Studien syftar till att kvalitativt undersöka och jämföra cykelinfrastrukturen i Stockholm och Köpenhamn och hur de  arbetar  för  att  uppnå  högre  säkerhet  för  cyklister.  Arbetet  bygger  på  tre  metoder,  textanalys  av  städernas kommunala  styrdokument  för  en  säkrare  cykelstad,  intervjuer  samt  observationer.  Studien  visar  att  städerna historiskt sett har haft olika prioriteringar då Stockholm utvecklade bilvägar och kollektivtrafik vid inträdet av motorfordon, medan Köpenhamn prioriterade cykeln. Båda städerna satsar på att förbättra säkerheten för cyklister, men Köpenhamn ligger mer i framkant med sin vägutformning jämfört med Stockholm. Olika cykelpassager är olika säkra där ett upphöjt cykelspår är mer säkert än streckat cykelfält. Korsningar är en kritisk punkt för cyklister och  genom  färgmarkerad  cykelled  och  cykelbox  blir  den  säkrare.  Det  är  viktigt  att  kommunerna  prioriterar cyklisterna vid dåligt väder och underlag såsom halka, eftersom det ökar risken för olycka för cyklisterna. Andra viktiga åtgärder är cykelbroar och att begränsa bilars hastighet.

Umeå is one of the few growing cities in the north of Sweden. Due to the cities geographical location its economy is in large part dependent on its connection to larger cities in Sweden such as Stockholm and Gothenburg. As a result of this dependency fast traveling options are a must for Umeå to continue growing. Today aviation is the only traveling option available which provides the speed needed for travel between Umeå and larger economies in the south.This paper analyses how the process of centralization has caused this large dependency on the economies of Sweden’s larger cities. The conclusion drawn from this analysis is that for Umeå and the northern reaches of Sweden to become less aviation dependent the region needs to become more independent. A stronger northern economy would lessen the need for traveling to for example Stockholm.The purpose of the study is to pinpoint some measures which would lead Umeå and its surrounding areas towards this independency. To this end several measures of change are explored from new laws and regulations promoting the countryside to investments in internet connection, public service and infrastructure. These strategies need be looked into and implemented simultaneously for Umeå and the north to have a more independent and environmentally friendly future.The research continues by focusing on of these parameters more specifically train and bus infrastructure. The study concludes that there are many investments that could be made in order to strengthen both passenger and freight infrastructure in the north of Sweden. These investments include restoring the inland train line and extending the bus network to include a larger part of the countryside. For this to be possible several changes need to be made including building a new train and bus station in Umeå to support the increase in passengers and traffic. Such a station would act as a hub for the passenger traffic of Norrland as well as become a new public space for the city of Umeå.

No description available.

Denna studie ämnar till att förklara Sundbybergs och Lidingös olika cykelplanering och varför den ser ut som den gör. Då en rapport från 2018 har pekat på skilda utvecklingskurvor för cykel, i respektive kommun, har studien utgått ifrån att det finns en differens i planeringen kring cykeln. Utifrån kvalitativa intervjuer med berörda kommuner och en regional aktör har studien riktat in sig på att förklara det som vanligtvis inte finns nedskrivet i marginalerna i olika plandokument. Med hjälp en positiv cykeltrend samt teorier kring attraktiv cykelplanering har studien undersökt hur de två kommunerna följer dessa. Studien har kommit fram till att antalet cyklister skiljer sig åt i de olika kommunerna på grund av flera orsaker. Dels en politisk, kopplat till hur man vill styra kommunerna. Dels en geografisk, där man har olika förutsättningar att attrahera cyklister. Till sist en kulturell, där cykelfrämjande åtgärder påverkas av diskursen kring cykeln som färdmedel.

