Detta arbete syftar till att undersöka hur blå-grön infrastruktur kan användas som en metod för översvämningsskydd vid hamnomvandlingar av industriområden som en del i att öka städers resilience. Forskningsdesignen som används är en fallstudie av fenomenen blå-grön infrastruktur och urban flooding. Arbetets teoretiska ramverk utgörs av non-equilibrium-paradigmets syn på begreppet resilience. Resilience definieras här som ett system som påverkas av externa och interna processer samtidigt som det har en förmåga till kontinuerlig anpassning samt en fortlöpande funktionalitet. Av arbetets analys framkommer att vid implementering av blå-grön infrastruktur är helheten större än summan av delarna. Det är därför centralt att alla delar av det blå-gröna infrastruktursystemet fyller en funktion i sig själva så väl som i förhållande till varandra. Detta är den viktigaste aspekten som måste uppfyllas om blå-grön infrastruktur ska kunna möta de krav som urban flooding och havsnära exploatering ställer. / This studie aim to investegate how blue-green infrastructure can be used as a method for urban flood-prevention in redevelopments of former harbors as a part of increasing the resilience capacity of urban areas. The method is a case study of the fenomenon blu-green infrastructure and urban flooding. The studies theoretical framework is the non-equilibrium paradigm view of resilience. In this studie resilience is viewed as a system that is influenced by internal and external processes as well as retaining the capacity of constant adaptation and functionality.  As a result of the studies analysis it is shown that when implementing blue-green infrastructure the idea of that the whole is bigger than total of the parts is vital. The system that aims to cope with urban flooding has to be functional as a cohesive system as well as in the separate parts. This is the most important idea if blu-green infrastructure is to be useful in coping with the consequences of urban flooding as well as ensuring a more resilient future.

Seit einigen Jahren besteht in der Bundesrepublik Deutschland ein massiver Nachholbedarf im Hinblick auf Investitionen in öffentliche Infrastruktur. Ein erheblicher Teil dieses Rück-stands ist dabei auf der kommunalen Ebene zu verorten. Neben der allgemein angespann-ten Finanzlage der Kommunen konnten vor allem Steuerungs- und Managementprobleme im Investitionsprozess als entscheidende Treiber dieser Entwicklung ausgemacht werden. Vor diesem Hintergrund wurde im Jahr 2014 die unabhängige Expertenkommission „Stär-kung von Investitionen in Deutschland“ vom damaligen Bundeswirtschaftsminister Sigmar Gabriel beauftragt, Lösungsansätze für die bestehenden Probleme zu erarbeiten. Heraus-gekommen sind Vorschläge, die die Ursachen des Investitionsrückstands berücksichtigen, allerdings hinsichtlich der konkreten Ausgestaltung der sog. Infrastrukturgesellschaften in weiten Teilen vage bleiben. Insbesondere wird nicht geklärt, ob und inwieweit bzw. unter welchen organisatorischen Rahmenbedingungen sich die Vorschläge auf die kommunale Ebene übertragen lassen. Im Rahmen dieser Analyse werden die Vorschläge der Expertenkommission einer kritischen Betrachtung unterzogen. Dazu werden im ersten Schritt aus den Vorschlägen der Exper-tenkommission Grundkonzeptionen abgeleitet. Die Aufgabenbereiche der Infrastrukturge-sellschaften umfassen so die Bereitstellung von Beratungsleistungen, die Projektrealisierung sowie die Projektfinanzierung. Im zweiten Schritt werden dafür vorhandene Anwendungs-beispiele identifiziert und analysiert. Zusammenfassend ist dabei festzustellen: Überregionale Beratungseinrichtungen bieten eine Möglichkeit, den Investitionsprozess für Kommunen transparenter zu gestalten und ihnen spezifisches Know-how zur Verfügung zu stellen. Eine über die Beratung hinausge-hende Gesellschaft, die zusätzlich eigenständig Aufgaben des Projektmanagement und der -steuerung oder den gesamten Realisierungsprozess sowie ggf. auch die Bewirtschaf-tung der Infrastruktureinrichtung übernehmen kann, erscheint ebenfalls sinnvoll. In der Praxis ist dies für die kommunale Ebene allerdings schwer umsetzbar. Zweckverbände, die den Infrastrukturbetrieb für Kommunen gebündelt wahrnehmen, können als erster Zwi-schenschritt gesehen werden, der schon heute in einigen Bereichen vorzufinden ist. Angesichts der Herausforderungen des demographischen Wandels sowie der allgemein angespannten Finanzsituation vieler Kommunen muss in der Zukunft aber verstärkt über den Ausbau solcher Arrangements und praktikable Alternativen nachgedacht werden. Die Implementierung von Infrastrukturfonds, die finanzschwachen Kommunen zusätzliches Kapital für Investitionen zur Verfügung stellen sollen, lohnt sich für die Kommunen nur dann, wenn tatsächlich eine finanzielle Entlastung stattfindet. Hierzu könnte die Bündelung einer Vielzahl ähnlicher kommunaler Projekte innerhalb eines Fonds beitragen, allerdings existiert ein derartiges Modell derzeit noch nicht.

