapt, modify or manipulate in order to create and maintain legitimacy through the annual reports. The study’s theoretical contribution is a further developed theoretical model for future research. The study’s social contribution is to contribute with an understanding of how the public non-profit organizations in Sweden create and maintain legitimacy through annual reports.

I studien har det försökt undersökas ifall tillit till överordnad och stärkande ledarskap kunde få anställda till att våga yttra sig om problem och komma med konstruktiva förbättringsförslag i svenskt telekomföretag. Studiens utgångspunkt har varit en kinesisk studie som demonstrerat detta fenomen i kinesisk kontext vilket skapade intresset att se ifall deras resultat kunde generaliseras till svensk kontext. Denna studie försökte replikera deras metod för att undersöka samma fenomen. I studien deltog 56 anställda som jobbade mot kunderna. 50 stycken besvarade enkäter var fullständiga och gick att använda till analysen. Med hjälp av korrelationsberäkningar och regressionsanalyser har det kunnat demonstreras att Tillit till överordnad och tre aspekter av stärkande ledarskapen (Deltagande i beslutsfattande, Coaching, Informera) separat hade ett samband med Anställdas yttrande. De tre stärkande ledarskapen utgjorde inte en mediator för Tillit till överordnad och Anställdas yttrande. Endast Informera kunde förutsäga Anställdas yttrande, dock med något osäkert resultat. Resultatet innebär i praktiken att ledare bör upprätthålla eller skapa tilliten till dem och utöva stärkande ledarskap mot sina anställda för att få dem att fortsätta våga yttra sig om problem och förbättringsförslag. Framtida studier kan fokusera på att bland annat undersöka utan extremvärden i analysen och kontrollera för kontrollvariabler. Då studien är en korrelationsstudie så har ej riktning eller kausalitet kunna uppmätas. Med experiment kan sådant undersökas mer noggrant. / This contemporary study explores the phenomenon of trust to leaders and empowering leadership in relation to employee voice in a Swedish telecommunication company. By employee voice, it refers to the extent an employee talks about problems/concerns and give feedback/improvements addressed towards the company. Previous study conducted in China has demonstrated that there is a correlation between trust, leadership and employee voice. This study tried to replicate their method and examine the same phenomena. 56 “front-line” employees participated in a survey, but only 50 responses were completed. The result showed significant separate correlation between the independent variables Trust in leaders and three aspects of empowering leadership (Participative decision-making, Coaching, Informing) and the dependent variable Employee voice, after calculating for correlations and carrying through regression analysis. The three aspects of empowering leadership did not mediate the effect of trust to leaders towards employee voice as predicted by previous studies. Only Informing by itself could predict employee voice, but the result could implicate some uncertainty. The implications of these results indicate that leaders should facilitate trust in them and practice empowering leadership to invoke employee voice. Future studies can continue this study by exclude outliers in the calculation and controlling for control variables. Because this is a cross-sectional study, causality could not be determined which could be improved by experimental design in future studies.

Coronapandemin i världen är ett faktum. För att minska smittspridningen i samhället, så bör individer följa regeringens samt myndigheternas rekommendationer. De restriktioner som är gällande i Sverige den 14:e maj är lindriga och under denna pandemi har offentliga platser, restauranger och butiker varit fortsatt öppna (Krisinformation.se 2020). Folkhälsomyndighetens (2020) strategi går ut på att platta ut kurvan så att hälso- och sjukvården upprätthåller en tillräckligt hög kapacitet för att vårda svårt sjuka patienter. För att minska smittspridningen är det av betydelse att enskilda individer följer rekommendationerna om att hålla avstånd, tvätta händerna och inte besöka äldre över 70 år (Folkhälsomyndigheten 2020). Forskning inom IKT pekar på att denna form av information och kommunikation relaterad till kris bör riktas långsiktigt och även inom andra kanaler än sociala medier (Soden & Palen, 2018). Inom detta område har nudging blivit en allt mer utpräglad metod för att motivera individer till beteendeförändringar inom specifika situationer Caraban et al (2019). Att informationen är tydlig och pålitlig är av stor betydelse (The Lancet, 2020). Kvalitativa Intervju- och observationsstudier pekar på att det finns ett behov av att motivera och påminna individer om att följa restriktionerna även utomhus. Genom att situationsanpassa offentliga skärmar och addera sensorer, så vill denna studie verka för att motivera individer till att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer (2020). Designen föreslår en situationsanpassad digital krisinformation som placeras i offentliga parker under coronapandemin. Konceptet innebär att nudga individer till att hålla avstånd i parker och på så sätt bidra till att minska smittspridningen i samhället. Designen tar hänsyn till tidigare forskning inom IKT, nudging och berättande visualisering. För att sedan bidra till forskningen genom att representera en ny metod för hur digital krisinformation kan förmedlas under pandemier. / The global Corona crisis is a fact. Individuals should follow the government's recommendations to reduce the spread of the virus in society. The Swedish strategy, which still remains at the date of 14th of May, means that public places, as well as restaurants and shops, are kept open (Krisinformation.se 2020). The strategy according to the Public Health Authority (Folkhälsomyndigheten 2020) is to flatten the curve so that healthcare can manage to take care of individuals in need of intensive care. In order to reduce the spread of the virus, it is important that individuals are following the recommendations on keeping distance, washing hands and avoiding necessarily contact with elderly over 70 years (Public Health Authority; Folkhälsomyndigheten 2020). Previous research in ICT science indicates that this form of information and communication should be used long term. Research in ICT points out that this form of crisis information should be used also in other channels than Social media (Soden & Palen 2018). According to the scientists Carbal et al (2019), nudging has played an important role for motivating individuals to change behaviour in a particular situation. Qualitative interviews, as well as observational studies, indicate that there is a need to motivate and remind individuals to follow the restrictions even outdoors. This essay aims to motivate individuals to follow the recommendations of the Public Health Authority (Folkhälsomyndigheten 2020). This essay suggests a situation-based design that passes ordinary digital crisis information placed in public parks during the Corona Pandemic. The concept involves nuding individuals to keep their distance in parks, and reduce the spread of the virus in the society. The design takes into account previous research in ICT, nudging and Narrative visualization. Furthermore, this essay aims to represent a new method for how Digital Crisis Information can be disseminated during pandemics.