SAMMANFATTNING Johansson, A. 2020. Mobilitet en rättighet: konflikter mellan olika trafikslag i urbana rum. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet. Uppsatsen behandlar konflikter som uppstår mellan olika trafikslag i Stockholms innerstad. Fokus ligger på konflikten mellan cyklister och övriga individuella trafikslag, som fotgängare och bilister. Syftet med studien är att få en förståelse för hur konflikter uppstår mellan cyklister och övriga trafikslag. De metoder som har använts är kvalitativa intervjuer, innehållsanalys och mikro-etnografi. Resultatet visar att det finns flera faktorer som påverkar om konflikter uppstår mellan cyklister och övriga trafikslag. De främsta faktorerna är den rumsliga fördelningen mellan olika trafikslag, den fysiska infrastrukturen och regelverket. Dessa faktorer skapar beteenden hos cyklister och fotgängare som i sin tur leder till konflikter. Konflikter mellan cyklister och fotgängare kan även ses som ett resultat av bilismens fortsatta dominans över trafikrummet, som i hög grad beror på föreställningar av rummet, frusen ideologi och strukturer inom planeringen.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett intersektionellt perspektiv samt en diskursanalytisk metod skapa förståelse för hur diskurser av maktstrukturer är synliga i svensk klimatpolitik. Det empiriska material som ligger till grund för studien utgår från den europeiska såväl som den svenska strategin för Grön Infrastruktur, samt Norrbottens handlingsplan för Grön Infrastruktur. Diskurserna avgränsas till att undersöka hur kön, klass, etnicitet samt icke-mänskligt annat är såväl explicit som implicit synligt i dokumenten. För att uppnå syftet undersöktes vilka diskurser som framträdde i det valda materialet, samt hur de kunde analyseras utifrån en intersektionell teori, vidare undersöktes vilka intressen som speglades i materialet, samt vilka konsekvenser det leder till. Uppsatsens resultat visar att svensk klimatpolitik baseras på en övergripande dominerande diskurs där ojämlika sociala förhållanden reproduceras och upprätthålls. / The aim of this essay is to create an understanding of how discourses of power structures are visible in Swedish climate policy, using a discourse analysis and an intersectional perspective. The empirical material underlying the study is based on the European as well as the Swedish strategy for Green Infrastructure and therewith Norrbotten´s Action Plan for Green Infrastructure. The discourses are delimited to investigate how gender, class, ethnicity and non-human others are both explicitly and implicitly visible in the documents analyzed.In order to full fill the purpose of the essay it was examined which discourses that appeared in the chosen material as well as how the discourses could be analyzed from an intersectional perspective. Furthermore, the paper asked which interests that were reflected in the material and what consequences that might result in. The result of the essay shows that Swedish climate policy is based on an overall dominant discourse where uneven social conditions are reproduced and maintained.

Workshop "Netz- und Service-Infrastrukturen" Der Vortrag beleuchtete den Gedanken einer Instant-Messenger Infrastruktur für die Uni und den sich daraus ergebenden Möglichkeiten, Problemen sowie offenen Fragen.

Bereitgestellt werden nur die angehängten Beiträge des Themenschwerpunktes 'Digitale Forschungsinfrastruktur für die Musikwissenschaft