För att hinna ikapp med medborgarnas och näringslivets behov av ett utvecklat järnvägssystem med snabba, effektiva och punktliga resor har regeringen beslutat om att utveckla ett nytt höghastighetsnät i Sverige. Första delen av höghastighetsnätet benämns som Ostlänken och är under utveckling just nu och ska gå mellan Järna och Linköping med en dimensionerande hastighet på 250 kilometer i timmen. Det bidrar till ett nytt förhållningssätt med förbättrad tillgänglighet och potential för hållbar utveckling samt stadsutveckling. Men även till att nya barriäreffekter uppstår i det fysiska- och lokala infrastrukturen. Studiens syfte är att få förståelse för hur den nya höghastighetsjärnvägen påverkar samhället till följd av förändringar i den lokala- och fysiska infrastrukturen. Intresset är riktat mot vilka utmaningar infrastrukturutvecklingen medför gällande barriärer i städerna/tätorterna samt vilka möjligheter det ges för stadsutveckling och de olika dimensionerna av hållbarhet. Studiens tar sin teoretiska utgångspunkt i begreppen: rörlighet, barriäreffekter, stadsutveckling och hållbar utveckling. Studiens metod är kvalitativ och datainsamlingen är bestående av semistrukturerade intervjuer. De respondenter som intervjuats har representerat kommunerna längs med sträckan samt Trafikverket och Länsstyrelsen Östergötland. Dessutom har representanter från region Sörmland och Nyköpingsregion intervjuats. Alla representanter har en betydande roll i arbetet med utveckling av Ostlänken. I studiens slutsats kom vi fram till att utmaningar med barriärer finns i samband med utveckling av Ostlänken, däremot så visade resultatet även potential för att minimera barriäreffekterna. Vi kom även fram till att Ostlänken ger möjligheter för stadsutveckling, bland annat genom regionförstoring, agglomerationseffekter, utdragningskraft och ett bättre näringsliv. Slutsatsen visade dessutom att Ostlänken skapar möjligheter även för hållbar utveckling. Ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv gynnas det genom att möjligheter skapas för att byta transportsätt från bil till tåg. Men även ur ett socialt hållbarhetsperspektiv gynnas om det genom en möjlighet att prissätta biljettpriser rimligt. Däremot finns det utmaningar och möjligheter inom samtliga tre områden, det är inte att förglömma.

The aim of the study is to examine children and young people's access to performing arts in the school through the infrastructure and communication process that exists in Värmland. To distinguish this, Dorte Skot-Hansen, Gier Vestheim and Ole Hylland's legitimacy are used, as well as Claude Elwood Shannon and Warren Weaver's communicative model. The method is carried out with a qualitative and hermeneutic perspective through four interviews and four documents that are analyzed with a substantive idea analysis. The result reports the interviews' answers and an analysis of the results. The conclusions present further results that can be drawn from the study data. In the discussion of the results, the interpretations I have drawn from the results and other relevant discussions are addressed to address the study.

This study is predominantly qualitative. It is also descriptive to a large extent and notoriented towards hypothesis-testing. The study aims at studying what has influenceddigitization of old Swedish dramatical works through the Dramawebben projekt, whilefocusing on the technical solutions. Four different data collection methods have been applied.Interviews and a questionaire with open-ended questions were the two primary tools. Adocument analysis and observations were applied as well.Examples from earlier research to relate to questions about digitization as an institutional andsocietal practice are presented. These earlier studies also explain the major aspects oftenrelated to the digitization process. This study particularly takes up types of digitization, the"Effective Technical and Human Implementation of Computer Systems" (ETHICS) as well asthe "Normalisation process theory" (NPT). A more extensive theoretical framewok focusingon particular concepts and terms relating to preconditions for digitization has also beenempasized. Technical, social, organizational as well as other preconditions and influences ondigitization have been presented in theory.Previously neglected copyright-free and hand-written Swedish plays were to be made moreaccessible and collectively preserved through the Dramawebben-project. The project hasgrown to emphasize even improved usability. The main technical solution of the project is thedevelopment of the web-based digital service "Dramawebben". TEI1-coding has most recentlybeen adapted by the project group as a technical solution to facilitate easier and more effectiveretrieval from the collection. Those involved in the project have witnessed both obstacles andpossibilities but Dramawebben´s strategy for quality assurance has led to accomplishmentsthat have yielded a wider scope of users.In the wake of different and sometimes opposing standards and recommendations as wellacceleratingly more advanced and complex technologies, there has emerged at least one majorquestion during this study: How can planners guarantee long-term projects for the digitizationof cultural heritage? While the implication of “project” may be “time limit” and whereas“long-term” may be difficult to define, we should not forget that making accessible andlong-term preservation are fundamental for digitization. / Program: Masterutbildning: Digitala tjänster - kultur, information & kommunikation

<p>Sättet på vilket vi tar oss från en plats till en annan i staden har effekter på den lokala miljön samt i förlängningen även på det globala klimatet. För att våra system för persontransport ska gynna en hållbar samhällsutveckling står vardagliga resemönster, såsom pendlande till arbete och skola, för den stora utmaningen. Beroende på var i staden en individ är bosatt har denna följaktligen olika grad av tillgänglighet till kollektiva infrastrukturnätverk såsom sträckan till närmaste hållplats för tunnelbana. Möjligheterna att använda mindre miljöbelastande transportmedel skiljer sig därmed åt bland stadsbefolkningen vilket gör miljöpåverkan i vardagsresor relevant att studera ur ett sociologiskt perspektiv. Denna kandidatuppsats behandlar miljöpåverkan i vardagsresor i förhållande till individens fysiska och sociala plats i den urbana strukturen.</p><p>För att undersöka detta används ett redan befintligt intervjumaterial från studien ”Ett miljöanpassat Stockholm” som innefattar 633 intervjupersoner och utfördes i forskningsprogrammet Hushåll och Urbana Strukturer i Uthålliga Städer. Med kvantitativa metoder och sociologisk teori analyseras förhållandet mellan miljöpåverkan i vardagsresor och individens bofasta plats i den urbana strukturen. Detta förhållande problematiseras genom att jämföras för olika sociala grupper.</p><p>Resultaten visar att individer som är bosatta i gles urban struktur som kännetecknas av bostadsort med lägre tätortsgrad och låg grad av tillgänglighet till kollektiv infrastruktur tenderar att ha mer miljöpåverkan i vardagsresor jämfört med individer bosatta i tät urban struktur i bostadsort med högre tätortsgrad och hög grad av tillgänglighet till kollektiv infrastruktur. Vad gäller de sociologiska bakgrundsfaktorerna visar studien signifikanta skillnader i styrka för sambandet mellan urban struktur och individens miljöpåverkan i vardagsresor för grupper av respondenter med olika attityd till miljöpåverkan, familjetyp och ekonomisk situation.</p>

<p>Nilsson, Johan (2007) Nödvändigt men inte tillräckligt – En studie om sambanden mellan infrastruktur och regional utveckling. [Necessary but not sufficient – a study about the connections between infrastructure and regional development]</p><p>D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografi</p><p>Handledare: Bo Malmberg</p><p>Språk: Svenska</p><p>KORTFATTAD SAMMANFATTNING</p><p>Uppsatsens syfte är att återge diskussionerna kring de påstådda sambanden mellan infrastruktur och regional utveckling samt att undersöka om sådana samband finns. Teorierna grundar sig på konvergens och divergens samt hypoteser kring nätverk. Frågeställningarna är om det går att påvisa samband mellan infrastruktur och regional utveckling samt om det råder obalans i utbudet av infrastruktur och regional utveckling inom EU. Generell konvergensstudie för EU och djupare studier för Polen och Spanien har genomförts. En stor informationskälla har varit material från EU, såsom ESDP, TEN-T och statistikorganet Eurostat. Resultatet är att sambandet mellan infrastruktur och regionala utveckling är komplext och kontextberoende och att det verkar finnas en övertro till infrastrukturens tillväxtskapande effekter.</p><p>Nyckelord: infrastruktur, regional utveckling, konvergens, EU, Spanien, Polen</p>