Ökande behov av vård i dagens samhälle kräver ett väl utvecklat transportsystem för en effektiv vård. För att en god vård räcker det inte bara utveckla vår hälsovård, utan det måste också utveckla transportsystem och materialflöde inom sjukhuset. Undersökningsobjektet av denna studie är transportsystem i Södersjukhuset, där i nuläget all transport sker i korridorerna via förarstyrda truckar. Korridorer är de mest besökta rummen i sjukhusen. Det är således viktigt att se till att ha en trygg och trivsam miljö i korridorerna. Därför krävs det tillsyn till en hel del normer och bestämmelser som framförallt boverket ställer på dessa byggnader. I detta arbete har kulvertarna (korridorerna) på Södersjukhuset undersökts. Syftet med detta arbete är att i huvudsak undersöka om de nuvarande kulvertarna är anpassade till AVG - systemet (automatiserade vagnar). En besiktning har genomförts på kulvertarna, samt en beskrivning av det nuvarande skiktet och de brister som råder utifrån ett brand- och akustiskt perspektiv. Åtgärdsförslag och rekommendationer vid renovering av kulvertarna har också tagits upp. Infrastruktur, ekonomi, säkerhet, teknik och kompetens är de faktorer som skall ha betydelse för anpassning av AGV system. På grund av patienttransport i kulverten och nuvarande hissarnas kapasitet samt transportrutiner finns det ingen chans att anpassa det amerikanska AGV systemet som används på Huddinge sjukhuset, i Södersjukhuset. Vid avlägsning av patienttransport i kulverten samt öking av hissarnas kapasitet kan AVG systemet, JBTC Guided Vehicle [ Type 2], anpassas på Södrasjukhuset. Rapporten innehåller även en inventering av korridorernas tekniska status och förslag på hur de skulle kunna renoveras för att bli en trevligare miljö för besökare och personal. / An increasing need of health care in today's society requires a well-developed transportation system for an effective health care. A good health needs developed transport system for materials within the hospital. The study object of this study is the transport system in Söder Hospital. Currently all transports takes place in the corridors through the driver-controlled trucks. The purpose of this report is to examine whether corridors in south hospital are adaptable to the AGV system and how reconstruction should be carried out in order to be adaptable to the new health care transport system. Corridors are the most visited rooms in hospitals. Thus, it is important to be sure to have a safe and enjoyable environment in the corridors. This requires the supervision of a lot of standards and regulations especially Boverket place on these buildings. In this work, the culverts of Södersjukhuset have been investigated. The purpose of this work is to study whether the current culverts are adapted to the AVG system (automated carts). Examination has been done in the culverts, and a description of the current layer and the gaps that exist from a fire and acoustic perspective. Proposed measures and recommendations for the renovation of culverts have also been raised in this study. Infrastructure, economy, security, technology and skills of personals are the factors that will be important for the adaptation of AGV systems in the Söder hospital. Currently, because of patient transport in the culvert and the limited capacity of elevators in Söder hospital, there is no chance to adjust the American AGV system, which is used at Huddinge Hospital Removal of patient transport in culvert and increasing the capacity of elevators in Söder hospital allows using of AVG system type JBTC Guided Vehicle [Type 2] in Söder hospital. The report also includes an inventory over the technical state of the corridors and propsals about how to renovate them for getting a more pleasant environment for visitors and the personel.

The concept of continuous improvement has a critical part in quality development. Even though there is a greater understanding of the importance of working with continuous improvements, the concept is often perceived as problematic to implement and to work with in the long term.Studies show that between 60 and 80 percent of initiatives to implement the concept fail. To successfully implement continuous improvement, an organizational infrastructure is perceived tobe a critical success factor. However, much of the difficulties of working with continuous improvement partly lies in the creation of this infrastructure.  Therefore, this thesis aimed to create a conceptual model of the infrastructure needed to supportand coordinate continuous improvements. The model was thereafter used to evaluate Operations Task Force (OTF), an internal unit within a Swedish bank, and their work with continuousimprovements. Finally, based on the evaluation of OTF, 12 recommendations were created tohelp the unit improve their work with continuous improvements. The recommendations weredeveloped with inspiration from both the literature and through a benchmark with C2Management. The purpose of the benchmark was therefore to identify best practices for OTF to follow.  The conceptual model of the infrastructure consists of four enablers and six components, visualized as a house. The enablers and components each represent the foundation and columns of the house. Therefore, the enablers form the basis of the infrastructure and are thus also critical for a successful implementation of continuous improvement. The four enablers are Leadership, Communication, Culture and Resources. Furthermore, the components are the driving factors that ensure that continuous improvements are achieved and maintained over time. The six components are Strategy and Objectives, Participation and Role distribution, Education,Methods and tools and Feedback and Measurement. The model has been developed to be generalizable and can thus be used by organizations of various sizes and industry affiliations. To evaluate how well the enabler or component is integrated and used, a scale of five different levels were incorporated to the model. The evaluation of OTF showed that the unit was relatively lowfor all components and enablers, except for Leadership. A reasonable explanation why they scored low, is likely because they recently started their work with continuous improvements. Since a solid foundation is a prerequisite to successfully implement continuous improvements,OTF should prioritize strengthening the enablers. Accordingly, resources should be prioritized asthis enabler received the lowest rating of all enablers. Furthermore, leadership and training are recommendations that also should be prioritized. Leadership is a critical factor in motivating employees to participate in continuous improvement initiatives. At the same time, training canmake it easier for employees to know what they can contribute with as well as how to proceed when they want to submit an improvement proposal. / Begreppet ständiga förbättringar har en ytterst central del i kvalitetsutveckling. Även om det finns en större förståelse kring vikten av att arbeta med ständiga förbättringar upplevs det problematiskt att implementera och att arbeta långsiktigt med konceptet. Studier visar att mellan 60 till 80 procent av initiativen till att implementera förbättringsarbetet misslyckas. En kritisk faktor för att lyckas med ständiga förbättringar är en organisatorisk infrastruktur. Men svårigheten med att arbeta med ständiga förbättringar ligger delvis i skapandet av denna infrastruktur.  Detta examensarbete syftade därför till att bland annat skapa en konceptuell modell över den infrastruktur som behövs för att stötta och koordinera förbättringsarbetet. Modellen låg sedan till grund för att hjälpa enheten Operations Task Force (OTF), en intern avdelning inom en svenskbank, att utvärdera och strukturera upp sitt förbättringsarbetet då organisationen har sett det behovet efter att under en kort tid expanderat fortare än beräknat. Avslutningsvis togs 12 rekommendationer fram för hur OTF i framtiden kan arbeta för att stärka sitt förbättringsarbete. Rekommendationerna har tagits fram med både stöd från litteraturen samt genom en benchmarkmot C2 Management för att skapa mer praktiska och konkreta rekommendationer.  Arbetet resulterade i en konceptuell modell över infrastrukturen som består av sex komponenteroch fyra möjliggörare. Möjliggörarna är det som ligger till grund för infrastrukturen och är därmed också kritiska för att förbättringsarbetet ska fungera framgångsrikt hos organisationer. De sex komponenterna är Strategi och mål, Delaktighet och Rollfördelning, Utbildning, Verktyg och Arbetssätt, Feedback och Återkoppling samt Mätning. De fyra möjliggörarna är Ledarskap, Kommunikation, Kultur samt Resurser. Modellen har tagits fram för att vara generaliserbar och kan därmed användas av organisationer av varierande storlek och bransch. För att utvärdera hur väl komponenten eller möjliggöraren används i nuläget består modellen även av en skala med fem olika nivåer. Utvärderingen av OTF visade att enheten låg förhållandevis lågt hos samtligakomponenter och möjliggörare. Detta beror rimligtvis på att de nyligen startat upp sitt förbättringsarbetet. Eftersom en stabil grund skapar goda förutsättningar att lyckas med ständiga förbättringar bör OTF prioritera att stärka upp möjliggörarna innan ytterligare initiativ startas. Därmed bör Resurser prioriteras eftersom denna möjliggörare idag brister på ett sådant sätt att det hindrar kommande förbättringsarbete. Ytterligare rekommendationer som bör prioriteras är ett engageratledarskap och utbildning. Ett engagerat ledarskap är en kritiska faktor för att lyckas motivera medarbetare till att delta i förbättringsarbetet. Samtidigt kan utbildning underlätta för medarbetare att veta hur de skall gå tillväga när de vill lämna ett förbättringsförslag.