<p>The aim of this study has been to describe the ongoing region enlargement process in the region Mälardalen, located in the east part of Sweden, and to investigate how this process can affect the local level. The study is especially orientated on public communications and accessibility. The intention has also been to examine how the local accessibility can affect the re-gional development in Mälardalen. The local investigation object that has been chosen for this research is the city Strängnäs, situated in the province of Södermanland. The city of Strängnäs and the cities in it’s near geographic surroundings has been the benchmark for this casestudy, in which the local accessibility with public transportation has been investigated. The cities that take part in the case-study have been chosen on their geographic relations to Strängnäs.</p><p>The region enlargement process has caused several consequences for the region Mälardalen. One of the main reasons to region enlargement process is that cities and regions gradually have integrated into a more cohesive infrastructure system. There is also a general opinion that larger region has more potential to be dynamic and create economic growth. One effect of this development is that the number of local labor markets has decreased during the latest decades. The result of this is that the mobility on the labor market has increased for certain individuals in society. However the study has shown that the mobility on the labor mar¬kets in the region Mälardalen differs between individuals. Depending on education, income level and gender the mobility of individual changes in labor market.</p><p>When it comes to how region enlargement can affect the local level, the conclusion is that the accessibility changes depending on the geographic direction, mode of transportation and the destination. The accessibility is better to and from the cities Stockholm, Södertälje and Eskilstuna because of the regional train, Svealandsbanan, that’s operates at this distance. The cities Katrineholm, Flen, Enköping and Västerås are not situated along this distance where the re-gional train passes, which delimits their accessibility to Strängnäs. The main reason of this problem is that Svealandsbanan, local busses and other regional trains not are correctly coor-dinated with each other.</p><p>The final conclusion of this study is that if the region enlargement process does not develop in the entire region of Mälardalen, it might lead to an uneven regional development. If the com-munications systems are not developing in several geographic directions, the consequences may be polarization within the region.</p>

Die Autorinnen wenden sich an WissenschaftlerInnen und PraktikerInnen, die an nachhaltiger Regionalenwicklung, an regionalen Ungleichheiten und insbesondere an ländlichen Räumen interessiert sind. In der Studie wird aktuelles statistisches Material zu Nachhaltigkeitsressourcen und -defiziten in den durch die Raumordnung definierten neun siedlungsstrukturellen Kreistypen Deutschlands aufbereitet. Im Zentrum der Analyse stehen vier ländliche Regionstypen, die sich nach ihren Entwicklungspotentialen und Problemlagen unterscheiden. Sie werden anhand verfügbarer Daten mit NUTS3- bzw. NUTS2-Gebieten der Europäischen Union verglichen. Es wird gezeigt, wie sich deutsche ländliche Gebiete im europäischen Rahmen positionieren. Die Analyseergebnisse werden durch Tabellen und Karten zur räumlichen Verteilung von Ressourcen veranschaulicht. Für die vier ländlichen Kreistypen in Deutschland werden Nachhaltigkeitsbilanzen zusammengefasst und mit europäischen ländlichen Raumtypen verglichen. Abschließend werden Überlegungen für raumspezifische Pfade der Regionalentwicklung für jeden analysierten ländlichen Kreistyp zur Diskussion gestellt.<br><br> Die Autorinnen sind langjährige Mitarbeiterinnen der Forschungsgruppe "Umweltsoziologie" der Wirtschafts- und Sozialwissenschaftlichen Fakultät der Universität Potsdam. / On the basis of current statistical data the authors studied regional inequalities between 9 types of regions in Germany. In this content they discuss ways for sustainable development in 4 different types of rural areas. The authors are working at the institute of sociology at the University of Potsdam.

Die Autorinnen wenden sich an WissenschaftlerInnen und PraktikerInnen, die an nachhaltiger Regionalenwicklung, an regionalen Ungleichheiten und insbesondere an ländlichen Räumen interessiert sind. In der Studie wird aktuelles statistisches Material zu Nachhaltigkeitsressourcen und -defiziten in den durch die Raumordnung definierten neun siedlungsstrukturellen Kreistypen Deutschlands aufbereitet. Im Zentrum der Analyse stehen vier ländliche Regionstypen, die sich nach ihren Entwicklungspotentialen und Problemlagen unterscheiden. Sie werden anhand verfügbarer Daten mit NUTS3- bzw. NUTS2-Gebieten der Europäischen Union verglichen. Es wird gezeigt, wie sich deutsche ländliche Gebiete im europäischen Rahmen positionieren. Die Analyseergebnisse werden durch Tabellen und Karten zur räumlichen Verteilung von Ressourcen veranschaulicht. Für die vier ländlichen Kreistypen in Deutschland werden Nachhaltigkeitsbilanzen zusammengefasst und mit europäischen ländlichen Raumtypen verglichen. Abschließend werden Überlegungen für raumspezifische Pfade der Regionalentwicklung für jeden analysierten ländlichen Kreistyp zur Diskussion gestellt.<br><br> Die Autorinnen sind langjährige Mitarbeiterinnen der Forschungsgruppe "Umweltsoziologie" der Wirtschafts- und Sozialwissenschaftlichen Fakultät der Universität Potsdam. / On the basis of current statistical data the authors studied regional inequalities between 9 types of regions in Germany. In this content they discuss ways for sustainable development in 4 different types of rural areas. The authors are working at the institute of sociology at the University of Potsdam.